Regeringen föreslår att riksdagen godkänner ett avtal om investeringsskydd mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Socialistiska republiken Vietnam, å andra sidan, och att riksdagen antar en lag för att sätta i kraft de bestämmelser i avtalet som hör till området för lagstiftningen. Samtidigt föreslås det att lagen om sättande i kraft av de bestämmelser som hör till området för lagstiftningen i överenskommelsen med Vietnam om främjande och skydd av investeringar upphävs. Avtalet om investeringsskydd är till sin karaktär ett blandat avtal vars bestämmelser omfattas dels av medlemsstaternas, dels av Europeiska unionens behörighet.
Syftet med avtalet om investeringsskydd är att öka den ekonomiska aktiviteten mellan EU och Vietnam genom att stärka investeringsförbindelserna mellan parterna. Avtalet kommer att säkerställa ett skydd för investeringar och det innehåller bland annat standarder för behandling av investerare och investeringar samt bestämmelser om expropriation.
Samtidigt tryggar avtalet parternas rätt att lagstifta och eftersträva legitima allmänpolitiska mål såsom folkhälsa, säkerhet och miljöskydd. Rätten att reglera har skrivits in i de egentliga operativa avtalsbestämmelserna. Reglering får dock inte omintetgöra avtalsförpliktelserna om rättvis och skälig behandling, nationell behandling eller behandling som mest gynnad nation. Dessutom har bland annat definitionen av expropriation preciserats för att undvika tolkningsproblem.
Avtalet har förbättrats när det gäller oberoende, sakkunskap och öppenhet i tvistlösningen. I avtalet inrättas ett reviderat investeringstribunalsystem som omfattar ett överklagandeförfarande. Medlemmarna i den tribunal som inrättas genom avtalet ska vara personer som uppfyller de nödvändiga villkoren för utövandet av domarämbeten. För dem fastställs dessutom noggranna etiska regler som gäller bland annat oberoende i förhållande till någon regering eller andra intressekonflikter.
Avtalet om investeringsskydd, frihandelsavtalet från 2020 och partnerskaps- och samarbetsavtalet från 2016 utgör den rättsliga grunden för förbindelserna mellan EU och Vietnam. Bestämmelserna i dessa tre avtal stöder en ökad handel mellan EU och Vietnam, stärkandet av handelsvillkoren och det multilaterala handelssystemet samt samarbetet om bland annat god förvaltning, beskattning och finansiell tillsyn. När avtalet träder i kraft bedöms det således ha en gynnsam effekt, om än inte direkt, på Finlands ekonomi och för finländska företag. Avtalet har inga direkta konsekvenser för statsbudgeten.
Enligt ett sakkunnigyttrande inverkar avtalet inte direkt på myndigheternas verksamhet. Genom avtalet inrättas en tribunal i första instans och en överprövningstribunal. De personalresurser som krävs för uppföljnings- och påverkansarbetet i tribunalerna bör säkerställas. Avtalet har dock inga nämnvärda konsekvenser för myndigheternas verksamhet eller för personalresurserna i Finland.
Enligt uppgift har Vietnam blivit EU:s näst största handelspartner inom Sydostasiatiska nationers förbund (Asean) efter Singapore. Vietnam är en av Aseans snabbast växande ekonomier. Enligt ett sakkunnigyttrande har frihandelsavtalet mellan EU och Vietnam, som trädde i kraft 2020, för Finlands del lett till en betydande exportökning mellan 2020 och 2022. Finlands handelsbalans med Vietnam har traditionellt visat ett underskott, men underskottet är på väg att minska i och med den ovan beskrivna exportökningen.
Sammantaget anser utskottet att propositionen behövs och fyller sitt syfte. Utskottet tillstyrker propositionen utan ändringar.