1  Bakgrund

Den 22.6.2022 offentliggjorde kommissionen ett förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om hållbar användning av växtskyddsmedel (COM(2022)305 final). Förslaget innehåller sju bilagor. 

Den 12.7.2006 antog kommissionen ett meddelande om en temainriktad strategi för hållbar användning av bekämpningsmedel (KOM(2006) 372 slutlig) inom ramen för genomförandet av gemenskapens sjätte miljöprogram. Strategin syftade till att minska farorna och riskerna med bekämpningsmedel för människor och miljön genom att minska eller eliminera exponeringen och uppmuntra forskning, utveckling och införande av mindre skadliga alternativ, inklusive icke-kemiska alternativ. Samtidigt antog kommissionen ett förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om upprättande av ramar för gemenskapsåtgärder för att uppnå en hållbar användning av bekämpningsmedel (KOM(2006) 373 slutlig), som antogs år 2009.  

Enligt motiveringen till förslaget har det funnits brister i tillämpningen och efterföljandet av direktiv 2009/128/EG om hållbar användning av bekämpningsmedel. Dessa svagheter har lyfts fram i kommissionens granskningar och genomföranderapporter från kommissionen, Europaparlamentets utredningstjänst och Europeiska revisionsrätten. 

Som en del av den europeiska gröna given framhåller kommissionen i sin strategi Från jord till bord (COM(2020) 381 final) behovet av att gå mot ett rättvist, hälsosamt och miljövänligt livsmedelssystem. I strategin Från jord till bord betonas också vikten av att förbättra jordbrukarnas ställning i värdekedjan. I strategin föreslås två specifika mål för att minska användningen av – och riskerna med – kemiska växtskyddsmedel och användningen av de farligare växtskyddsmedlen fram till år 2030. EU:s reglering på detta område är avgörande för att uppnå målen i strategin Från jord till bord och för att åtgärda de brister i tillämpandet och övervakningen av direktivet om en hållbar användning. Regleringen bör därför stärkas med klara och enhetliga bestämmelser. 

2  Förslagets syfte

Syftet med reformen är att ersätta direktiv 2009/128/EG om hållbar användning av bekämpningsmedel i regleringen av växtskyddsmedel och att anpassa den till EU:s gröna utveckling och Från jord till bord –strategin samt till handlingsplanen för nollförorening (COM(2021) 400 final) och till markstrategin (COM(2021699 final). Målen motsvarar även målen i EU-initiativet om pollinatörer (COM(2018) 395 final), kemikaliestrategin (COM(2020) 667 final) och arbetsmiljöstrategi 2021 – 2027 (COM(2021) 323 final). Förslaget syftar till att minska riskerna och effekterna på människors hälsa och miljön orsakade av användningen av växtskyddsmedel genom att uppnå de minskningsmål som fastställts i strategin Från jord till bord och genom att främja integrerat växtskydd och användningen av alternativ till kemiska växtskyddsmedel 

Förslagets första mål är att  

i) minska användningen av och riskerna med kemiska växtskyddsmedel, särskilt sådana som innehåller farligare aktiva ämnena;  

ii) öka användningen och övervakningen av integrerat växtskydd; och  

iii) öka användningen av mindre farliga växtskyddsmedel och icke-kemiska alternativ till kemiska växtskyddsmedel för bekämpning av växtskadegörare.  

Det andra målet är att förbättra tillgången till uppföljningsdata, till exempel när det gäller följande:  

i) spridning och användning av växtskyddsmedel och de risker som de medför; och  

ii) uppföljning av hälsa och miljö. På så sätt försäkras en bättre ram för framstegsmätning.  

Det tredje målet är att förbättra genomförandet, tillämpningen och uppföljningen av bestämmelserna i alla medlemsstater för att göra politiken mer effektiv och ändamålsenlig.  

Det fjärde målet är att främja ny teknologi, t.ex. precisionsjordbruk, med hjälp av rymddata och rymdtjänster (inklusive teknik för geografisk lokalisering) för att minska den totala användningen av och riskerna med växtskyddsmedel. 

3  Förslagets huvudsakliga innehåll

I förslagets I kapitel fastställs mål för en minskning av användningen av och riskerna med kemiska växtskyddsmedel samt krav på användning, lagring, försäljning och bortskaffande av växtskyddsmedel samt spridningsutrustning. Det innehåller också bestämmelser om utbildning och information samt om genomförande av integrerat växtskydd. Förslaget gäller växtskyddsmedel i enlighet med artikel 2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1107/2009 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden. 

I förslagets II kapitel fastställs EU:s mål att minska användningen av och riskerna med växtskyddsmedel med 50 procent, i enlighet med Från jord till bord -strategin. Medlemsstaterna bör fastställa bindande mål i sin nationella lagstiftning, som kan skilja sig från EU:s 50-procentsmål. Undantagsbestämmelserna skulle göra det möjligt att ta hänsyn till förändringarna sedan år 2011 och intensiteten i användningen av växtskyddsmedel. Med intensitet avses fördelningen av den viktade försäljningsvolymen av växtskyddsmedel över den utnyttjade jordbruksarealen. Kommissionen ges även en möjlighet att utfärda rekommendationer om att höja målen och offentliggöra information om framstegen mot målen. 

I förslagets III kapitel beskrivs i detalj vad de nationella handlingsplanerna bör innehålla. Medlemsstaterna bör årligen utvärdera och uppdatera sina handlingsplaner och rapportera till kommissionen om detta genom framstegs- och genomföranderapporter. 

I förslagets IV kapitel fastställs kraven på integrerat växtskydd för yrkesmässiga användare. Det kräver att yrkesmässiga användare ska föra register över integrerat växtskydd och användning av oberoende rådgivare. Anteckningarna ska föras in i det elektroniska register som avses i kapitlet. Kapitel IV innehåller också bestämmelser om antagande och kontroll av grödspecifika bestämmelser om integrerat växtskydd. Förslaget innebär att yrkesmässiga användare måste följa grödspecifika regler om sådana finns. 

I förslagets V kapitel fastställs kraven på att yrkesmässiga användare, distributörer och rådgivare ska ha ett utbildningsintyg. I kapitlet fastställs också allmänna krav för användning av växtskyddsmedel och spridningsutrustning. Den innehåller också bestämmelser om användning av växtskyddsmedel på känsliga områden, skydd av vattenmiljön och dricksvatten, flygbesprutning, lagring, bortskaffande och hantering samt rådgivning om användning av växtskyddsmedel.  

I förslagets VI kapitel fastställs krav för försäljning av växtskyddsmedel. I kapitlet anges också vilken information om bekämpningsmedel som ska ges till köparen vid försäljningstillfället.  

Enligt kapitel VII i förslaget ska medlemsstaterna inrätta ett utbildnings- och certifieringssystem för yrkesmässiga användare, rådgivare och distributörer. I kapitlet föreskrivs också att ett oberoende rådgivande system ska inrättas. Enligt förslaget ska medlemsstaterna öka informationen om växtskyddsmedelsfrågor och offentliggöra viktig information på nätet. Förslaget innebär att medlemsstaterna ska samla in uppgifter om akuta och kroniska förgiftningsincidenter som har samband med växtskyddsmedel.  

I förslagets VIII kapitel fastställs krav för inspektion av utrustning för yrkesmässig spridning av växtskyddsmedel. Det föreskrivs också att ett elektroniskt register ska upprättas där information om all yrkesmässig spridningsutrustning ska registreras. I kapitlet fastställs de anmälningskrav som skulle gälla vid överföring av äganderätt eller avveckling av utrustning. Enligt förslaget ska spridningsutrustning inspekteras vart tredje år och undantag från inspektionskraven kan göras för viss spridningsutrustning.  

I förslagets IX kapitel föreskrivs beräkningen av de harmoniserade riskindikatorerna och beräkningen av uppnåendet av de minskningsmål som avses i kapitel II.  

Kapitel X i förslaget handlar om administrativa och finansiella bestämmelser. Dessa gäller anmälningar till kommissionen om utnämnda behöriga myndigheter samt sanktioner och avgifter.  

I förslagets XI kapitel fastställs förutsättningarna för delegerade akter och genomförandeakter enligt förordningen. Kommissionen kan anta delegerade akter för att ändra bilagor II-VI. De handlar bland annat om innehållet i de nationella handlingsplanerna, ämnen för utbildning i användning av växtskyddsmedel, kontroll av utrustning för spridning av växtskyddsmedel samt om harmoniserade riskindikatorer. Dessutom kan kommissionen anta delegerade akter om krav på yrkesmässiga användares tillämpning av integrerat växtskydd och kriterier för den som flyger ett obemannat luftfartyg och kriterier för luftfartyget. 

Enligt förslaget kan kommissionen även anta genomförandeakter om en standardförlaga för de uppgifter som ska föras in i registret över användning av växtskyddsmedel, en standardförlaga för den sammanfattning och analys som medlemsländerna årligen ska göra över de uppgifter som förts in i registret över användning av växtskyddsmedel och en modell för medlemsländernas årliga rapporter över förgiftningsfall. 

I förslagets XII kapitel upphävs direktiv 2009/128/EG om hållbar användning av bekämpningsmedel och föreskrivs om förordningens ikraftträdande och tillämpning. 

I bilaga I fastställs metoden för beräkning av framstegen mot minskningsmålen som ska uppnås år 2030. I bilaga II fastställs den information som medlemsstaterna bör lämna till kommissionen i sina årliga framstegs- och genomföranderapporter. I bilaga III förtecknas de utbildningsämnen som avses i artikel 25 i förslaget. I bilaga IV fastställs bestämmelser om inspektion av utrustning för spridning av växtskyddsmedel som används och om vad som ska inspekteras på den. I bilaga V fastställs ett anmälningsformulär som ska användas för att till det elektroniska registret anmäla ägarbyte eller att utrustning för spridning av växtskyddsmedel har tagits ur bruk. I bilaga VI fastställs metoden för beräkning av harmoniserade riskindikatorer. I bilaga VII fastställs den jämförelsetabell som avses i artikel 43.2 i förslaget. 

4  Förslagets rättsliga grund och förhållande till proportionalitets- och subsidiaritetsprincipen

Den rättsliga grunden för förslaget är artikel 192.1 i avtalet om Europeiska unionens funktionssätt (EUF), som ger EU befogenhet att vidta åtgärder för att bevara, skydda och förbättra miljökvaliteten och skydda den mänskliga hälsan. EU:s åtgärder på detta område motiveras av de miljö- och folkhälsoproblem som står på spel.  

Förslaget behandlas enligt den normala lagstiftningsordningen i Europaparlamentet. 

Statsrådet anser att rättsgrunderna för förslaget är ändamålsenliga. 

I direktivet om hållbar användning av bekämpningsmedel fastställs ett ramverk för att uppnå en hållbar användning av växtskyddsmedel. Resultaten av utvärderingen av direktiv 2009/128/EG om hållbar användning av bekämpningsmedel bekräftar att genomförandet, tillämpningen och tillsynen av direktivet har varit olika och ojämnt fördelat i medlemsstaterna. Detta har lett till att hälso- och miljöskyddsnivån varierar mellan olika medlemsstater. Hotet mot den biologiska mångfalden och ekosystemen från användningen av växtskyddsmedel överskrider nationella gränser och kräver kraftfulla åtgärder på EU-nivå. Åtgärder som vidtas på varierande nivåer i olika medlemsstater undergräver jämlika verksamhetsförutsättningar på den inre marknaden. 

I förslaget föreslår kommissionen att samordnade EU-åtgärder effektivt kan komplettera och förstärka nationella och lokala åtgärder för hållbar användning av växtskyddsmedel samt minska de nuvarande skillnaderna mellan medlemsländerna i tillämpningen av direktivet. Dessa mål kan inte fastställas av medlemsstaterna ensamma och kan, på grund av omfattningen av de åtgärder som krävs, enligt kommissionens uppfattning bättre uppnås av EU. Harmoniserade EU-åtgärder är därför motiverade och nödvändiga. 

Förslaget innehåller inga harmoniserade obligatoriska mål för medlemsstaterna. Detta beror på att den nuvarande basnivån för användning av växtskyddsmedel varierar kraftigt mellan medlemsstaterna. Kommissionen anser att proportionaliteten i processen för fastställande av mål säkerställs genom en bestämmelse som tar hänsyn till medlemsstaternas olika framstegstakt och intensiteten i användningen av växtskyddsmedel. 

Statsrådet anser att kommissionens förslag är förenligt med proportionalitets- och subsidiaritetsprinciperna. 

5  Förslagets konsekvenser

Konsekvenser för administrationen 

Förslaget skulle betydligt öka administrationens arbetsbörda.  

Kraven på de nationella handlingsplanerna är mer omfattande och mer detaljerade än de krav som nu gäller, både när det gäller krav på innehåll och på de utvärderingar och rapporter som krävs. Det här kommer att öka administrationens arbetsbörda betydligt. 

Enligt förslaget ska administrationen säkerställa att två elektroniska register skapas för aktörerna. Den ena för att användarna ska kunna föra register över sin användning av växtskyddsmedel och sina åtgärder för integrerat växtskydd, och den andra för testning och utbyte av äganderätt till utrustning för spridning av växtskyddsmedel. Under beredningen av lagstiftningen har det föreslagits att jordbruksaktörerna skulle överföra sin registerföring till jordbruksförvaltningens integrerade system för förvaltning och kontroll av stöd (det s.k. IACS-registret, Integrated Administration and Control System). För användare av växtskyddsmedel inom andra sektorer, t.ex. skogsbruksaktörer och grönmiljöaktörer, bör ett annat register upprättas i detta fall.  

Enligt förslaget ska administrationen också se till att grödspecifika bestämmelser om integrerat växtskydd utarbetas för ett tillräckligt antal grödor för att täcka 90 procent av den tillgängliga jordbruksarealen. Detta kräver insatser från forskning, rådgivning och andra intressenter samt tillräcklig finansiering för att kunna genomföras. 

I förslaget krävs det, liksom i den nuvarande lagstiftningen, att administrationen ser till att det inrättas ett utbildningssystem, men förslaget skulle specificera utbildningskraven. 

Förslaget skulle innehålla mer omfattande och mer detaljerade krav än den befintliga lagstiftningen. Det skulle krävas större resurser för att övervaka tillämpningen. 

Konsekvenser för aktörer 

Förslaget skulle öka aktörernas administrativa börda. 

Verksamhetsutövare, dvs. yrkesmässiga användare av växtskyddsmedel, skulle vara skyldiga att föra de register som beskrivs i föregående stycke. Bestämmelserna i förslaget är mer omfattande än de nuvarande bestämmelserna om registerföring.  

Förslaget kräver också att yrkesmässiga användare av växtskyddsmedel ska följa mer detaljerade bestämmelser om integrerat växtskydd och registerföring över utförda åtgärder jämfört med den nuvarande lagstiftningen. Mer detaljerade bestämmelser skulle kunna öka arbetsbördan för yrkesverksamma användare.  

Utbildningskraven i förslaget skulle också vara mer krävande än bestämmelserna i den befintliga lagstiftningen. 

Ekonomiska konsekvenser 

Förslagets ekonomiska konsekvenser bedöms vara relativt stora. Konsekvenserna för aktörerna skulle innehålla omfattande operativa krav (t.ex. iakttagande av grödspecifika IPM-bestämmelser, krav på registerföring av användningen av växtskyddsmedel och iakttagande av IPM-reglerna samt utbildningskrav).  

En minskning av användningen av växtskyddsmedel leder till kostnader för aktörerna. Redan idag innehåller det ikraftvarande direktivet om en hållbar användning av växtskyddsmedel ett krav på att fastställa tidtabeller och mål för en minskning av riskerna med användningen av växtskyddsmedel. Målet är redan nu att främja integrerat växtskydd och ekologisk odling. Det här medför att kostnaderna för en minskning av användningen av växtskyddsmedel inte är helt nya, även om kraven blir betydligt strängare än de är idag. Utvecklingen mot att integrerat växtskydd och ekologisk odling blir vanligare samt det nationella målet att öka den ekologiska produktionen till 25 procent av åkerarealen minskar användningen av växtskyddsmedel. Jordbrukarna uppmuntras även med jordbruksstöd att övergå till sådana här odlingsmetoder. 

Arbetet mot en minskning av användningen av växtskyddsmedel kan förverkligas på många sätt. De medel vi har för att minska användningen av växtskyddsmedel och uppnå målen varierar beroende på växtart och produktgrupp och på samma sätt varierar inverkan på skörd och ekonomi. Finlands miljöcentral och Naturresursinstitutet utvärderade år 2021 följderna av EU:s biodiversitetsstrategi för Finland. Biodiversitetsstrategin innehåller samma mål för växtskyddsmedel som Från jord till bord -strategin. Utredningen om inverkan på skördar och ekonomi är riktgivande. I utvärderingen beskrivs ett alternativ där den eftersträvade minskningen på 50 procent uppnås genom att minska användningen av glyfosat med 50 procent och användningen av övriga växtskyddsmedel med 25 procent jämfört med bruksmängderna år 2019. Enligt utvärderingen kan halveringen av glyfosat-användningen sänka skördenivåerna med i medeltal 0–15 procent och det ekonomiska resultatet med 10-20 procent. För att uppnå minskningsmålet på 50 procent för användningen de farligare växtskyddsmedlen behövs inga skilda åtgärder utan målet uppnås genom att minska den totala användningen av växtskyddsmedel. Utvärderingen omfattade inte användningen av växtskyddsmedel mot rotröta i skogsbruket, eftersom den inte ansågs ingå i jordbruket. Minskningsmålen i Från jord till bord –strategin och biodiversitetsstrategin gäller jordbruket. 

Förslagets minskningsmål för Finland skulle enligt kommissionens beräkningar vara 53 procent för användning och risker med kemiska växtskyddsmedel samt 41 procent för användningen av de farligare växtskyddsmedlen. Om man i beräkningen av målet för de kemiska växtskyddsmedlen lämnar bort de urea-produkter som används i skogsbruket blir målet 43 procent, alltså tio procent lägre. 

De ekonomiska konsekvenserna för administrationen skulle förorsakas av bland annat skapandet av nya register, mer frekventa utvärderingar och uppdateringar av, och rapporter om de nationella handlingsplanerna samt en mer omfattande övervakning. 

De resursbehov förslaget skulle ge upphov till har ännu inte uppskattats. De kostnader som uppstår på grund av ändringar som görs i enlighet med förslaget kommer att täckas av anslag och årsverken inom ramen för planen för de offentliga finanserna och statens budget. Eventuella behov av extra resurser kommer vid behov att beslutas i vanlig ordning i beslutsprocesser som gäller planen för de offentliga finanserna och statens budget. 

Konsekvenser för lagstiftningen 

Eftersom det gäller en förordning är den direkt tillämplig. I Finland regleras växtskyddsmedel i lagen om växtskyddsmedel (1563/2011). Förslaget skulle förutsätta ändringar i lagen. 

Miljökonsekvenser 

Förslaget förväntas ha en positiv miljökonsekvens eftersom det syftar till att minska användningen av växtskyddsmedel samt riskerna för hälsa och miljö. En minskning av användningen av speciellt de farligare växtskyddsmedlen och en noggrannare användning av växtskyddsmedel främjar skyddet av den biologiska mångfalden och minskar den påverkan på till exempel pollinerare, som förorsakas av kemikalier och en förändrad livsmiljö. Målet i den nationella strategin för pollinerare är att minska inverkan av de faktorer, som växtskyddsmedel och biocider, som inverkar negativt på pollinerarnas förökningsframgång och kvaliteten på livsmiljön.  

Finlands miljöcentral och Naturresursinstitutets utvärdering av följderna av EU:s biodiversitetsstrategi för Finland visar att de risker för miljön som växtskyddsmedlen förorsakar är små ur ett europeiskt perspektiv, vilket bland annat beror på den låga andelen jordbruksmark och det rätt låga användningen av växtskyddsmedel per åkerareal. Eftersom de nuvarande miljöriskerna med växtskyddsmedel i största delen av Finland är små, skulle miljökonsekvenserna av en minskning av kemikalieanvändningen på de flesta områden vara små. Även om miljöriskerna med växtskyddsmedel på basis av dagens kunskap anses vara i huvudsak små, betyder det inte att de inte förekommer. Ett minskningsmål för användningen av växtskyddsmedel sporrar till hållbarare odlingslösningar och strävar efter att minska kemikaliseringen av miljön. 

En minskning av användningen av växtskyddsmedel förutsätter en ökning av andra växtskyddsmetoder, som mångsidigare odling, växtföljd och olika jordbearbetningsmetoder, vilket allmänt kan anses ha positiva miljökonsekvenser. En del alternativ till växtskyddsmedel, det vill säga icke-kemiska växtskyddsmetoder (till exempel jordbearbetning) kan öka miljöbelastningen. Ett väl utfört växtskydd enligt dokumenterat behov är nödvändigt ur miljöhänsyn för att säkra gott tillstånd och näringsupptag hos ett växtbestånd. 

6  Ålands behörighet

Enligt 18 § 15 punkten i självstyrelselagen för Åland (1144/1991) hör förslaget till landskapets lagstiftningsbehörighet. 

7  Behandling av förslaget i Europeiska unionens institutioner och de övriga medlemsstaternas ståndpunkter

Förslaget kommer att diskuteras av jordbruks- och fiskerådet och dess arbetsgrupp. Förslaget lades fram vid jordbruks- och fiskerådets möte 18.7.2022. 

Förslaget lades fram vid Coreper I-mötet 6.7.2022. 

Förslagets behandling i rådets arbetsgrupp inleddes 13.7.2022. 

Europaparlamentets utskott för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet (ENVI) ansvarar för behandlingen av förslaget. Föredraganden av betänkandet är Sarah Wiener (Greens/EFA). 

I detta skede finns det inte uppgifter om de övriga medlemsstaternas ställningstaganden. 

8  Nationell behandling av förslaget

Kommissionens förslag diskuterades vid mötet i jordbruks- och livsmedelsavdelningen (EU-18) 12.7.2022. 

U-skrivelsen har förberetts vid jord- och skogsbruksministeriet. Ålands landskapsregering har hörts under beredningen av U-skrivelsen. Utkastet till U-skrivelse har behandlats skriftligt i jordbruks- och livsmedelsutskottet (EU-18) 31.8—1.9.2022 och i EU-ministerutskottet 16.9.2022 

9  Statsrådets ståndpunkt

10  Statsrådet anser att koherensen mellan olika politikområden och deras målsättningar är viktig, både då det gäller existerande politik som berör växtskyddsmedel och politik under beredning.

11  Statsrådet stöder starkt åtgärder för minskning av riskerna i samband med användningen av växtskyddsmedel. Medlemsstaternas olika utgångspunkter bör beaktas vid beslut om åtgärder. Statsrådet stöder också en förstärkt tillämpning av integrerat växtskydd och stöder som en del av detta främjandet av användningen av växtskyddsmedel med låg risk och alternativ till kemiska växtskyddsmedel. Statsrådet betonar vikten av utbildning och information i all verksamhet som strävar efter att minska riskerna vid användning av växtskyddsmedel.

12  Förslagets bestämmelser om förbättrad tillgång till information om användningen av växtskyddsmedel och annan uppföljningsinformation (utbildning, rådgivning, inspektion av spridningsutrustning etc.) välkomnas i princip. Kraven i förslaget är mycket omfattande. Kraven skulle avsevärt öka den administrativa och ekonomiska bördan, särskilt för användare av växtskyddsmedel och myndigheter, och därför bör övergångsperioderna för tillämpningen av bestämmelserna vara tillräckligt långa. Kravens omfattning är skäl att undersöka under den fortsatta behandlingen av förslaget och även annars sträva efter att begränsa krav som ökar den administrativa och ekonomiska bördan till en med tanke på målsättningarna ändamålsenlig nivå.

13  Statsrådet anser att förslaget om att främja ny teknologi är mycket positivt, men påpekar att i den rådande kostnadskrisen inom jordbruket i Finland har användarna av växtskyddsmedel kanske inte de ekonomiska förutsättningarna för att ta ny teknologi i bruk. Statsrådet anser att bestämmelsen i förslaget om att tillåta flygbesprutning av växtskyddsmedel med obemannade luftfartyg i vissa begränsade fall är positiv.

14  Statsrådet anse det viktigt att uppnå och upprätthålla ett gott tillstånd för vatten samt att säkerställa tillgången till tryggt dricksvatten.

15  Förslaget möjliggör att via EU:s gemensamma jordbrukspolitik finansiera de åtgärder som krävs enligt förslaget under en femårsperiod. Statsrådet välkomnar idén, men konstaterar att planeringen för nästa programperiod redan är så långt framskriden att de tillgängliga medlen är tilldelade och att det inte finns några ytterligare medel för att stödja genomförandet av den nya lagstiftningen för användningen av växtskyddsmedel. Statsrådet konstaterar att användningen av växtskyddsmedel minskas i CAP-planen med andra åtgärder, som växtföljd. Om EU:s förhandlingar om förslaget drar ut på tiden och genomförandet skjuts upp till nästa programperiod för den gemensamma jordbrukspolitiken kan situationen bli annorlunda.

16  Statsrådet kan godkänna ett allmänt mål på EU-nivå för en minskning av användningen av växtskyddsmedel. Statsrådet är tveksam till att fastställa nationella mål för att minska användningen av växtskyddsmedel enligt kommissionens förslag. Vid utarbetandet av minskningsmålen bör man beakta faktorer som rör försörjningsberedskap och förändrade behov av växtskydd. Enligt förslaget ska utvecklingen av målen bedömas med hjälp av en grov indikator, som i hög grad bygger på försäljningsvolymerna för växtskyddsmedel och därför inte ger tillräcklig information om de risker som växtskyddsmedlen medför. I ansökan om godkännande av ett växtskyddsmedel lämnar den sökande in ett omfattande datapaket om det verksamma ämnet, så information om det verksamma ämnets egenskaper finns tillgänglig i EU. Indikatorn fastställs genom att försäljningsvolymen för växtskyddsmedlet multipliceras med en viktad faktor som baseras på hur det verksamma ämnet i växtskyddsmedlet godkänts. Det finns fyra kategorier (lågrisk, normal, kandidatämnen för substitution, inte godkänt ämne). Ett starkare fokus på data om de verksamma ämnena i indikatorn skulle stödja principen om vetenskapsbaserat beslutsfattande.

17  Dessutom anser statsrådet att förslaget inte ger tillräckligt med utrymme för att ta hänsyn till de olika utgångslägena i medlemsstaterna vid fastställandet av minskningsmålen. Förslaget ger möjlighet att minska minskningsmålet på grundval av "historiska uppgifter", men uppgifterna på EU-nivå är endast tillgängliga från och med år 2011. Det finns omfattande statistik över försäljningen av växtskyddsmedel i Finland sedan år 1953. I Finland minskade försäljningen av växtskyddsmedel mest under 1980- och 1990-talen, varefter försäljningen har förblivit stabilt låg i förhållande till europeisk nivå.

Förslagets minskningsmål är avsedda att vägleda medlemsstaterna i deras strävan att uppnå de två målen angående växtskyddsmedel i strategin Från jord till bord och biodiversitetsstrategin. Från jord till bord -strategin gäller jordbruket och målen bör därför tillämpas på växtskyddsmedel som används inom jordbruket. Enligt förslaget ska målen dock omfatta försäljning av alla växtskyddsmedel, även sådana som används utanför jordbruket. När man fastställer nationella minskningsmål kunde man ta hänsyn till redan gjorda minskningar. I dessa beräkningar divideras den viktade försäljningsvolymen för växtskyddsmedel med den totala jordbruksarealen. I Finland står urea, ett växtskyddsmedel som endast används inom skogsbruket, för cirka 75 procent av försäljningen av växtskyddsmedel. Statsrådet anser inte att det är lämpligt att i formeln för målet dela ämnet som används i skogen med åkerarealen. Statsrådet anser att medlemsstaterna bör ges möjlighet att lämna de växtskyddsmedel som endast används inom skogsbruket utanför minskningsmålen. Förutom gällande minskningsmålen skulle förordningsförslaget tillämpas även på växtskyddsmedel som används i skogsbruket. I nuläget skulle ett undantag gälla de urea-produkter som används i bekämpningen av rotröta.  

Statsrådet anser att den delegering av befogenhet som ingår i förslaget, med vilken kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter och genomförandeakter, är lämplig.