Motivering
Under 2003 upptogs Serbien och Montenegro som 45:e medlem i
Europarådet. Utvidgningen lyfter ytterligare fram organisationens
roll som väktare av de mänskliga rättigheterna,
demokratin och respekten för rättsstatsprincipen.
Arbetet för demokrati och säkerhet i Europarådets
parlamentariska församling är en fortgående
process. Verksamheten 2003 visar att det brister i demokratin i
både gamla och nya demokratier. Problemens omfång
varierar givetvis från land till land. Granskningsutskottet
påtalar i sina länderrapporter upprepade problem
med valsystemen, rättssystemen, domstolarnas och massmediernas
oberoende och minoriteternas rättigheter. Trots att många
länder har blivit avskrivna från granskningsutskottets
agenda finns det mycket arbete kvar och problemen blir allt mera
komplicerade.
Andra viktiga teman som tagits upp under 2003 är det
avskaffade dödsstraffet i Europarådets observatörsländer,
etiska frågor kring den medicinska forskningen, sociala
och demografiska frågor och en alleuropeisk rättsordning. Europarådet
har som mål att dödsstraffet ska avskaffas överallt
i världen. Församlingen har antagit ett beslut
om att dödsstraffet inte går ihop med organisationens
observatörsstatus. Fortsatta diskussioner har förts
med Förenta staterna och Japan och församlingen
har vänt sig till parlamentariker i båda länderna.
Den återkommer till saken under 2005.
Vid utfrågningen av sakkunniga togs möjligheten
till en översyn av Europarådets konventionsstruktur
upp. Det finns för tillfället totalt 194 konventioner,
av vilka 123 konventioner i ordets egentliga bemärkelse
och resten olika slag av ändrings- och tilläggsprotokoll.
Med avvikelse från horisontella konventioner typ konventionen
om de mänskliga rättigheterna är konventionerna
huvudsakligen specialkonventioner som hänför sig
till ett enskilt område eller någon enskild särfråga.
Merparten av de nya konventionerna är ändrings-
eller tilläggsprotokoll till tidigare konventioner. Utskottet
ser inget behov av att lägga om Europarådets konventionsstruktur. Men
det understryker att en särskild rättsordning
för Europa ändå bör upprättas
i samarbete med både EU och FN.
Europarådets konvention om de mänskliga rättigheterna
och europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna
utgör en gemensam grundval för ett samordnat europeiskt
område för mänskliga rättigheter.
Om Europeiska unionen tillträder Europarådets
konvention om de mänskliga rättigheterna, som
föreslås i det nya konstitutionella fördraget,
garanteras konsekvensen mellan två olika rättsliga
system och då ställs också unionens verksamhet
under människorättsdomstolens kontroll.
Att stärka de mänskliga rättigheterna
och skapa ett bindande regelverk för dem är enligt
utskottets mening viktiga faktorer när det gäller
att förebygga kriser och främja stabilitet och
fred.
Utskottet hänvisar till sitt betänkande
om OSSE:s årsberättelse 2003 (UtUB 19/2004
rd) och säger sig i samband med berättelsen
också ha sett på samarbetet och arbetsfördelningen mellan
Europarådet och OSSE. När rådet under senare
hälften av 1990-talet utvidgade sig till Östeuropa
och aktiverade sig inom konfliktförebyggande och civil
krishantering såg organisationerna en möjlighet
att uppnå nya synergieffekter men också vissa
risker för överlappande funktioner. Med hänsyn
till den ömsesidiga korrelationen mellan olika funktioner
och hotbilder är det viktigt att organisationernas arbetsbeskrivning
inte i princip blir strängt bunden vid vissa specialområden.
Enligt utredning till utskottet är samarbetet och arbetsfördelningen mellan
organisationerna för tillfället mycket praktiskt
inriktade och nära och utgår från jämlikhet
och principen om relativ överlägsenhet. Utskottet
ser gärna att samarbetet och samordningen blir effektivare
och välkomnar förslaget att regeringarnas permanenta
samordningsgrupp, som inrättades 2004 på initiativ
av Norge och Bulgarien, får i uppdrag att utveckla samarbetet.
Europarådet har fattat beslut om ett toppmöte för
stats- och regeringschefer 2005 för att debattera rådets
framtida roll. Utvidgningen och den samhälleliga utvecklingen
har ställt organisationen inför nya utmaningar
och problem. Organisationens stadga och struktur har inte setts över och
den har inte fått mer resurser sedan 1949. Utskottet omfattar
OSSE-delegationens och regeringens syn på organisationens
expertis på området mänskliga rättigheter
och demokrati och det mervärde den ger i både
det europeiska och det globala samarbetet.
Utskottet har i sina tidigare betänkanden uppmärksammat
behovet av bättre samarbete mellan de parlamentariska delegationerna
och riksdagen. Det föreslår att regeringen och
Finlands delegation i Europarådet å ena sidan
och utskottet å den andra sidan bör föra
en intensivare dialog inför politiskt betydelsefulla möten
för att den vägen förbättra
det praktiska samarbetet och försäkra sig om rättidig
information.