Motivering

Europarådet är den centrala aktören när det gäller att ta fram och utveckla europeiska rättsnormer om mänskliga rättigheter. Organisationen har åstadkommit fler än 200 alleuropeiska konventioner. Utskottet anser att genomslagskraften i rådets verksamhet är beroende av hur samarbetet utvecklas tillsammans med andra organisationer och om de reformer som generalsekreteraren driver blir genomförda. Det är viktigt att rådet kan behålla sin roll som främsta utvecklare av och samarbetsforum för europeiska rättsnormer.

Ofta har initiativet till normerna kommit från den parlamentariska församlingen, står det i berättelsen. Under 2011 yttrade sig församlingen om konventionen om bekämpande av våld mot kvinnor och diskuterade hur Bernkonventionen (konventionen om skydd av europeiska vilda djur och växter samt deras naturliga miljö) förhåller sig till strategin för biologisk mångfald i EU fram till 2020. Utskottet ser positivt på att församlingen behandlade ett effektivare genomförande av konventionen mot tortyr. Det är angeläget att rådets uppskattade och effektiva arbete mot tortyr fortsatt är trovärdigt. Men det kräver att kommittén mot tortyr fortsatt har bred kompetens och att vissa medlemsländer, inklusive Ryssland, mer öppet rapporterar om sin verksamhet.

Utskottet påpekar att Europarådets viktigaste uppgift är att bevaka hur demokratin, de mänskliga rättigheterna och rättsstatsprincipen fullföljs i medlemsländerna. Församlingen har fortsatt ge akt på hur beslut av Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna åtlytts i medlemsländerna och behandlade i vilken utsträckning nio medlemsländer (Bulgarien, Grekland, Italien, Moldavien, Polen, Rumänien, Ryssland, Turkiet och Ukraina) har följt besluten. Det är oroväckande att vissa länder efter tio år av bevakning fortfarande inte fullgör alla sina medlemsåtaganden. Rådet bör konsekvent ge akt på nya företeelser som riskerar en demokratisk utveckling i alla medlemsländer, så som utvecklingen i Ungern och Ukraina visar.

Det är bra att rådet tar upp frågor som kan bli utmaningar för demokratin och samhället, t.ex. internet, bekämpningen av terrorism och den svarta ekonomin. Utskottet instämmer i det som står i berättelsen om att det är angeläget att bevaka de sociala rättigheterna, särskilt i ekonomiskt svåra tider. Utskottet har tidigare uppmärksammat minoriteternas rättigheter, bl.a. romernas ekonomiska och sociala villkor (UtUU 4/2010 rd), och ser det som viktigt att rådet fortsätter arbeta för minoriteternas rättigheter. Många länders beslut att göra nedskärningar i de offentliga finanserna har försvårat de sociala tjänsterna i välfärdssamhällena. Det är viktigt att de behöriga utskotten också i Finland ger akt på församlingens uppmaning att övervaka hur de sociala rättigheterna tillgodoses. Ett sätt är att samarbeta kring detta med Finlands delegation i Europarådet.

Församlingen diskuterade den uppsjö av olagliga migranter, asylsökande och flyktingar som södra Europa fått ta emot till följd av folkresningen i Nordafrika. Utskottet välkomnar att rådet i större utsträckning uppmärksammar den här regionen bl.a. i det nya grannskapsprogram som generalsekreteraren förberett och att Palestina fick status som demokratipartner.

Läget i fråga om demokrati behandlades med avseende på hur medlemsåtagandena fullföljts i Albanien, Armenien, Azerbajdzjan, Bosnien och Hercegovina, Georgien, Moldavien, Montenegro, Ryssland, Serbien och Ukraina. Utvecklingen av bevakningen bör bli effektivare med tanke på att bevakningen i de här länderna pågått i mer än tio år men rekommendationerna och stödåtgärderna ändå inte lett till önskat resultat, anser utskottet.