Allmänt

Avsikten med lagförslaget som gäller integrationslagen är att påskynda och effektivisera invandrarnas integration och sysselsättning genom att förbättra tillgången på vägledning och rådgivning, påskynda tillgången till tjänster och på ett mer heltäckande sätt nå ut till invandrarna så att de får tillgång till tjänsterna i inledningsskedet av invandringen samt genom att göra tjänsterna mer övergripande och arbetslivsorienterade i inledningsskedet av integrationen. Utskottet välkomnar att propositionen gör integrationsfrämjande tjänster tillgängliga för en större målgrupp än tidigare. På så sätt blir det möjligt att bättre än för närvarande främja integrationen av exempelvis föräldrar som vårdar sina barn hemma. 

Det föreslås att det i lagen om fritt bildningsarbete görs behövliga ändringar som syftar till att säkerställa att invandrarnas möjligheter att utveckla sin kompetens vid läroanstalter för fritt bildningsarbete inte försämras på grund av att integrationsplanens varaktighet förkortas. 

Kulturutskottet har behandlat propositionen med avseende på sitt ansvarsområde med särskild fokus på den del av propositionen som gäller integrationsutbildning och fritt bildningsarbete och understöder propositionen till dessa delar. 

Integrationsplan och integrationsutbildning

Sakkunniga har uttryckt oro över att förkortningen av integrationsplanens varaktighet från nuvarande tre år till två år försämrar inlärningen och möjligheterna för i synnerhet dem som har svaga grundläggande färdigheter att få tillräckliga språkkunskaper under planens giltighetstid. Vid sidan av förkortningen av planens varaktighet föreslår regeringen att villkoren för stödjande av frivilliga studier ses över för att säkerställa att invandrarnas möjligheter att utveckla sin kompetens inte försämras på grund av att integrationsplanens varaktighet förkortas. Invandrarna är en heterogen grupp, och integrationen och uppnåendet av tillräckliga språkkunskaper kan därför kräva olika långa tider beroende på invandrarens utgångspunkter, exempelvis utbildningsbakgrund. Det är viktigt att möjligheterna att utveckla invandrarnas kompetens inte försvagas, utan att det skapas tillräckliga förutsättningar för detta. Det väsentliga är att undervisningens längd och innehåll samt de stödåtgärder som främjar inlärningen motsvarar de individuella behoven hos varje person som integreras. 

Utskottet hänvisar till det som sagts i ett tidigare utlåtande och anser att det med tanke på en lyckad integration är väsentligt att integrationsfrämjande tjänster tillhandahålls i rätt tid. Det är till exempel viktigt att få språkutbildning så snart som möjligt efter ankomsten till landet. Det ska också erbjudas studier i svenska som ger tillräckliga kunskaper som behövs i arbetslivet. Uppmärksamhet bör också fästas vid att tjänsterna är tillräckliga och av hög kvalitet samt att samarbetet mellan myndigheterna fungerar och att myndigheternas åtgärder samordnas på ett tydligt sätt. För effektiva integrationsåtgärder krävs det också att invandrarna själva är motiverade och tar ansvar. (KuUU 26/2021 rd — SRR 6/2021 rd) 

Det föreslås att sluttestning av kunskaper i finska eller svenska ska utvecklas i den språk- eller integrationsutbildning som ingår i integrationsprogrammet. Utskottet anser det vara viktigt att man vid beredningen och genomförandet av sluttestningen av språkkunskaperna ser till att testerna är enhetliga i alla läroanstalter. 

Sakkunniga har uttryckt oro över att kvaliteten på den integrationsutbildning som upphandlas genom anbudsförfarande är otillräcklig och över problemen med konkurrensutsättningen. Utskottet betonar att säkerställandet av en hög kvalitet på utbildningen bör beaktas i upphandlingsprocessen ända från dess inledande skeden och i innehållet i upphandlingsavtalen. Avtalshanteringen är ett viktigt ledningsinstrument med hjälp av vilket man kan försäkra sig om att tjänsteproducenten fullgör sina tjänster i enlighet med avtalet också i fråga om kvaliteten på den utbildningstjänst som den tillhandahåller. Utbildningens kvalitet bör utvärderas systematiskt både genom egna och externa utvärderingar. 

Fritt bildningsarbete

Utskottet hänvisar till sitt tidigare utlåtande (KuUU 26/2021 rd — SRR 6/2021 rd) och konstaterar att läroanstalternas roll i att stödja integrationen begränsar sig inte enbart till att lära ut läs- och skrivkunnighet, utan också till att på bred front lära ut grundläggande färdigheter, språkkunskaper och samhälls- och arbetslivskompetens. Kulturutskottet anser att läroanstalternas roll i det fria bildningsarbetet bör stärkas i sin helhet vad gäller att främja integrationen. Läroanstalterna för fritt bildningsarbete ordnar integrationsutbildning av hög kvalitet både för arbetslösa arbetssökande och för dem som står utanför arbetskraften. Utbildning inom det fria bildningsarbetet i läs- och skrivkunskap och annan integrationsfrämjande utbildning i finska eller svenska språket kan också genomföras på deltid så att man kan delta i utbildningen även om man inte kan studera på heltid. 

Utskottet välkomnar att förslaget till ändring av lagen om fritt bildningsarbete säkerställer invandrarens möjligheter att på samma sätt som nu delta i avgiftsfri språkutbildning inom fritt bildningsarbete trots att den föreslagna integrationstiden förkortas. Förslaget är förenligt med målen i redogörelsen om reformbehoven inom integrationsfrämjandet (SRR 6/2022 rd). 

I enlighet med vad som konstateras i propositionen (s. 335–336) förutsätter förkortningen av integrationstiden att den bestämda tid som ger rätt till en statsandel på hundra procent enligt lagen om fritt bildningsarbete (9 §) ändras på motsvarande sätt som maximitiden för integrationsplanen. När integrationstiden förkortas föreslås det att avgiftsfriheten för utbildningen binds till integrationsplanens giltighetstid så att en statsandel på hundra procent möjliggörs under integrationsplanens giltighetstid och inom ett år efter det att den sista integrationsplanen har upphört att gälla. 

Enligt den gällande lagen om fritt bildningsarbete är förutsättningarna för att få statsandel på hundra procent bundna bland annat till integrationsplanen på det sätt som närmare framgår av bestämmelsen. Det föreslås att bestämmelserna ändras, eftersom den studerande efter att integrationsplanens maximitid gått ut inte har någon integrationsplan som utbildningen kan knytas till. Således föreslås att villkoret för en statsandel på hundra procent är att man i utbildningarna iakttar läroplansgrunderna för integrationsutbildningen för vuxna invandrare eller Utbildningsstyrelsens rekommendation för läroplan för utbildning i grundläggande litteracitet inom fritt bildningsarbete enligt 26 § 4 eller 5 mom. i den nya lagen om främjande av integration. Utskottet anser att förslaget är befogat. 

Avslutningsvis

Utskottet betonar att goda relationer mellan olika befolkningsgrupper och ett mottagligt samhälle är centrala faktorer för framgångsrik integration av invandrare i varje enskilt fall. Ansvaret för detta ligger hos alla parter. Genom att stärka dessa kan man främja möjligheterna för människor som hör till olika befolkningsgrupper att leva tillsammans i det finländska samhället och stärka det ömsesidiga förtroendet.