Sammantaget anser utskottet att propositionen behövs och fyller sitt syfte. Utskottet tillstyrker lagförslagen utan ändringar. 

Grund för lagändringen och förutsägbarhet i beskattningen

Vid utfrågningen av sakkunniga framfördes det varierande åsikter om nödvändigheten och ändamålsenligheten med propositionen. En del sakkunniga ställde sig bakom förslaget. Lagändringen korrigerar enligt sakkunniga det långvariga problemet med att utländska samfund inte, trots betydande anknytningar till Finland, har kunnat betraktas som allmänt skattskyldiga här. Lagändringen försvårar undvikande av beskattning i Finland via utländska bolag. Sakkunniga ansåg att bestämmelserna i lagen om bassamfund, den allmänna bestämmelsen om skatteflykt eller bestämmelserna om fast driftställe vanligen inte lämpar sig för bolag som bedriver passiv verksamhet, i synnerhet inte inom EES trots att bolaget är skattefritt i sin hemviststat, och att lagändringen delvis kan täppa till en lucka i lagstiftningen. Dessutom betonade sakkunniga att bestämmelsen är ett viktigt verktyg för skattekontrollen och att det med hjälp av den också går att bekämpa svart verksamhet, när någon försöker dölja inkomster och tillgångar med hjälp av ett utländskt bolag. Regleringen har framför allt en förebyggande effekt på konstlade upplägg. 

En del sakkunniga ansåg däremot att propositionen inte pekar på något tydligt behov av den föreslagna lagstiftningen eller några effekter på skatteintäkterna. Bestämmelserna om fasta driftställen och bestämmelserna om bassamfund orsakar inga liknande konflikter mellan stater kring dubbelt boende som utvidgningen av bestämmelsen om hemvist. Enligt sakkunniga lämnar regleringen rum för tolkning och har en del skadliga konsekvenser för förutsägbarheten i beskattningen. Dessutom framfördes det vid utfrågningen att bestämmelsen, om den införs, medför ett stort tryck på att Skatteförvaltningen kommer med närmare anvisningar och på förhandsavgöranden och internationella tvistlösningar. 

Finansutskottet håller med de sakkunniga som anser att det finns ett tydligt behov av lagändringarna. Vidare påpekar utskottet att det inte alltid går att lägga fram ekonomiska konsekvensanalyser för sådana ändringar, eftersom den föreslagna lagändringen görs i förebyggande syfte. Följaktligen anser utskottet att propositionen är mycket behövlig och att dess effekter sammantaget sett är positiva. Propositionen ingriper i så kallad aggressiv skatteplanering genom att begränsa möjligheterna att utnyttja ett registrerat brevlådeföretag i utlandet för att undvika skatt. Med aggressiv skatteplanering avser utskottet här i enlighet med OECD:s definition arrangemang för att flytta bort ett företags inkomst från det land där inkomsten har uppstått till följd av affärsverksamhet. 

Begreppet plats där den verkliga ledningen utövas – skatteavtalssituation

Vid utfrågningen av sakkunniga föreslogs det att ett villkor för att den verkliga ledningen ska utövas i Finland ska vara att det utländska samfundet i Finland har en plats enligt 13 a § i inkomstskattelagen, där ledningen för rörelsen finns samt i en skatteavtalssituation en plats där ledningen utövas och som avses i artikel 5 i OECD:s modellskatteavtal. Preciseringen minskar tolkningssvårigheterna med definitionen av den plats där den verkliga ledningen utövas och därmed också finländska och internationella skattetvister. 

Med den ändring som föreslogs vid utfrågningen av sakkunniga skulle tillämpningen av 9 § 8 mom. i inkomstskattelagen kopplas till både det finländska driftstället och det fasta driftställe som avses i modellskatteavtalet. Det skulle samtidigt avsevärt inskränka tillämpningsområdet enligt 9 § 8 mom. i inkomstskattelagen. Sett i ett internationellt perspektiv vore det mycket exceptionellt med en sådan koppling mellan den plats där den verkliga ledningen utövas och det fasta driftstället. Den ändring som sakkunniga föreslog medverkar inte till att förtydliga tillämpningen av bestämmelsen, utan tvärtom blir den mer komplicerad, om man först måste undersöka om ett utländskt samfund dels har ett fast driftställe i Finland enligt 13 a § i inkomstskattelagen på grundval av den plats där den verkliga ledningen utövas, dels utövar den faktiska ledningen i Finland enligt vad som avses i artikel 5 i OECD:s modellskatteavtal. Följaktligen stöder utskottet inte ändringsförslaget från sakkunnigutfrågningen. Utskottet tillstyrker modellen i propositionen. 

Begreppet plats där den verkliga ledningen utövas – huvudkontor

Vid utfrågningen av sakkunniga föreslogs det att 9 § 8 mom. i inkomstskattelagen preciseras i enlighet med specialmotiveringen för att minska antalet oklara situationer. Ändringen innebär att ett utländskt samfunds verkliga ledning utövas på den plats där styrelsen eller något annat beslutande organ fattar de viktigaste beslut om den högsta dagliga ledningen, där huvudkontoret är beläget och där verkställande direktören och annan erfaren ledning arbetar. 

Finansutskottet stöder inte ändringen från utfrågningen av sakkunniga. Ändringen skulle i hög grad inskränka tillämpningsområdet för bestämmelsen, eftersom bestämmelsen praktiskt taget skulle vara tillämplig bara, om det högsta beslutande organet, huvudkontoret och den operativa ledningen finns på samma ställe. Utskottet förordar därför modellen i propositionen. 

Utländska placeringsfonder och AIF-fonder

Vid utfrågningen av sakkunniga uppmärksammades tillämpligheten på utländska placeringsfonder och AIF-fonder samt den föreslagna övergångsbestämmelsen, som är ett tidsbegränsat undantag för fonder. Dessutom föreslog sakkunniga en förlängning av undantaget med ett år. Vidare betonades det att det av propositionen tydligt bör framgå att fonderna inte utövar den verkliga ledningen i Finland trots att de förvaltas av en finländsk tjänsteleverantör. 

Enligt förslaget ska finansministeriet inom en övergångsperiod på två år utreda hur EU:s regler för statligt stöd förhåller sig till ett permanent undantag för fonder. Utskottet påminner om att fonder som kan jämföras med finländska fonder trots den allmänna skattskyldigheten är skattefria aktörer i Finland. Samtidigt understryker utskottet vikten av att finansministeriet gör en utredning tillsammans med en tillräckligt omfattande utvärdering, som utöver en tryggad skattebas också tar hänsyn till dels effektiv beskattning, dels ekonomisk effektivitet på ett balanserat sätt. I utredningen bör ministeriet väga in internationella jämförelser och även bedöma behovet och möjligheten av undantag för fonder. I övrigt har utskottet inget att anmärka. 

Holdingbolag som ingår i en koncern

I utfrågningen av sakkunniga ansågs det att utvidgningen av holdingbolag bör omprövas eller alternativt inskränkas till fall där privatpersoners personliga egendom förvaltas via ett holdingbolag, alltså de fall som den föreslagna regleringen explicit avser att påverka. I utfrågningen föreslogs det också att strategiska beslut på koncernnivå eller koncernstyrning och koncernförvaltning av typen governance inte heller beträffande holdingbolag som hör till en koncern ska vara av betydelse vid bedömningen av var den verkliga ledningen utövas. 

Utskottet instämmer i sakkunnigkommentarerna att regleringen inte syftar till att alla dotterbolag till finländska koncerner ska omfattas av den allmänna skatteplikten i Finland. I motiveringen till propositionen lyfts det fram att strategiskt beslutsfattande på koncernnivå eller koncernstyrning och koncernförvaltning av typen governance eller enbart styrelsearbete för en ledande person i moderbolaget inte betyder att ett utländskt dotterbolag utövar den verkliga ledningen i Finland. Däremot kan det inte anses välkommet att vad beträffar holdingbolag kategoriskt undanta koncernsituationer helt och hållet från bestämmelserna om var den verkliga ledningen utövas, eftersom en sådan inskränkning erbjuder möjligheter till kringgående av skatt. Om det däremot i beslut om holdingbolag som hör till en koncern klart och tydligt handlar om beslut som ingår i det strategiska beslutsfattandet på koncernnivå eller i koncernstyrning eller koncernförvaltning av typen governance, ska åtgärderna enligt riktlinjen i motiveringen till propositionen inte spela någon roll för bedömningen av var den verkliga ledningen utövas. 

Utskottet understryker emellertid att det faktum att en ägare som utövar beslutanderätt i ett holdingbolag tidvis reser utomlands inte hindrar att den verkliga ledningen utövas i Finland. Det är alltid fråga om en helhetsbedömning från fall till fall. Utskottet påpekar att en enskild omständighet inte avgör var den verkliga ledningen utövas och att det inte kan tillmätas någon betydelse att exempelvis tekniska hjälpmedel används vid distansmöten. 

Beskattning av en allmänt skattskyldig utifrån var den verkliga ledningen utövas

Beträffande 9 § 9 mom. i inkomstskattelagen framhöll sakkunniga till att det hade varit relevant att i propositionen mer ingående beskriva de skyldigheter som tillämpningen av bestämmelsen medför för utländska samfund och redogöra för vilka delar av skattelagstiftningen som påverkas av att utländska samfund blir allmänt skattskyldiga i Finland. 

Utskottet understryker att 9 § 9 mom. i inkomstskattelagen framför allt är en förtydligande bestämmelse för att klarlägga att samma bestämmelser som gäller för finländska samfund också gäller utländska samfund som är allmänt skattskyldig på grundval av var den verkliga ledningen utövas. I och med ändringen av 9 § 1 och 8 mom. i inkomstskattelagen är utländska samfund enligt utskottets uppfattning allmänt skattskyldiga utifrån var den verkliga ledningen utövas. På dem tillämpas då samma bestämmelser som på allmänt skattskyldiga inhemska samfund. I lagstiftningen om inkomstbeskattning används begreppet finskt samfund synonymt med inhemskt samfund. 

Sakkunniga framhöll också att det är naturligt att när ett utländskt samfund blir allmänt skattskyldigt i Finland tillämpa samma bestämmelser på inkomstskatten för ett utländskt samfund som på beskattningen av ett inhemskt samfund vad gäller bestämmelserna om förvärvskälla, inkomstskatt och avdragsgill utgift. Vad gäller förvärvskällor avgörs beskattningen av utländska samfund enligt samma principer som för inhemska samfund. Däremot framhölls det vid utfrågningen att det inte är motiverat att, som regeringen föreslår, utsträcka bestämmelsens tillämpningsområde till vinstutdelning, räntor och royalties som utländska samfund som är allmänt skattskyldiga utifrån var den verkliga ledningen utövas betalar till begränsat skattskyldiga. De skulle då betraktas som inkomster från Finland med stöd av 10 § i inkomstskattelagen och Finland skulle således kunna ta ut källskatt för dem. 

Som skatterättsligt begrepp avses med allmän skattskyldighet att allmänt skattskyldiga ska betala skatt på inkomst från både Finland och andra stater, med andra ord på globala inkomster. Det är inte motiverat att för en grupp som uppfyller kriterierna för allmän skattskyldighet undanta ett visst element från den allmänna skattskyldigheten. Utskottet tillstyrker därför modellen i propositionen. 

Undanröjande av dubbelbeskattning

Vid utfrågningen av sakkunniga kom det fram att det är risk för att internationell flerfaldig beskattning verkställs och inte undanröjs, om bestämmelsen om var den verkliga ledningen utövas tillämpas på ett utländskt dotterbolag i ett läge utan gällande skatteavtal. 

I ett läge utan skatteavtal undanröjs dubbelbeskattning enligt de allmänna principerna utifrån lagen om undanröjande av internationell dubbelbeskattning, den så kallade metodlagen. 

Plats där den verkliga ledningen utövas och undantagsförhållanden

Till sist påpekade sakkunniga också att riktlinjen för kortvarig eller tillfällig ledning i regeringspropositionen bör tillämpas vid undantagsförhållanden typ coronapandemin. Det betyder att den verkliga ledningen inte ska anses bli utövad i en annan stat om den exempelvis till följd av exceptionella förhållanden flyttas från den stat där den utövas. Enligt utskottet ska den omständigheten tolkas i enlighet med de riktlinjer som ingår i en analys som OECD:s sekretariat publicerade den 3 april 2020. Den redogjorde för tolkningen av skatteavtal med anledning av konsekvenserna av covid-19-krisen. 

Uppföljning

Avslutningsvis betonar utskottet vikten av att konsekvenserna av propositionen följs upp och att Skatteförvaltningen kommer med uppdaterade och heltäckande anvisningar. I uppföljningen av hur målen i propositionen uppfylls är det också viktigt att ta ställning till om utländska bolag uppfyller sin bokförings- och anmälningsskyldighet på ett effektivt sätt eller inte.