Motivering

Europeiska unionen har aktiverat sin Medelhavspolitik under den tid Finland varit med i unionen. Den s.k. Barcelonaprocessen, som inleddes 1995, har lett till att unionens och dess medlemsstaters samarbete med Medelhavsländerna inte bara gäller ekonomiskt samarbete utan också politiska och säkerhetspolitiska frågor samt sociala, kulturella och mänskliga frågor.

I och med den allmänna utvecklingen inom säkerhetspolitiken som skett på senaste tid har Medelhavsområdet blivit viktigare för unionen i politiskt hänseende. Också säkerheten i Europa påverkas i högsta grad av stabilitet i Medelhavsområdet. I likhet med regeringen anser utrikesutskottet att Medelhavsområdet har fått större betydelse för Finland i och med vårt medlemskap i unionen.

Unionen har genom Europa-Medelhavsavtalen gått in för att intensifiera den politiska dialogen och bredda samarbetet med Medelhavsländerna. För detta samarbete får Medelhavsländerna genom programmet MEDA sammanlagt 5,35 miljarder euro i gåvobistånd åren 2000—2006. Dessutom har Europeiska investeringsbanken avsatt 7,4 miljarder euro i lånekapital för länderna kring Medelhavet. I Europa-Medelhavsavtalet med Libanon ingår målet att upprätta ett frihandelsområde mellan parterna i fråga under en övergångsperiod på 12 år i linje med Världshandelsorganisationen WTO:s regler.

Denna storskaliga satsning från EU:s sida att dels säkra en fredlig utveckling, dels främja en positiv ekonomisk och social utveckling i Medelhavsområdet är enligt utrikesutskottets mening helt på sin plats. Samarbetsområdena i Europa-Medelhavsavtalen uppvisar en sådan bredd att de tillåter en allsidig utveckling av samarbetet alla parter till fromma.

Libanon lider fortfarande av sviterna av ett nästan 20 år långt inbördeskrig som upphörde i början av 1990-talet. Vid sidan av de palestinska områdena är Libanon sannolikt den som drabbas värst av den utdragna konflikten mellan Israel och den palestinska förvaltningen.

Utrikesutskottet ställer sig bakom unionens ambition att utveckla och genomföra en brett upplagd, effektiv och konsekvent politik för att lösa konflikten i Mellanöstern. Det är ett viktigt led i EU:s Mellanösternpolitik att Europa-Medelhavsavtalet ingås och att samarbetet utvecklas i den utsträckning avtalet anger. Ett avtalsenligt samarbete hjälper Libanon att bli en rättsstat och en fungerande marknadsekonomi, anser utskottet.

Unionens handelsförbindelser med Libanon har definitivt inte varit i balans under de senaste åren. Importen från Libanon har varit mindre än en tiondedel av exporten dit. Ett ännu större överskott uppvisar Finlands handel med Libanon. Exporten från Finland till Libanon har under de senaste åren rört sig kring 30—40 miljoner euro medan värdet av importen från Libanon till Finland låg under 300 000 euro 2002.