Antecknades ha inkommit: utskottsrådets promemoria.

Behandlingen av ärendet debatterades.

Utskottet beslutade höra justitiekanslern i statsrådet Tuomas Pöysti.

Utskottet godkände planen för hörande av sakkunniga. Utskottet hör utrikesminister Pekka Haavisto, riksåklagare Raija Toiviainen, konsulär chef Pasi Tuominen, professor Mikael Hidén, professor Tuomas Ojanen, professor Veli-Pekka Viljanen, professor Olli Mäenpää, professor Kaarlo Tuori, professor (emeritus) Heikki Kulla, professor Sakari Melander, professor Kimmo Nuotio och professor Pekka Viljanen.

Utskottet beslutade följande om offentlighet för utredningen: Enligt 24 § 1 mom. 3 punkten i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet är följande myndighetshandlingar sekretessbelagda: anmälan om brott till polisen eller någon annan förundersökningsmyndighet, en åklagare eller en kontroll- och tillsynsmyndighet, handlingar som har mottagits eller uppgjorts för förundersökning och åtalsprövning samt stämningsansökan, stämning och svaromål på en stämning i brottmål, tills ärendet har tagits upp till behandling vid ett domstolssammanträde eller åklagaren beslutat låta bli att väcka åtal eller ärendet avskrivits, om det inte är uppenbart att utlämnandet av uppgifter ur en sådan handling inte äventyrar brottsutredningen eller undersökningens syfte eller utan vägande skäl vållar den som har del i saken skada eller lidande eller hindrar domstolen från att utöva sin rätt att sekretessbelägga handlingar enligt lagen om offentlighet vid rättegång i allmänna domstolar. Lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet tillämpas inte på behandling av riksdagsärenden i riksdagen. Enligt 50 § 2 mom. i grundlagen är utskottens protokoll och därtill hörande andra handlingar offentliga, om det inte av tvingande skäl bestäms något annat i riksdagens arbetsordning eller utskottet beslutar något annat i ett enskilt ärende. Enligt 43 a § 2 mom. i riksdagens arbetsordning kan ett utskott av något motsvarande tvingande skäl som anges i bestämmelsen besluta att en handling ska vara sekretessbelagd. Enligt förarbetena till grundlagsreformen kan man vid en prövning av vad som ska anses vara tvingande skäl som utgångspunkt för tolkningen ta sådana motsvarande skäl som nämns i 12 § 2 mom. i grundlagen, när det genom lag föreskrivs om begränsningar i offentligheten för handlingar som innehas av myndigheter (RP 1/1998 rd, s. 100). Lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet har stiftats med medverkan från grundlagsutskottet (GrUU 43/1998 rd). Vid tillämpningen av bestämmelserna om riksdagsarbetet kan således syftena med bestämmelserna i offentlighetslagen beaktas. Grundlagsutskottet anser att en anmärkning enligt 115 § i grundlagen om undersökning av lagligheten i en ämbetsåtgärd av utrikesminister Pekka Haavisto (Ö 4/2019 rd) inte kan jämställas med de riksdagsärenden som utskottet normalt behandlar och som hänför sig till utövningen av riksdagens lagstiftnings- eller budgetmakt. För att säkerställa att syftet med undersökningen samt parternas rättssäkerhet blir tillgodosedda anser utskottet att det är nödvändigt att besluta om sekretess i detta enskilda fall och beslutar därför att de handlingar som hänför sig till ärende Ö 4/2019 rd och avses i 43 a § i riksdagens arbetsordning ska vara sekretessbelagda till dess att ärendet har slutbehandlats i utskottet.

Utskottet beslutade skicka utredningen till de sakkunniga som ska höras i ärendet.

Utskottet beslutade be utrikesministeriet tillhandahålla material med relevans för utskottsbehandlingen av ärendet.

Antecknades ha utdelat till utskottet: utskottsrådets promemoria.

Antecknades ha utdelat till utskottet: utskottsrådets promemoria.

Utskottet beslutade be riksåklagaren vidta åtgärder för att en begränsad förundersökning ska utföras i ärendet. Begäran gäller utrikesministerns agerande i tjänstearrangemangen för konsulära chefen vid utrikesministeriet. I ärendet ska det utredas om det faktum att konsulära chefen vidhållit sin ståndpunkt har lett till försök att på osakliga grunder flytta över honom till nya arbetsuppgifter och om syftet med detta har varit att påverka konsulära chefens beslutsfattande. Vidare ska det utredas om tjänstearrangemangen har beretts enligt lagliga förfaranden. Ett eventuellt lagstridigt förfarande kan i första hand avse missbruk av tjänsteställning enligt 40 kap. 7 § i strafflagen alternativt brott mot tjänsteplikt enligt 40 kap. 9 eller 10 § i strafflagen. Det faktum att förundersökning förordnas är inget ställningstagande för att ärendet gällande minister Haavisto ska föras till riksrätten. Den frågan bör grundlagsutskottet ta ställning till först när förundersökningen är klar. Ärendet är varken så enkelt eller så klart att man kan utgå från att en förundersökning inte tillför frågan något väsentligt nytt. En förundersökning är därför det bästa sättet att få klarhet i om det i minister Haavistos agerande har förekommit den typen av uppsåt eller grov oaktsamhet som förutsätts i 116 § grundlagen för att åtal ska kunna väckas mot en minister.

Antecknades ha inkommit: centralkriminalpolisens begäran om handlingar.

Grundlagsutskottet beslutade i denna behandlingsfas att till centralkriminalpolisen lämna ut utrikesminister Pekka Haavistos yttrande (daterat 13.1.2020) med bilagor, UM:s konsulära chefs yttrande (daterat 13.1.2020) med bilagor, en transkription av en ljudupptagning från grundlagsutskottets möte 14.1.2020 samt utrikesministeriets svar (daterat 30.1.2020) på grundlagsutskottets begäran om upplysningar enligt 47 § 1 mom. i grundlagen. Grundlagsutskottet har beslutat att handlingarna i fråga är sekretessbelagda tills ärendet är slutbehandlat i utskottet (PeVP 39/2019 vp, 3).

Diskussion om överlåtelse till Centralkriminalpolisen av sakkunnigyttranden som lämnats till utskottet.

Grundlagsutskottet beslutade 19.2.2020 begära att riksåklagaren vidtar förundersökningsåtgärder i ärendet i begränsad omfattning. Begäran gällde utrikesministerns åtgärder i fråga om posten som konsulär chef vid utrikesministeriet. Det skulle utredas om det faktum att den konsulära chefen vidhöll sin ståndpunkt hade lett till att han blivit överflyttad till nya uppdrag på osakliga grunder, om syftet med förfarandet hade varit att påverka den konsulära chefens beslut och om förfarandet för att förbereda tjänstearrangemanget hade varit lagenligt. Enligt 4 kap. 2 § i polislagen har polisen oberoende av tystnadsplikten på begäran av en polisman som hör till befälet rätt att för tjänsteuppdrag avgiftsfritt få behövlig information och handlingar av myndigheter och sammanslutningar som tillsatts för att sköta offentliga uppgifter, om inte överlämnande av informationen eller handlingarna till polisen eller användning av informationen som bevis uttryckligen har förbjudits eller begränsats i lag. Riksdagen och dess utskott är inte en i bestämmelsen avsedd myndighet eller sammanslutning som tillsatts för att sköta offentliga uppgifter. Utskottet har med stöd av 50 § 2 mom. i grundlagen beslutat att handlingarna i ärende Ö 4/2019 rd enligt 43 a § i riksdagens arbetsordning är sekretessbelagda till dess att ärendet har slutbehandlats i utskottet (PeVP 39/2019 vp, § 3). För att säkerställa att förundersökningen utförs korrekt beslutade utskottet dock att lämna ut professorernas yttranden till Centralkriminalpolisen. Utskottet påpekar att yttrandena bygger på material som utskottet anser vara bristfälligt. I yttrandena bedöms dessutom vissa frågor som utskottet inte ansåg vara relevanta när det begärde en förundersökning .

Antecknades ha inkommit: Centralkriminalpolisens förundersökningsprotokoll med bilagor.

Det beslutades att utskottets medlemmar och ersättare kan ta del av materialet i grundlagsutskottets mötesrum. Mot kvittering kan en medlem eller ersättare få materialet för läsning i sitt arbetsrum. Materialet får inte föras ut ur riksdagshuset. Det beslutades att handlingarna ska sändas till de straffrättssakkunniga och författningssakkunniga som tidigare hörts av utskottet och att de ska kallas för att höras genast i början av höstsessionen. Det beslutades att förundersökningsprotokollet ska sändas till justitiekansler Tuomas Pöysti på dennes begäran för att användas vi behandling av klagomål som anförts hos justitiekanslern. Det beslutades att varken minister Haavisto eller hans advokat får närvara vid utskottets sakkunnigutfrågningar. Sakkunnigutlåtandena ska sändas till minister Haavisto och han ska höras efter sakkunnighörandena. Advokaten kan vara närvarande vid hörandet av minister Haavisto. Utskottet beslutade att ordföranden och sekreteraren i samarbete med minister Haavisto bereder ett kort pressmeddelande om behandlingsläget.

Det beslutades att de sakkunnigyttranden som erhållits ska sändas till de sakkunniga inom statsförfattningsrätt som hörs i utskottet samt till minister Haavisto och hans ombud, advokat Markus Manninen.

Behandlingen av ärendet debatterades.

Utskottet beslutade om ytterligare sakkunniga. Utskottet hör: understatssekreterare Pekka Puustinen, ulkoministeriö och statssekreterare (2006-2014) Pertti Torstila.

Det beslutades att utrikesminister Haavisto och hans ombud ska kallas till utskottet för att höras vid mötet 30.9.2020. Det beslutades att juris doktor Jaakko Jonkka ska kallas för att höras vid det möte som hålls i ärendet 6.10.2020. Därefter ges ministern tillfälle att yttra sig om Jonkkas utlåtande. Grundlagsutskottet har fått en begäran om information som gäller tillgång till de sakkunnigutlåtanden enligt protokoll PeVP 53/2020 rd som behandlades vid utskottets möte 3.9.2020. Begäran om information motiveras med partsställning. Grundlagsutskottet konstaterar att den som begär informationen inte har partsställning vid behandlingen av ärendet i utskottet. Den som begär informationen har inte heller lagt fram någon annan grund för att få sekretessbelagda handlingar. Grundlagsutskottet avslår begäran om information.

Minister Haavisto lämnade utskottet material som hänför sig till behandlingen av Al-Hol-ärendet i riksdagen hösten 2019.

Beslutades att skicka det utlåtande som utskottet fått från utrikesministern till juris doktor Jaakko Jonkka som bakgrundsdokument till hörandet 6.10.2020.

Utskottet beslutade om fortsatt behandling av ärendet.

Utskottet hör: riksdagens justitieombudsman Petri Jääskeläinen, professor Olli Mäenpää, professor Kaarlo Tuori och professor (emeritus) Heikki Kulla. Utskottet begär skriftlig yttrande: professor Mikael Hidén, professor Tuomas Ojanen och professor Veli-Pekka Viljanen.

Utskottet beslutade om fortsatt behandling av ärendet.

Antecknades ha utdelat till utskottet: utskottrådets promemoria.

Utskottet beslutade om fortsatt behandling av ärendet.

Begäran om information enligt 47 § i grundlagen. För närvarande behandlar grundlagsutskottet ett betänkandeärende som avser en anmärkning enligt 115 § i grundlagen om undersökning av lagligheten i en ämbetsåtgärd av utrikesminister Pekka Haavisto. För att säkerställa syftet med undersökningen och parternas rättssäkerhet ansåg utskottet den 14 januari 2020 att det är nödvändigt att besluta om sekretess i detta enskilda fall och beslutade då att de utskottshandlingar som avses i 43 a § i riksdagens arbetsordning och som hänför sig till ärende Ö 4/2019 rd är sekretessbelagda till dess att ärendet har behandlats i utskottet (PeVP 39/2019 vp). Under behandlingens gång har grundlagsutskottet fått sidmässigt mycket omfattande handlingar bland annat av myndigheter och av sakkunniga som hörts i utskottet. Enligt 43 a § 1 mom. i riksdagens arbetsordning blir handlingarna i ett ärende offentliga när ärendet har slutbehandlats i utskottet. Enligt 43 a § 2 mom. i arbetsordningen är dock sådana handlingar sekretessbelagda som skulle vålla betydande skada för Finlands internationella förhållanden eller äventyra den nationella säkerheten, om uppgifter ur dem lämnas ut. Dessutom kan ett utskott med stöd av 50 § 2 mom. i grundlagen och 43 a § 2 mom. i riksdagens arbetsordning av något annat motsvarande tvingande skäl besluta att en handling ska vara sekretessbelagd. Enligt förarbetena till grundlagsreformen ska man vid prövning av vad som ska anses som tvingande skäl som utgångspunkt för tolkningen ta sådana motsvarande skäl som nämns i grundlagens 12 § 2 mom. och som gäller lagstiftning om begränsning av offentligheten för handlingar i myndigheternas besittning (RP 1/1998 rd, s. 100). Lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet har stiftats med medverkan från grundlagsutskottet (GrUU 43/1998 rd). Vid tillämpningen av bestämmelserna om riksdagsverksamhet kan således syftena med bestämmelserna i offentlighetslagen beaktas (se PeVP 39/2019 vp). I 15 § i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet finns bestämmelser om överföring till en annan myndighet av en begäran om att få ta del av en handling. I motiven till bestämmelsen sägs det att en överföring kan behövas särskilt om hemlighållandet av den begärda handlingen är beroende av de effekter som utlämnandet av uppgifterna kan få. I det fallet är det möjligt att det för att fastställa sekretessomfattningen krävs exempelvis särskild sakkunskap (RP 30/1998, s. 72). Lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet tillämpas dock inte på behandlingen av riksdagsärenden i riksdagen. För att säkerställa nödvändiga sekretessintressen i anslutning till utrikesförvaltningens verksamhet begär utskottet med stöd av 47 § i grundlagen ett dokumentspecificerat utlåtande av utrikesministeriet om till vilka delar det av handlingarna beträffande behandlingen av ärende Ö 4/2019 rd enligt ministeriets uppfattning framgår sådana uppgifter som omfattas av de ovan nämnda sekretessgrunderna, sekretessgrunderna i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet eller i någon annan lag. Utskottet förmedlar handlingarna om behandlingen av ärendet för detta ändamål till utrikesministeriet, det vill säga som handlingar som ingår behandlingen av ett riksdagsärende. Utlåtandet ska vara utskottet tillhanda senast den 2 december 2020.

Antecknades ha utdelat till utskottet: utskottrådets promemoria.

Utskottet debatterade ärendet.

Antecknades ha inkommit: utrikesminister Haavisto ståndpunkt.

Utskottet avslutade utfrågningen av sakkunniga.

Utskottet inledde förberedande debatt.

Utskottet fortsatte förberedande debatt.

Utskottet slutförde den förberedande debatten.

Sekreteraren presenterade utkastet till utlåtande.

Beslutades om offentligheten för handlingarna i ärendet.

Utskottet förde allmän debatt.

Den detaljerade behandlingen genomfördes i fråga om stycke 1–77 i utkastet till betänkande.

Under behandlingens gång har grundlagsutskottet fått sidmässigt ett mycket omfattande material bland annat av myndigheter och av sakkunniga som hörts i utskottet. För att säkerställa syftet med undersökningen och parternas rättssäkerhet ansåg utskottet den 14 januari 2020 att det är nödvändigt att besluta om sekretess i detta enskilda fall. Utskottet beslutade då att de utskottshandlingar som avses i 43 a § i riksdagens arbetsordning och som hänför sig till ärende Ö 4/2019 rd är sekretessbelagda till dess att ärendet har slutbehandlats i utskottet (PeVP 39/2019 vp). Enligt 50 § 2 mom. i grundlagen är utskottens sammanträden inte offentliga. Grundlagsutskottet konstaterar därför för tydlighetens skull att uppgifterna i handlingarna om de diskussioner som utskottet fört inte är offentliga och inte lämnas ut. Utskottens protokoll och därtill hörande andra handlingar är enligt 50 § 2 mom. i grundlagen offentliga, om det inte av tvingande skäl föreskrivs något annat i riksdagens arbetsordning eller utskottet beslutar något annat i ett enskilt ärende. Enligt 43 a § 1 mom. i riksdagens arbetsordning blir handlingarna i ett ärende offentliga när ärendet har slutbehandlats i utskottet. Enligt 43 a § 2 mom. i riksdagens arbetsordning är utskottens handlingar sekretessbelagda bland annat om utlämnande av uppgifter ur dem skulle vålla betydande skada för Finlands internationella förhållanden eller äventyra den nationella säkerheten. Sekretessbelagda är också handlingar som innehåller affärs- eller yrkeshemligheter eller uppgifter om någons hälsotillstånd eller ekonomiska ställning, när utlämnandet av uppgifter skulle vålla betydande olägenhet eller skada, förutsatt att ett betydande samhälleligt intresse inte kräver att de ges offentlighet. Ett utskott kan av något annat motsvarande tvingande skäl besluta att en handling ska vara sekretessbelagd. Enligt förarbetena till grundlagsreformen ska man vid prövning av vad som ska anses som tvingande skäl som utgångspunkt för tolkningen ta sådana motsvarande skäl som nämns i 12 § 2 mom. i grundlagen och som gäller lagstiftning om begränsning av offentligheten för handlingar i myndigheternas besittning (RP 1/1998 rd, s. 100). Lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (offentlighetslagen) tillämpas inte på behandlingen av riksdagsärenden i riksdagen. Offentlighetslagen har kommit till med grundlagsutskottets medverkan (GrUU 43/1998 rd). Vid tillämpningen av bestämmelserna om riksdagsarbete kan således syftena med bestämmelserna i den lagen beaktas (se PeVP 39/2019 vp). För att säkerställa nödvändiga sekretessintressen i anslutning till utrikesförvaltningens verksamhet har utskottet med stöd av 47 § i grundlagen begärt ett dokumentspecificerat utlåtande av utrikesministeriet om till vilka delar det av handlingarna i ärende Ö 4/2019 rd enligt ministeriets uppfattning framgår sådana uppgifter som omfattas av sekretess. Utskottet har för detta ändamål förmedlat handlingarna till utrikesministeriet som handlingar som ingår i behandlingen av riksdagsärenden (PeVP 85/2020 vp, § 5). Utskottet betonar att handlingarna av denna orsak inte har sänts till en myndighet för behandling på det sätt som avses i 5 § 2 mom. i offentlighetslagen. Enligt utrikesministeriet innehåller det material som grundlagsutskottet översänt sådana uppgifter och handlingar som är sekretessbelagda med stöd av 24 § 1 mom. 2 punkten i offentlighetslagen och vars offentliggörande skulle medföra skada för Finlands internationella förhållanden eller förutsättningar att delta i det internationella samarbetet på det sätt som avses i den lagen. Enligt ministeriet innehåller handlingarna i ärendet också uppgifter som är sekretessbelagda med stöd av 24 § 1 mom. 7 punkten i offentlighetslagen. Enligt den bestämmelsen är handlingar som gäller skyddsarrangemang för personer och genomförandet av arrangemangen sekretessbelagda, om det inte är uppenbart att utlämnandet av uppgifter ur dem inte äventyrar genomförandet av syftet med skyddsarrangemangen. Enligt utrikesministeriet finns det med stöd av 24 § 1 mom. 7 punkten i offentlighetslagen också skäl att sekretessbelägga namnen på och hänvisningar till de personer som vistas i al-Hol-lägret och deras anhöriga. Grundlagsutskottet har bedömt frågan om offentlighet för handlingarna i ärendet Ö 4/2019 rd och konstaterar att det inte finns några tvingande skäl att här avvika från offentligheten för handlingarna med stöd av 50 § 2 mom. i grundlagen. Handlingarna i ärendet blir således offentliga i enlighet med 43 a § 1 mom. i riksdagens arbetsordning när ärendet har slutbehandlats i utskottet. En del av handlingarna innehåller dock uppgifter som om de lämnades ut skulle vålla betydande skada för Finlands internationella förhållanden eller äventyra den nationella säkerheten i enlighet med sekretessgrunden i 43 a § 2 mom. i riksdagens arbetsordning. De är således sekretessbelagda direkt på grundval av arbetsordningen. Dessutom beslutar utskottet med stöd av 43 a § 2 mom. i riksdagens arbetsordning om sekretess för vissa enskilda handlingar eller uppgifter i dem för att trygga skyddet för privatlivet för dem som uppgifterna i handlingarna gäller, samt för att trygga intressen i anslutning till utrikesförvaltningens verksamhet av tvingande skäl motsvarande de särskilda sekretessgrunder i 43 a § 2 mom. som ligger till grund för 24 § 1 mom. 2, 7 och 32 punkten i offentlighetslagen. Utrikesministeriet säger också att en del av handlingarna i ärendet består av förberedande e-postkommunikation mellan tjänstemän inom utrikesförvaltningen och andra aktörer. Enligt ministeriet handlar det om kommunikation vars syfte är att möjliggöra en mångsidig och effektiv beredning och att trygga kommunikationen mellan tjänstemän och ett fritt åsiktsutbyte. E-postmeddelandena i fråga har enligt ministeriet inte innehållit några sådana uppgifter att de enligt arkivlagstiftningen skulle behöva överföras till arkivet. Enligt ministeriet ska offentlighetslagen således inte tillämpas på dem utifrån 5 § 4 mom. i den lagen. Av dessa orsaker anser utrikesministeriet att e-postmeddelandena inte heller ska offentliggöras efter det att behandlingen har avslutats. Grundlagsutskottet konstaterar att e-postmeddelandena utgör en väsentlig del av det material utifrån vilket ärende Ö 4/2019 rd har behandlats i utskottet. Med hänsyn till offentlighetsprincipen är e-postkorrespondensen således inte i utskottet jämförbar med intern kommunikation av sekundär betydelse, handlingar som innehåller utbyten av åsikter eller andra mindre betydelsefulla handlingar som omfattas av undantaget i fråga. E-postmeddelandena innehåller professionella diskussioner som har samband med tjänsteutövning. Enligt utskottets mening är en så summarisk begränsning av offentligheten inte möjlig med stöd av 43 a § i riksdagens arbetsordning. E-postmeddelandena blir offentliga i enlighet med 43 a § 1 mom. i riksdagens arbetsordning till den del de inte innehåller sekretessbelagd information. Grundlagsutskottet beslutar med stöd av 43 a § 2 mom. i riksdagens arbetsordning att de handlingar eller delar av handlingar i ärendet för vars del det i handlingarna har gjorts en anteckning om sekretess ska vara sekretessbelagda av de orsaker som anges ovan. Utskottet offentliggör de sakkunnigyttranden som utskottet fått omedelbart när behandlingen av ärendet i utskottet har avslutats. De övriga handlingarna offentliggörs omedelbart efter att det i fråga om det synnerligen omfattande materialet för varje enskild handlings del har säkerställts antingen att handlingen är offentlig eller att uppgift om den offentliga delen av handlingen kan lämnas ut på ett sådant sätt att den sekretessbelagda delen inte röjs.

Utskottets betänkande klart.

I den detaljerade behandlingen godkände utskottet utkastet till betänkande med ändringar.

Ed. Forsgrén ja ed. Holopainen varasivat tilaisuuden vastalauseen jättämiseen. Ilmoitettiin, että vastalause on jätettävä sihteerille 9.12.2020 klo 16.00 mennessä.

Behandlingen i utskottet har avslutats.