Senast publicerat 08-07-2021 13:43

Statsrådets U-skrivelse U 34/2021 rd Statsrådets skrivelse till riksdagen om förslaget till rådets förordning om ändring av rådets förordning (EU) 2020/1706 vad gäller införande av autonoma unionstullkvoter för vissa fiskeriprodukter (autonoma unionstullkvoter; fiskeriprodukter)

I enlighet med 96 § 2 mom. i grundlagen översänds till riksdagen Europeiska kommissionens förslag av den 15 juni 2021 till rådets förordning om ändring av rådets förordning (EU) 2020/1706 vad gäller införande av autonoma unionstullkvoter för vissa fiskeriprodukter samt en promemoria om förslaget. 

Helsingfors den 8 juli 2021 
Finansminister 
Annika 
Saarikko 
 
Regeringsråd 
Ismo 
Mäenpää 
 

PROMEMORIAFINANSMINISTERIET8.7.2021EU/2021/0630FÖRSLAG TILL RÅDETS FÖRORDNING OM ÄNDRING AV RÅDETS FÖRORDNING (EU) 2020/1706 VAD GÄLLER INFÖRANDE AV AUTONOMA UNIONSTULLKVOTER FÖR VISSA FISKERIPRODUKTER

Förslagets bakgrund och syfte

Europeiska kommissionen lade den 15 juni 2021 fram ett förslag till rådets förordning om ändring av rådets förordning (EU) 2020/1706 vad gäller införande av autonoma unionstullkvoter för vissa fiskeriprodukter (COM(2021) 308 final). 

Rådets förordning (EU) 2020/1706 om öppnande och förvaltning av autonoma unionstullkvoter för vissa fiskeriprodukter för perioden 2021–2023 antogs den 13 november 2020 (obs. U 44/2020 rd). Syftet med förordningen är att, genom att säkerställa att unionens beredningsindustri har tillräcklig försörjning, säkerställa dess konkurrenskraft och undvika att unionens produktion av fiskeriprodukter äventyras. Genom förordningen sänks eller avskaffas därför importtullarna för ett antal produkter inom kvoter motsvarande en volym av lämplig storlek. I förordningen fastställs också den beredningshantering (”hantering som ger rätt att omfattas av kvoten”) för vilken tullkvoter får användas. 

Den 31 januari 2020 utträdde Förenade kungariket ur Europeiska unionen. I handels- och samarbetsavtalet mellan Förenade kungariket och EU föreskrivs tull- och kvotfritt tillträde för fiskeriprodukter, men brittiska utomeuropeiska länder och territorier (ULT) är inte längre knutna till EU och deras export av fiskeriprodukter till unionen omfattas inte längre av tullsänkningar. De bilaterala tilläggsprotokollen med Konungariket Norge och med Island, i vilka det föreskrivs kvoter för vissa fisk- och fiskeriprodukter, löpte dessutom ut den 30 april 2021. 

Det är nödvändigt att ändra rådets förordning (EU) 2020/1706 för att hantera konsekvenserna av att de brittiska ULT inte längre ingår i EU:s ULT-handelsordning och av att tilläggsprotokollen med Norge och Island löper ut. 

Förslagets huvudsakliga innehåll

Tullkvoterna beviljas ensidigt av EU. I genomförandeförordningen (EU) 2015/2447 för unionens tullkodex (EU) nr 952/2013 föreskrivs ett system för förvaltning av tullkvoter. Kvoterna fördelas i den ordning som tulldeklarationerna godtagits. Tullkvoterna ska omfattas av tullövervakning i samband med slutanvändning i enlighet med artikel 254 i unionens tullkodex. 

I bilagan till den föreslagna förordningen anges för varje produkt en årlig kvot och den period under vilken importtullarna avskaffas eller sänks inom ramen för den årliga kvoten. 

Rådets förordning är direkt tillämplig lagstiftning. De tullkvoter som räknas upp i bilagan till förslaget kan användas av alla importörer i Europeiska unionens medlemsstater. 

Förslagets rättsliga grund och förhållande till proportionalitets- och subsidiaritetsprincipen

Förslaget grundar sig på artikel 31 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, enligt vilken tullsatser i den gemensamma tulltaxan ska fastställas av rådet på förslag från kommissionen. Förordningen ska antas av rådet med kvalificerad majoritet. Unionen har ensam behörighet när det gäller detta förslag, och subsidiaritetsprincipen är därmed inte tillämplig. I fråga om val av instrument är det lämpligt att använda samma typ av akt som den som ändras, dvs. en rådsförordning. 

Förslagets konsekvenser

Ingen konsekvensbedömning har gjorts. Förslaget avser att ändra den nuvarande förordningen, som löper ut vid utgången av 2023. Det behövs således ingen konsekvensbedömning. Kommissionen samrådde dock med berörda parter i EU innan den lade fram förslaget för diskussion i rådets arbetsgrupp, före rådets antagande av förslaget. 

Förslaget har inga budgetkonsekvenser för kommissionen. Förslaget påverkar inkomsterna i EU:s budget i form av bortfall av tullar, vilka skulle ha tagits ut på importerade produkter. Medlemsstaterna får behålla 20 procent av tullarna i uppbördskostnader. 

Ålands behörighet

Ärendet hör inte till landskapet Ålands lagstiftningsbehörighet. 

Nationell behandling av förslaget och behandling inom Europeiska unionen

Ärendet har beretts vid finansministeriet i samarbete med jord- och skogsbruksministeriet. Också Tullen har kontaktats under beredningen. Statsrådets ståndpunkt har samordnats genom skriftligt förfarande i sektion EU17 (fiske) 29–30.6.2021. 

Det bör beaktas att vissa sillprodukter har börjat importeras från länder utanför EU för att användas inom den finländska beredningsindustrin. Det är fråga om ett förbehandlat halvfabrikat av sill som används för att tillverka konserverad sill i Finland. Med sillprodukt avses i bilagan till kommissionens förslag sill och strömming, kryddad och/eller inlagd i vinäger, i saltlake, för beredning (KN-nummer ex 1604 12 99). Finland har tagit produkten i fråga upp till diskussion i rådets arbetsgrupp: produkten har ingått i förordningar om tullkvoter från slutet av 1990-talet till 2018. Det finländska importbehovet har efter det tillfredsställts genom ett arrangemang inom ramen för EES-avtalet med Norge (bilateralt tilläggsprotokoll) som emellertid gick ut den 30 april 2021, och förhandlingarna om nya kvoter hade inte slutförts vid den tidpunkten. Också riksdagens stora utskott fäste uppmärksamhet vid saken 25.9.2020 i samband med handläggningen av U 44/2020 rd och omfattar statsrådets ståndpunkt samtidigt som det betonar att det är viktigt att trygga tillgången till sillråvara för beredningsindustrin (SuVP 35/2020 rd). 

Före antagandet av rådets förordning (EG) 2020/1706 rådgjorde kommissionen med EU:s producenter och beredningsföretag och medlemsstaternas myndigheter. Samråden ägde rum mellan januari och mars 2020 och baserades på ett frågeformulär. Den 29 februari 2020 presenterade rådet processen för den rådgivande nämnden för marknaden, där alla berörda parter (branschen och icke-statliga organisationer) är företrädda. Enligt kommissionen är förslaget väl avvägt och grundar sig på en faktisk och objektiv analys av insamlade data och information. Förordningen garanterar tillräcklig konkurrensgivande försörjning för EU:s beredningsindustri, med beaktande av EU:s fiskproducenters intressen. Efter antagandet efterlyste dock vissa medlemsstater och berörda parter nya autonoma tullkvoter för att kunna hantera förlusten av förmånsbehandling för fiskeriprodukter med ursprung i brittiska ULT och det faktum att förmånsbehandlingen för produkter med ursprung i Norge och Island löper ut. Rådets arbetsgrupp för fiskeripolitik nådde den 24 juni 2021 enighet om ordförandens kompromissförslag (doc. 10008/21), i vilket också kvoterna för makrill slopades på begäran av några medlemsstater. 

Detta förslag grundar sig på synpunkter från berörda parter under den process som föregick antagandet av förordningen. 

Förordningen ska tillämpas retroaktivt från och med den 1 januari 2021. 

Statsrådets ståndpunkt

Statsrådet anser att förslaget kan antas.