Senast publicerat 11-03-2026 16:09

Betänkande FiUB 4/2026 rd RP 157/2025 rd Finansutskottet Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagstiftning om elektronisk delgivning inom Skatteförvaltningen

INLEDNING

Remiss

Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagstiftning om elektronisk delgivning inom Skatteförvaltningen (RP 157/2025 rd): Ärendet har remitterats till finansutskottet för betänkande och till grundlagsutskottet för utlåtande. 

Beredning i delegation

Ärendet har beretts i finansutskottets skattedelegation. 

Utlåtande

Utlåtande har lämnats av 

  • grundlagsutskottet 
    GrUU 60/2025 rd

Sakkunniga

Delegationen har hört 

  • konsultativ tjänsteman Pertti Nieminen 
    finansministeriet
  • konsultativ tjänsteman Kari Hämäläinen 
    justitieministeriet
  • biträdande justitieombudsman Maija Sakslin 
    riksdagens justitieombudsmans kansli
  • äldreombudsman Päivi Topo 
    äldreombudsmannens byrå
  • specialsakkunnig Marjut Vuorela 
    äldreombudsmannens byrå
  • ledande sakkunnig Elena Vigren 
    Skatteförvaltningen
  • skatteexpert Laura Kurki 
    Företagarna i Finland rf
  • chef för juridiska ärenden Kati Hannikainen 
    Skattebetalarnas Centralförbund rf.

Skriftligt yttrande har lämnats av 

  • Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata
  • Finlands näringsliv rf.

PROPOSITIONEN

I propositionen föreslås ändringar i lagen om beskattningsförfarande, lagen om beskattningsförfarandet beträffande skatter som betalas på eget initiativ, lagen om skatteuppbörd, lagen om förskottsuppbörd och lagen om överlåtelseskatt.  

Enligt förslaget utvidgas den elektroniska delgivningen av beskattningsbeslut och andra handlingar som gäller beskattningen. Målet är att minska mängden papperspost så att förfarandet med elektronisk delgivning ska vara tydligt, enhetligt och rättvist i fråga om alla skatteslag och alla grupper av skattskyldiga. 

Skatteförvaltningen kan delge beslut och andra handlingar i Skatteförvaltningens elektroniska servicetjänst när den skattskyldige använder den meddelandeförmedlingstjänst som avses i lagen om förvaltningens gemensamma stödtjänster för e-tjänster. Om den skattskyldige inte använder den tjänsten, kan beskattningsbeslut och andra handlingar delges i Skatteförvaltningens elektroniska servicetjänst när den skattskyldige har använt den elektroniska tjänsten. Uppgift om delgivning ska sändas till den skattskyldige om den skattskyldige har uppgett en elektronisk adress för Skatteförvaltningen eller om den skattskyldige använder den meddelandeförmedlingstjänst som avses i lagen om förvaltningens gemensamma stödtjänster för e-tjänster. Enligt förslaget anses en handling som delgetts elektroniskt ha blivit delgiven den tredje dagen från det att handlingen har förts in i Skatteförvaltningens elektroniska servicetjänst. 

Den skattskyldige ska kunna meddela Skatteförvaltningen att den skattskyldige inte använder Skatteförvaltningens elektroniska servicetjänst. Efter behandlingen av meddelandet ska besluten och handlingarna enligt förslaget delges den skattskyldige brevledes under förutsättning att den skattskyldige inte använder en i lagen om förvaltningens gemensamma stödtjänster för e-tjänster avsedd meddelandeförmedlingstjänst och att den skattskyldige inte heller på nytt loggar in i Skatteförvaltningens elektroniska servicetjänst.  

Lagarna avses träda i kraft den 12 januari 2026. 

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

Utskottet tillstyrker lagförslaget, men med följande ändringar.  

Allmänt

Enligt programmet för regeringen Orpo ska Finland stegvis övergå till att prioritera digitala tjänster som kanal för att uträtta ärenden hos myndigheter. De föreslagna ändringarna i lagstiftningen om elektronisk delgivning inom Skatteförvaltningen är specialbestämmelser. En proposition om allmänna bestämmelser om elektronisk delgivning i myndighetsverksamhet (regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagstiftning om prioritering av elektronisk delgivning i myndighetsverksamhet, nedan de allmänna bestämmelserna, RP 124/2025 rd, FvUB 1/2026 rd) behandlas för närvarande i riksdagen.  

Syftet med propositionen är att främja prioritering av digital elektronisk kommunikation från myndigheterna till sådana förvaltningskunder för vilka sådan kommunikation är möjlig. Vidare försöker man garantera att alla skattskyldiga som har förmåga till elektronisk kommunikation kan delges beslut och handlingar i beskattningsärenden elektroniskt och att Skatteförvaltningens elektroniska servicetjänst således kan utnyttjas effektivt.  

Enligt propositionen är ett mål också att främja genomförandet av statsförvaltningens produktivitetsprogram och sparåtgärder inom Skatteförvaltningen. Att ersätta papperspost med elektroniska handlingar är ett sätt att minska Skatteförvaltningens omkostnader. Ett annat mål är att stärka Skatteförvaltningens elektroniska servicetjänst som primär delgivningskanal för handlingar som gäller beskattningen och att säkerställa att sekretessbelagda beskattningsuppgifter och i dessa ingående personuppgifter skyddas. 

I propositionen beskrivs behovet av specialbestämmelser om beskattningsförfarandet. För att Skatteförvaltningen ska kunna spara måste specialbestämmelserna om beskattningsförfarandet göras enhetligare med de allmänna bestämmelserna. Enligt de allmänna bestämmelserna krävs inget samtycke av fysiska personer för elektronisk delgivning via Suomi.fi-meddelanden. Specialbestämmelser behövs också eftersom de allmänna bestämmelserna om prioritering av elektronisk delgivning endast gäller fysiska personer. Det behövs också bestämmelser om prioritering av elektronisk delgivning i fråga om dödsbon, samfund, sammanslutningar och samfällda förmåner. Enligt propositionen överlappar inte specialbestämmelserna om beskattning med de allmänna bestämmelserna, utan de kompletterar dem och avviker från dem genom vissa detaljer som tar hänsyn till särdragen i beskattningsförfarandet.  

Vid utskottets utfrågning har sakkunniga bland annat välkomnat att digitalisering främjas, men samtidigt också ifrågasatt behovet av beskattningsrelaterade specialbestämmelser. Sakkunniga har uttryckt oro över den komplexa helhet som de allmänna bestämmelserna och specialbestämmelserna utgör och lyft fram vilka utmaningar bestämmelserna medför särskilt för dem som inte självständigt förmår uträtta ärenden digitalt.  

Sammantaget sett anser utskottet att de föreslagna ändringarna behövs och fyller sitt syfte. Det kan anses vara ett välkommet mål att alla skattskyldiga som har förmåga till elektronisk kommunikation kan delges beslut och handlingar i beskattningsärenden elektroniskt och att Skatteförvaltningens elektroniska servicetjänst således kan utnyttjas effektivt. Utskottet konstaterar dock att specialbestämmelserna om beskattningsförfarandet tillsammans med de allmänna bestämmelserna utgör en krävande helhet, vilket betonar betydelsen av att Skatteförvaltningens information och anvisningar till kunderna är klara och tydliga. Särskild uppmärksamhet ska ägnas åt att de som inte förmår uträtta sina ärenden elektroniskt får tillräckligt stöd. Utskottet behandlar nedan vissa centrala frågor som tagits upp vid behandlingen av ärendet.  

Grundlagsutskottet anser i sitt utlåtande (GrUU 60/2025 rd) att lagförslagen kan behandlas i vanlig lagstiftningsordning, men lagförslag 1 bara om utskottets konstitutionella anmärkningar till dess 26 c § beaktas på behörigt sätt. Grundlagsutskottet anser i sitt utlåtande att den allmänna lagen och speciallagen juridiskt sett har ett så pass nära förhållande att finansutskottet inte kan godkänna betänkandet om den aktuella propositionen förrän förvaltningsutskottet har lämnat betänkande om proposition RP 124/2025 rd. Vidare konstaterar grundlagsutskottet att finansutskottet ännu efter det att förvaltningsutskottets betänkande har godkänts bör försäkra sig om att förhållandet mellan lagarna är tillräckligt tydligt juridiskt sett. Förvaltningsutskottet har redan lämnat betänkande om de allmänna bestämmelserna (FvUB 1/2026 rd).  

Förhållandet mellan de beskattningsrelaterade bestämmelserna och de allmänna bestämmelserna

Enligt propositionen kan beslut och handlingar som gäller beskattningen delges i Skatteförvaltningens elektroniska servicetjänst när den skattskyldige använder den meddelandeförmedlingstjänst som avses i de allmänna bestämmelserna, det vill säga i praktiken meddelandeförmedlingstjänsten Suomi.fi. Om den skattskyldige inte använder meddelandeförmedlingstjänsten kan beslut och handlingar som gäller beskattningen delges i Skatteförvaltningens elektroniska servicetjänst, det vill säga i MinSkatt, om personen efter det att lagstiftningen trädde i kraft har använt Skatteförvaltningens elektroniska servicetjänst genom att logga in i den. Beslut och handlingar som gäller beskattningen ska på motsvarande sätt kunna delges också dödsbon, samfund, samfällda förmåner och sammanslutningar i den elektroniska servicetjänsten, om deras lagliga företrädare eller befullmäktigade efter det att lagstiftningen trädde i kraft har använt Skatteförvaltningens servicetjänst för den skattskyldiges räkning genom att logga in i den. Samtycke av den skattskyldige ska inte länge vara ett villkor för elektronisk delgivning. 

Utgångspunkten i propositionen är således att de allmänna bestämmelserna om elektronisk delgivning tillämpas på delgivning av Skatteförvaltningens beslut och handlingar. Enligt uppgift kommer merparten av de skattskyldiga i fortsättningen att använda meddelandeförmedlingstjänsten Suomi.fi och även annan myndighetspost än den från Skatteförvaltningen kommer att levereras elektroniskt till dem.  

De skattskyldiga kan komma att omfattas av elektronisk delgivning i fråga om beslut och handlingar som gäller beskattningen dels med stöd av de allmänna bestämmelserna, dels också till följd av att de loggat in i MinSkatt. Denna beskattningsrelaterade specialbestämmelse blir i praktiken tillämplig om den skattskyldige har stängt sitt konto i meddelandeförmedlingstjänsten och således valt att stanna utanför den elektroniska delgivning som sker med stöd av de allmänna bestämmelserna, men samtidigt använder MinSkatt. 

När den skattskyldige använder den meddelandeförmedlingstjänst som avses i de allmänna bestämmelserna, det vill säga tjänsten Suomi.fi, tillämpas det föreslagna 26 c § 4 mom. i lagen om beskattningsförfarande på elektronisk delgivning av Skatteförvaltningens beslut och handlingar. Enligt momentet kan Skatteförvaltningen delge beslut och handlingar elektroniskt i Skatteförvaltningens elektroniska servicetjänst, om den skattskyldige använder den i de allmänna bestämmelserna avsedda meddelandeförmedlingstjänsten. I praktiken innebär detta att Skatteförvaltningen skickar ett meddelande om delgivningen till personens Suomi.fi-konto.  

Om den skattskyldige inte använder meddelandeförmedlingstjänsten, tillämpas det föreslagna 26 c § 5 mom. i lagen om beskattningsförfarande på elektronisk delgivning av Skatteförvaltningens beslut och handlingar. Enligt det momentet kan Skatteförvaltningen delge beslut och handlingar elektroniskt också till en skattskyldig som inte använder meddelandeförmedlingstjänsten, det vill säga som det inte har öppnats ett konto för i meddelandeförmedlingstjänsten Suomi.fi eller vars konto i meddelandeförmedlingstjänsten har stängts, men som har loggat in i Skatteförvaltningens elektroniska servicetjänst. Enligt 1 punkten omfattar emellertid den elektroniska delgivningen inte skattskyldiga under 18 år eller personer för vilka det har förordnats en intressebevakare eller fastställts en intressebevakningsfullmäktig enligt uppgift i det register över förmynderskapsärenden som avses i lagen om förmyndarverksamhet. I 2 punkten utvidgas elektronisk delgivning dessutom till att omfatta även dödsbon, samfund, samfällda förmåner och sammanslutningar för vilkas räkning en laglig företrädare eller befullmäktigad har loggat in i Skatteförvaltningens elektroniska servicetjänst. Dessa skattskyldiga omfattas inte av myndighetsinitierad elektronisk delgivning enligt de allmänna bestämmelserna. 

Med beaktande av det som sägs ovan anser utskottet att förhållandet mellan de beskattningsrelaterade specialbestämmelserna och de allmänna bestämmelserna kan anses vara tillräckligt tydligt juridiskt sett. 

När det gäller förhållandet mellan den allmänna lagen och de beskattningsrelaterade specialbestämmelserna noterar grundlagsutskottet att det av det föreslagna 26 c § 4 mom. egentligen inte framgår vad som avses med att använda en meddelandeförmedlingstjänst, och grundlagsutskottet anför som sin uppfattning att det som avses är att det åt en person har öppnats ett konto i meddelandeförmedlingstjänsten, det vill säga ett Suomi.fi-konto, på det sätt som avses i lagen om stödtjänster och att kontot inte har stängts. Grundlagsutskottet anser att finansutskottet bör överväga att precisera 26 c § 4 mom. i lagen om beskattningsförfarande till denna del.  

Med anledning av grundlagsutskottets anmärkning föreslår utskottet att 26 c § 4 och 5 mom. i lagförslag 1 ändras så att de i stället för att hänvisa till användning av meddelandeförmedlingstjänsten hänvisar till att ett konto har öppnats eller stängts. Utskottet föreslår motsvarande ändring i 56 § 5 ja 6 mom. i lagförslag 2.  

Betydelsen av notifikationer om handlingar som ska delges

Enligt det föreslagna 26 c § 6 mom. i lagen om beskattningsförfarande skickar Skatteförvaltningen den skattskyldige eller dennes befullmäktigade en notifikation om delgivning enligt 4 eller 5 mom. till den meddelandeförmedlingstjänst som avses i lagen om förvaltningens gemensamma stödtjänster för e-tjänster eller till ett telefonnummer eller någon annan elektronisk adress som den skattskyldige eller dennes befullmäktigade har meddelat Skatteförvaltningen för detta ändamål. Ingen notifikation skickas om Skatteförvaltningen saknar den skattskyldiges elektroniska kontaktuppgifter.  

Om den skattskyldige använder den meddelandeförmedlingstjänst som avses i lagen om stödtjänster skickas meddelandet enligt propositionen alltid åtminstone till meddelandeförmedlingstjänsten Suomi.fi. Den skattskyldige ska också ha möjlighet att få en notifikation om delgivningen till en adress som den skattskyldige direkt har uppgett för Skatteförvaltningen, även om den skattskyldige också använder meddelandeförmedlingstjänsten Suomi.fi. Därmed kan den skattskyldige för Skatteförvaltningen uppge ett telefonnummer, en e-postadress eller någon annan elektronisk adress dit notifikationen om delgivningen ska skickas. Detta innebär att den skattskyldige kan få två notifikationer om samma delgivning, till exempel ett e-postmeddelande genom meddelandeförmedlingstjänsten Suomi.fi och ett textmeddelande till sin telefon från Skatteförvaltningen. Notifikationen skickas emellertid inte om Skatteförvaltningen inte har den skattskyldiges elektroniska kontaktuppgifter. I propositionen konstateras det att Skatteförvaltningen i sin servicetjänst anvisar kunderna att lämna en elektronisk adress för mottagning av notifikationer och att de skattskyldiga också informeras om att en notifikation om delgivning av beskattningshandling sänds endast till dem som har lämnat kontaktuppgifter för detta ändamål.  

Grundlagsutskottet anser i sitt utlåtande att 26 c § 6 mom. i lagen om beskattningsförfarande måste ändras så att delgivning av handlingar kan ske via servicetjänsten endast om personen själv har uppgett en sådan elektronisk adress som förutsätts i 26 c § 6 mom. för sändning av notifikationer eller om personen i meddelandeförmedlingstjänsten uttryckligen har fått veta att en elektronisk notifikation inte sänds till andra kontaktuppgifter, om inte personen uttryckligen uppger en elektronisk adress för sändning av notifikationer. Grundlagsutskottet anser att ändringen är ett villkor för att lagförslaget ska kunna behandlas i vanlig lagstiftningsordning. Det har förutsatt motsvarande ändringar också i den bestämmelse som föreslås i propositionen om de allmänna bestämmelserna och som gäller notifikation om en handling som kommit in till meddelandeförmedlingstjänsten och som ska delges. 

Med anledning av grundlagsutskottets konstitutionella anmärkning föreslår utskottet att 26 c § 6 mom. i lagen om beskattningsförfarande ändras så att det till momentet fogas ett uttryckligt omnämnande av att Skatteförvaltningen i den elektroniska servicetjänsten ska informera den skattskyldige om att en notifikation inte sänds om inte personen för Skatteförvaltningen har uppgett en elektronisk adress för sändning av notifikationer. Utskottet föreslår motsvarande ändring i 56 § 7 mom. i lagförslag 2.  

Att sluta använda Skatteförvaltningens elektroniska servicetjänst

I propositionen föreslås det att den skattskyldige kan meddela Skatteförvaltningen att den skattskyldige inte använder Skatteförvaltningens elektroniska servicetjänst. Efter det att meddelandet har behandlats börjar den skattskyldige åter delges beslut och handlingar i pappersform, om den skattskyldige inte omfattas av elektronisk delgivning på grund av att den skattskyldige använder den meddelandeförmedlingstjänst som avses i de allmänna bestämmelserna. Om den skattskyldige efter att ha sänt det ovan avsedda meddelandet loggar in i Skatteförvaltningens elektroniska servicetjänst, ska beslut och andra handlingar igen delges elektroniskt.  

Grundlagsutskottet anser att det inte är problemfritt om det vid varje inloggning i e-tjänsten MinSkatt separat ska meddelas att den elektroniska kommunikationen upphör. Regleringen verkar problematisk särskilt med beaktande av att det enligt den föreslagna bestämmelsen krävs ett separat meddelande för att avsluta den elektroniska kommunikationen, och personen kan uppenbarligen inte omedelbart när han eller hon använder tjänsten välja att han eller hon vill avsluta den elektroniska delgivningen i e-tjänsten MinSkatt, menar grundlagsutskottet. Regleringen måste således ändras så att meddelandet är i kraft en skälig tid och att varje inloggning i e-tjänsten MinSkatt inte kräver att ett nytt meddelande lämnas in och att behandlingstiden för meddelandet inväntas. Det är ett villkor för att lagförslaget ska kunna behandlas i vanlig lagstiftningsordning.  

Grundlagsutskottet hänvisar i sitt utlåtande till sin bedömning av liknande bestämmelser i den allmänna lagen (GrUU 59/2025 rd), där grundlagsutskottet har ansett att det förslag som ingick i regleringen i fråga om att på myndighetsinitiativ öppna ett konto i meddelandeförmedlingstjänsten på nytt efter en kort tidsfrist på sex månader är problematiskt. Grundlagsutskottet konstaterade att regleringsmodellen utgör en betydande risk när det gäller att tillgodose rättigheterna enligt 21 § i grundlagen. Enligt grundlagsutskottet kan regleringsmodellen enligt uppgift äventyra rättigheterna särskilt för personer vars förmåga eller möjligheter att använda digitala enheter för att ta emot delgivningar har förändrats (GrUU 59/2025 rd, stycke 16—21). Grundlagsutskottet har ansett att den allmänna lagens bestämmelser om att öppna ett konto i meddelandeförmedlingstjänsten på nytt antingen måste strykas ur lagen eller att tidsfristen på sex månader måste förlängas betydligt för att de nämnda riskerna ska kunna minskas (GrUU 59/2025 rd). I sitt betänkande om den allmänna lagen (FvUB 1/2026 rd) föreslår förvaltningsutskottet att tidsfristen förlängs till ett år, det vill säga 365 dygn. 

I sitt utlåtande om de beskattningsrelaterade specialbestämmelserna konstaterar grundlagsutskottet bland annat att den föreslagna regleringens bedömningskonstellationen i sig avviker något från den allmänna lagen. Identifieringen i den meddelandeförmedlingstjänst som avses i den allmänna lagen kan ske i samband med många olika tjänster, medan e-tjänsten MinSkatt är en separat tjänst där inloggningen enligt grundlagsutskottets uppfattning endast hänför sig till inloggning i Skatteförvaltningens tjänst. 

Syftet med propositionen med specialbestämmelser i fråga om beskattning är att säkerställa att alla skattskyldiga som förmår uträtta ärenden digitalt ska kunna delges beslut och handlingar elektroniskt i ärenden som gäller beskattningen. Genom de föreslagna specialbestämmelserna omfattas skattskyldiga som använder MinSkatt av elektronisk delgivning av beskattningsrelaterade beslut och handlingar även om de har stängt sitt konto i meddelandeförmedlingstjänsten Suomi.fi och således omfattas av delgivning i pappersform i fråga om andra myndighetshandlingar. Enligt uppgift är det inte förenligt med propositionens syften om den skattskyldige fortlöpande kan uträtta ärenden i MinSkatt även om den skattskyldige har meddelat att han eller hon inte använder MinSkatt. Syftet med möjligheten att meddela detta har i första hand varit att säkerställa att delgivningar når fram till och rättsskyddet tillgodoses för en skattskyldig som trots enskilda inloggningar i MinSkatt inte förmår ta emot beskattningsrelaterade beslut och handlingar på elektronisk väg kontinuerligt.  

Med anledning av grundlagsutskottets konstitutionella anmärkning föreslår utskottet att 26 c § 8 mom. i lagen om beskattningsförfarande ändras så att meddelandet om att den skattskyldige inte använder MinSkatt är i kraft en skälig tid, i enlighet med det som grundlagsutskottet förutsätter. Utskottet anser att 60 dagar kan betraktas som en skälig tid. Inom denna tid hinner den skattskyldige i regel slutföra eventuella oavslutade ärenden i MinSkatt. Den skattskyldige hinner inom denna tid till exempel lämna in sin skattedeklaration och ladda ner önskade handlingar från MinSkatt utan att behöva lämna in ett nytt meddelande varje gång han eller hon loggar in. Den föreslagna tidsfristen på 60 dagar ger tidsmässig flexibilitet också exempelvis i situationer där en person under fria former får assistans med att sköta sina skatteärenden. Utskottet föreslår motsvarande ändring i 56 § 9 mom. i lagförslag 2.  

Enligt uppgift till utskottet har meddelandets giltighetstid mindre betydelse för personer som loggar in i MinSkatt endast några gånger om året. Om en sådan person lämnar in ett meddelande, omfattas han eller hon av delgivning i pappersform också efter det att meddelandet har upphört att gälla ända tills han eller hon på nytt loggar in i MinSkatt till exempel om fem månader eller två år. Utskottet konstaterar dock att den skattskyldige under denna tid kan komma att omfattas av elektronisk delgivning också med stöd av de allmänna bestämmelserna, om det öppnas ett konto i meddelandeförmedlingstjänsten åt honom eller henne och han eller hon inte stänger kontot.  

Efter det att de allmänna bestämmelserna och de beskattningsrelaterade specialbestämmelserna har trätt i kraft kan det uppstå många situationer där inloggning i olika myndigheters tjänster har betydelse för delgivningsförfarandet. Utskottet betonar behovet av anvisningar och information som är tillräckligt klara och tydliga. Utskottet anser det vara viktigt att den skattskyldige vid inloggning i MinSkatt varje gång får tillräcklig information för att förstå att han eller hon kan meddela att han eller hon slutar använda MinSkatt och effekten av ett sådant meddelande, men också om vilka omständigheter som påverkar delgivningsförfarandet.  

Grundlagsutskottet slog i sitt utlåtande fast att det enligt den föreslagna bestämmelsen krävs ett separat meddelande för att avsluta den elektroniska kommunikationen, och personen kan uppenbarligen inte omedelbart när han eller hon använder tjänsten välja att han eller hon vill avsluta den elektroniska delgivningen i e-tjänsten MinSkatt. Grundlagsutskottet anser att detta är en av orsakerna till att utskottet anser att förslaget till 26 c § 8 mom. i lagen om beskattningsförfarande är problematiskt. I den andra meningen i den föreslagna bestämmelsen används följande uttryck: ”Efter att meddelandet har behandlats tillämpas inte 5 mom. på delgivning av beslut och handlingar till den skattskyldige.” 

Enligt uppgift är avsikten att ett meddelande om att den skattskyldige inte använder MinSkatt ska träda i kraft omedelbart efter det att den skattskyldige har lämnat meddelandet antingen i MinSkatt, via telefontjänsten eller på Skatteförvaltningens verksamhetsställe. Endast i den exceptionella situationen att meddelandet på något annat sätt lämnas skriftligen till Skatteförvaltningen behövs en separat handläggningstid. Enligt uppgift kommer Skatteförvaltningen att ge anvisningar om att meddelandet kan ges i MinSkatt, per telefon eller genom att besöka Skatteförvaltningens serviceställen, men det är möjligt att enskilda kunder lämnar in meddelandet till exempel per post, vilket naturligtvis innebär att det krävs en separat teknisk handläggning. Även då träder anmälan i kraft från och med den tidpunkt då meddelandet har anlänt till Skatteförvaltningen. 

Med beaktande av det som sägs ovan och också det som konstateras i grundlagsutskottets utlåtande föreslår utskottet att ordalydelsen i 26 c § 8 mom. i lagen om beskattningsförfarande preciseras så att uttrycket ”efter det att anmälan har inkommit” används i stället för att tala om behandling av meddelandet. Utskottet föreslår motsvarande ändring i 56 § 9 mom. i lagförslag 2. 

Om tidsplanen för tillämpningen

Enligt uppgifter till utskottet är Skatteförvaltningen beredd att utöva sin prövningsrätt i enlighet med bestämmelserna vid valet av delgivningssätt i synnerhet om de allmänna bestämmelserna träder i kraft vid en tidpunkt som är kritisk med tanke på Skatteförvaltningens funktioner, såsom tidpunkterna då förhandsifyllda skattedeklarationer skapas och sänds. De ändringar som grundlagsutskottet förutsätter och som gäller giltighetstiden för ett meddelande om att den skattskyldige slutar använda MinSkatt förutsätter dessutom att en sådan funktion finns i Skatteförvaltningens informationssystem samt information och handledning. Enligt uppgift är den nuvarande bedömningen att funktionen kan lanseras den 1 juni 2026.  

Fysiska personer har tidigare gett sitt samtycke till elektronisk delgivning i tjänsten Suomi.fi och då har samtycket gällt alla myndighetsdelgivningar. Enligt uppgift har Skatteförvaltningen sedan januari 2026 erbjudit fysiska personer möjlighet att övergå till elektronisk delgivning av beskattningsrelaterade beslut och handlingar i MinSkatt, om de inte har gett sitt samtycke i tjänsten Suomi.fi. För att Skatteförvaltningen ska kunna fortsätta att elektroniskt delge handlingar till fysiska personer som gett sitt samtycke i MinSkatt efter det att de nu föreslagna lagändringarna trätt i kraft, måste 3 mom. i ikraftträdandebestämmelserna i lagförslag 1 och 2 ändras så att de tillämpas på alla skattskyldiga som har gett Skatteförvaltningen sitt samtycke till elektronisk delgivning och inte bara på samfund, samfällda förmåner och sammanslutningar, såsom det nu föreslås i propositionen. Utskottet föreslår en sådan ändring i ikraftträdandebestämmelserna. 

Övrigt

Grundlagsutskottet fäster i sitt utlåtande uppmärksamhet vid de samiskspråkigas möjligheter till myndighetskontakter på samiska och konstaterar att det konstitutionellt sett vore lämpligare att e-tjänsten MinSkatt införs också på de samiska språken samtidigt som propositionen godkänns.  

Enligt uppgift kommer det vid ikraftträdandet av de allmänna bestämmelserna om digitala myndighetstjänster att finnas information och anvisningar på alla de samiska språken för de samiskspråkiga användarna. Det kommer att lämnas information på samiska på skatt.fi om övergången till digital beskattningsrelaterad post och anvisningar kommer att ges om hur man vid behov kan vägra ta emot digital beskattningsrelaterad post. I fråga om MinSkatt införs senare som ett separat utvecklingsprojekt en funktion genom vilken en kund med samiska som tilläggskontaktspråk i MinSkatt, på tilläggskontaktspråket får handledning i övergången till digital beskattningsrelaterad post och i hur man kan avstå från sådan och därefter notifikationer i MinSkatt. Enligt en preliminär bedömning är det möjligt att införa funktionen i september 2026. 

DETALJMOTIVERING

Lagförslag 1

26 c §. Delgivning.

Utskottet föreslår att 4 mom. ändras så att det i stället för att hänvisa till användning av meddelandeförmedlingstjänsten hänvisar till att ett konto i meddelandeförmedlingstjänsten har öppnats eller stängts. Ändringen undanröjer eventuell flertydighet i fråga om vad som avses med att använda meddelandeförmedlingstjänsten.  

Utskottet föreslår motsvarande ändring i 5 mom.  

Med anledning av grundlagsutskottets konstitutionella anmärkning föreslås det att 6 mom. kompletteras med ett uttryckligt omnämnande av att Skatteförvaltningen i den elektroniska servicetjänsten ska informera den skattskyldige om att en notifikation inte sänds om inte personen för Skatteförvaltningen har uppgett elektroniska kontaktuppgifter för sändning av notifikationer.  

Enligt 8 mom. kan den skattskyldige meddela Skatteförvaltningen att den skattskyldige inte använder Skatteförvaltningens elektroniska servicetjänst. Utskottet föreslår att bestämmelsens ordalydelse preciseras så att uttrycket ”efter det att meddelandet har inkommit” används i stället för att tala om behandling av meddelandet. Dessutom föreslår utskottet att 8 mom. ändras så att meddelandet om att den skattskyldige inte använder MinSkatt är i kraft en skälig tid, i enlighet med det som grundlagsutskottet förutsätter. I enlighet med vad som sägs i övervägandena anser utskottet att 60 dagar kan betraktas som en skälig tid. I momentets sista mening föreslås det stå att 5 mom. åter tillämpas på delgivning av beslut och handlingar om en skattskyldig som avses i 5 mom. 1 eller 2 punkten loggar in sig i Skatteförvaltningens elektroniska servicetjänst när 60 dagar har förflutit från det att meddelandet har inkommit till Skatteförvaltningen.  

Ikraftträdandebestämmelsens 3 mom.

Utskottet föreslår att 3 mom. i ikraftträdandebestämmelsen ändras så att det tillämpas på alla skattskyldiga som har gett Skatteförvaltningen sitt samtycke till elektronisk delgivning och inte bara på samfund, samfällda förmåner och sammanslutningar, vilket nu föreslås i propositionen. Ändringen föreslås för att Skatteförvaltningen ska kunna fortsätta med elektronisk delgivning av handlingar till fysiska personer som gett sitt samtycke i MinSkatt också efter det att de nu föreslagna lagändringarna har trätt i kraft. 

Lagförslag 2

56 §. Delgivning till den skattskyldige.

Utskottet föreslår att 5 mom. ändras så att det i stället för att hänvisa till användning av meddelandeförmedlingstjänsten hänvisar till att ett konto i meddelandeförmedlingstjänsten har öppnats eller stängts. Ändringen undanröjer eventuell flertydighet i fråga om vad som avses med att använda meddelandeförmedlingstjänsten. Ändringsförslaget är detsamma som utskottet föreslår i 26 c § 4 mom. i lagförslag 1. 

Utskottet föreslår en motsvarande ändring i 6 mom. 

Med anledning av grundlagsutskottets konstitutionella anmärkning föreslås det att 7 mom. kompletteras med ett uttryckligt omnämnande av att Skatteförvaltningen i den elektroniska servicetjänsten ska informera den skattskyldige om att en notifikation inte sänds om inte personen för Skatteförvaltningen har uppgett elektroniska kontaktuppgifter för sändning av notifikationer.  

Utskottet föreslår motsvarande ändringar i 9 mom. som i 26 c § 8 mom. i lagförslag 1. Utskottet föreslår att bestämmelsens ordalydelse preciseras så att uttrycket ”efter det att meddelandet har inkommit” används i stället för att tala om behandling av meddelandet. Dessutom föreslår utskottet att 9 mom. ändras så att meddelandet om att den skattskyldige inte använder MinSkatt är i kraft en skälig tid, i enlighet med det som grundlagsutskottet förutsätter. I enlighet med vad som sägs i övervägandena anser utskottet att 60 dagar kan betraktas som en skälig tid. I momentets sista mening föreslås det stå att 6 mom. åter tillämpas på delgivning av beslut och handlingar om en skattskyldig som avses i 6 mom. 1 eller 2 punkten loggar in sig i Skatteförvaltningens elektroniska servicetjänst när 60 dagar har förflutit från det att meddelandet inkommit till Skatteförvaltningen.  

Ikraftträdandebestämmelsens 3 mom.

Utskottet föreslår att 3 mom. i ikraftträdandebestämmelsen i lagförslag 2 ändras på motsvarande sätt som ikraftträdandebestämmelsen för lagförslag 1, så att det tillämpas på alla skattskyldiga som har gett Skatteförvaltningen sitt samtycke till elektronisk delgivning och inte bara på samfund, samfällda förmåner och sammanslutningar, vilket nu föreslås i propositionen. Ändringen föreslås för att Skatteförvaltningen ska kunna fortsätta med elektronisk delgivning av handlingar till fysiska personer som gett sitt samtycke i MinSkatt också efter det att de nu föreslagna lagändringarna har trätt i kraft. 

FÖRSLAG TILL BESLUT

Finansutskottets förslag till beslut:

Riksdagen godkänner lagförslag 3—5 i proposition RP 157/2025 rd utan ändringar. Riksdagen godkänner lagförslag 1 och 2 i proposition RP 157/2025 rd med ändringar. (Utskottets ändringsförslag) 

Utskottets ändringsförslag

1. Lag om ändring av 26 c § i lagen om beskattningsförfarande 

I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om beskattningsförfarande (1558/1995) 26 c § 4 mom., sådant det lyder i lag 897/2018, och 
fogas till 26 c §, sådan den lyder i lagarna 1067/2003, 520/2010, 772/2016 och 897/2018, nya 5—8 mom. som följer: 
26 c § 
Delgivning 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
Skatteförvaltningen kan delge i 1 och 3 mom. avsedda beslut och andra handlingar genom Skatteförvaltningens elektroniska servicetjänst. Beslut och handlingar kan delges elektroniskt om Utskottet föreslår en ändring det med stöd av lagen om förvaltningens gemensamma stödtjänster för e-tjänster (571/2016) har öppnats ett konto i meddelandeförmedlingstjänsten åt den skattskyldige och kontot inte har stängts Slut på ändringsförslaget. 
Om Utskottet föreslår en ändring inget konto har öppnats åt den skattskyldige i meddelandeförmedlingstjänsten eller om kontot har stängts Slut på ändringsförslaget, kan i 1 och 3 mom. avsedda beslut och handlingar delges elektroniskt 
1) en fysisk person som fyllt 18 år och som har loggat in i Skatteförvaltningens elektroniska servicetjänst och för vilken det inte har förordnats en intressebevakare eller fastställts en intressebevakningsfullmäktig enligt uppgift i det register över förmynderskapsärenden som avses i lagen om förmyndarverksamhet (442/1999), 
2) dödsbon, samfund, samfällda förmåner och sammanslutningar för vars räkning en laglig företrädare eller befullmäktigad har loggat in i Skatteförvaltningens elektroniska servicetjänst. 
Skatteförvaltningen skickar den skattskyldige eller dennes befullmäktigade en notifikation om delgivning enligt 4 eller 5 mom. till den meddelandeförmedlingstjänst som avses i lagen om förvaltningens gemensamma stödtjänster för e-tjänster, eller till ett telefonnummer eller någon annan elektronisk adress som den skattskyldige eller dennes befullmäktigade har meddelat Skatteförvaltningen för detta ändamål. Ingen notifikation skickas om Skatteförvaltningen saknar den skattskyldiges elektroniska kontaktuppgifter. Utskottet föreslår en ändring Skatteförvaltningen ska i den elektroniska servicetjänsten informera den skattskyldige om att ingen notifikation skickas om inte personen för Skatteförvaltningen har uppgett elektroniska kontaktuppgifter för sändning av notifikationer. Slut på ändringsförslaget 
En handling som delgetts elektroniskt anses ha blivit delgiven den tredje dagen från det att handlingen har förts in i Skatteförvaltningens elektroniska servicetjänst. Om det under denna tid har funnits ett tekniskt hinder för åtkomst till Skatteförvaltningens elektroniska servicetjänst eller för sändande av en notifikation enligt 6 mom., anses handlingen ha blivit delgiven den tredje dagen från det att det tekniska hindret undanröjdes. 
Den skattskyldige kan meddela Skatteförvaltningen att den skattskyldige inte använder Skatteförvaltningens elektroniska servicetjänst. Utskottet föreslår en ändring Efter det att meddelandet har inkommit Slut på ändringsförslaget tillämpas inte 5 mom. på delgivning av beslut och handlingar till den skattskyldige. Utskottet föreslår en ändring Bestämmelserna i 5 mom. tillämpas åter på delgivning av beslut och handlingar, om en skattskyldig som avses i 5 mom. 1 eller 2 punkten loggar in sig i Skatteförvaltningens elektroniska servicetjänst när 60 dagar har förflutit från det att meddelandet har inkommit till Skatteförvaltningen. Slut på ändringsförslaget 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
Beslut och handlingar kan delges elektroniskt dödsbon, samfund, samfällda förmåner och sammanslutningar först från och med den 1 januari 2027 om delgivningen sker med stöd av 26 c § 4 mom. i denna lag och baserar sig på det att dödsboet, samfundet, den samfällda förmånen eller sammanslutningen använder den meddelandeförmedlingstjänst som avses i det momentet. 
Om Utskottet föreslår en ändring en skattskyldig Slut på ändringsförslaget har gett Skatteförvaltningen ett sådant samtycke till elektronisk delgivning som gällde vid ikraftträdandet av denna lag, tillämpas 26 c § 5 mom. Utskottet föreslår en strykning 2 punkten  Slut på strykningsförslagetpå delgivning av beslut och andra handlingar från och med ikraftträdandet av denna lag. 
 Slut på lagförslaget 

2. Lag om ändring av 56 § i lagen om beskattningsförfarandet beträffande skatter som betalas på eget initiativ 

I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om beskattningsförfarandet beträffande skatter som betalas på eget initiativ (768/2016) 56 § 5 mom., sådant det lyder i lag 898/2018, och 
fogas till 56 §, sådan den lyder delvis ändrad i lagarna 16/2018 och 898/2018, nya 6—9 mom. som följer: 
56 § 
Delgivning till den skattskyldige 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
Skatteförvaltningen kan delge i 1 och 3 mom. avsedda beslut och andra handlingar genom Skatteförvaltningens elektroniska servicetjänst. Beslut och handlingar kan delges elektroniskt om Utskottet föreslår en ändring det med stöd av lagen om förvaltningens gemensamma stödtjänster för e-tjänster (571/2016) har öppnats ett konto i meddelandeförmedlingstjänsten åt den skattskyldige och kontot inte har stängts Slut på ändringsförslaget. 
Om Utskottet föreslår en ändring inget konto har öppnats åt den skattskyldige i meddelandeförmedlingstjänsten eller om kontot har stängts Slut på ändringsförslaget, kan i 1 och 3 mom. avsedda beslut och handlingar delges elektroniskt 
1) en fysisk person som fyllt 18 år och som har loggat in i Skatteförvaltningens elektroniska servicetjänst och för vilken det inte har förordnats en intressebevakare eller fastställts en intressebevakningsfullmäktig enligt uppgift i det register över förmynderskapsärenden som avses i lagen om förmyndarverksamhet (442/1999), 
2) dödsbon, samfund, samfällda förmåner och sammanslutningar för vars räkning en laglig företrädare eller befullmäktigad har loggat in i Skatteförvaltningens elektroniska servicetjänst. 
Skatteförvaltningen skickar den skattskyldige eller dennes befullmäktigade en notifikation om delgivning enligt 5 eller 6 mom. till den meddelandeförmedlingstjänst som avses i lagen om förvaltningens gemensamma stödtjänster för e-tjänster, eller till ett telefonnummer eller någon annan elektronisk adress som den skattskyldige eller dennes befullmäktigade har meddelat Skatteförvaltningen för detta ändamål. Ingen notifikation skickas om Skatteförvaltningen saknar den skattskyldiges elektroniska kontaktuppgifter. Utskottet föreslår en ändring Skatteförvaltningen ska i den elektroniska servicetjänsten informera den skattskyldige om att ingen notifikation skickas om inte personen för Skatteförvaltningen har uppgett elektroniska kontaktuppgifter för sändning av notifikationer. Slut på ändringsförslaget 
En handling som delgetts elektroniskt anses ha blivit delgiven den tredje dagen från det att handlingen har förts in i Skatteförvaltningens elektroniska servicetjänst. Om det under denna tid har funnits ett tekniskt hinder för åtkomst till Skatteförvaltningens elektroniska servicetjänst eller för sändande av en notifikation enligt 7 mom., anses handlingen ha blivit delgiven den tredje dagen från det att det tekniska hindret undanröjdes. 
Den skattskyldige kan meddela Skatteförvaltningen att den skattskyldige inte använder Skatteförvaltningens elektroniska servicetjänst. Utskottet föreslår en ändring Efter det att meddelandet har inkommit Slut på ändringsförslaget tillämpas inte 6 mom. på delgivning av beslut och handlingar till den skattskyldige. Utskottet föreslår en ändring Bestämmelserna i 6 mom. tillämpas åter på delgivning av beslut och handlingar, om en skattskyldig som avses i 6 mom. 1 eller 2 punkten loggar in sig i Skatteförvaltningens elektroniska servicetjänst när 60 dagar har förflutit från det att meddelandet inkommit till Skatteförvaltningen. Slut på ändringsförslaget 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
Beslut och handlingar kan delges elektroniskt dödsbon, samfund, samfällda förmåner och sammanslutningar först från och med den 1 januari 2027 om delgivningen sker med stöd av 56 § 5 mom. i denna lag och baserar sig på det att dödsboet, samfundet, den samfällda förmånen eller sammanslutningen använder den meddelandeförmedlingstjänst som avses i det momentet. 
Om Utskottet föreslår en ändring en skattskyldig Slut på ändringsförslaget har gett Skatteförvaltningen ett sådant samtycke till elektronisk delgivning som gällde vid ikraftträdandet av denna lag, tillämpas 56 § 6 mom. Utskottet föreslår en strykning 2 punkten  Slut på strykningsförslagetpå delgivning av beslut och andra handlingar från och med ikraftträdandet av denna lag. 
 Slut på lagförslaget 

3. Lag om ändring av 71 § i lagen om skatteuppbörd 

I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om skatteuppbörd (11/2018) 71 §, sådan den lyder delvis ändrad i lagarna 343/2019 och 388/2025, som följer: 
71 § 
Delgivning 
Beslut och andra handlingar som ges med stöd av denna lag ska delges den skattskyldige. Om ärendet gäller den som ansvarar för skatten enligt 53 § eller ett beslut som med stöd av 20 eller 52 § har meddelats någon annan part än den skattskyldige, ska delgivningen ske till den som ansvarar för skatten eller den andra parten. 
På delgivning tillämpas 26 c och 26 d § i lagen om beskattningsförfarande. 
Skatteförvaltningen kan med avvikelse från 26 c § 5 och 8 mom. i lagen om beskattningsförfarande delge ett sammandrag som avses i 70 § elektroniskt också sådana samfund, sammanslutningar och samfällda förmåner som inte har loggat in i Skatteförvaltningens elektroniska servicetjänst eller som har meddelat Skatteförvaltningen att de inte använder Skatteförvaltningens elektroniska servicetjänst. 
Skatteförvaltningen kan med avvikelse från 26 c § 5 och 8 mom. i lagen om beskattningsförfarande delge ett sammandrag som avses i 70 § elektroniskt också en sådan fysisk person eller ett sådant dödsbo som inte har loggat in i Skatteförvaltningens elektroniska servicetjänst eller som har meddelat Skatteförvaltningen att personen eller dödsboet inte använder Skatteförvaltningens elektroniska servicetjänst, om den fysiska personen eller dödsboet 
1) har förts in i arbetsgivarregistret enligt 31 § i lagen om förskottsuppbörd, eller  
2) har förts in i registret över mervärdesskattskyldiga enligt 172 § i mervärdesskattelagen och inte bedriver skogsbruk som enda mervärdesskattepliktiga verksamhet. 
På delgivning av ett sammandrag till en utländsk skattskyldig tillämpas inte 3 och 4 mom. 
Skatteförvaltningen får meddela närmare föreskrifter om hur sammandraget ska delges den skattskyldige. 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
 Slut på lagförslaget 

4. Lag om ändring av 6 a § i lagen om förskottsuppbörd 

I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om förskottsuppbörd (1118/1996) 6 a § 2 mom., sådant det lyder i lag 899/2018, som följer: 
6 a § 
Elektronisk kommunikation och signering 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
Med stöd av denna lag givna beslut, meddelanden och andra handlingar kan delges betalningsmottagaren på elektronisk väg med iakttagande av vad som föreskrivs i 26 c § 4–8 mom. i lagen om beskattningsförfarande.  
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
 Slut på lagförslaget 

5. Lag om ändring av 56 c § i lagen om överlåtelseskatt 

I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om överlåtelseskatt (931/1996) 56 c §, sådan den lyder i lag 1170/2021, som följer: 
56 c § 
Tillämpning av annan lagstiftning 
Om inget annat föreskrivs i denna lag, tillämpas vid överlåtelsebeskattning dessutom bestämmelserna i 5–9, 19–21, 24, 30, 31, 52 och 55 §, 56 § 1–3 och 5–9 mom. samt 57, 77 och 79–81 § i lagen om beskattningsförfarandet beträffande skatter som betalas på eget initiativ. Vad som i de bestämmelserna föreskrivs om skattskyldiga tillämpas också på dem som enligt denna lag ansvarar för skatt. 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
 Slut på lagförslaget 
Helsingfors 10.3.2026 

I den avgörande behandlingen deltog

ordförande 
Markus Lohi cent 
 medlem 
Markku Eestilä saml 
 medlem 
Marko Kilpi saml 
 medlem 
Jari Koskela saf 
 medlem 
Suna Kymäläinen sd 
 medlem 
Aki Lindén sd 
 medlem 
Mika Lintilä cent 
 medlem 
Minna Reijonen saf 
 medlem 
Joona Räsänen sd 
 medlem 
Sari Sarkomaa saml 
 medlem 
Sami Savio saf 
 medlem 
Ville Valkonen saml 
 medlem 
Pia Viitanen sd 
 ersättare 
Sanna Antikainen saf 
 ersättare 
Jessi Jokelainen vänst 
 ersättare 
Janne Jukkola saml 
 ersättare 
Riitta Kaarisalo sd 
 ersättare 
Krista Mikkonen gröna 
 ersättare 
Juha Mäenpää saf 
 ersättare 
Jaana Strandman saf 
 ersättare 
Peter Östman kd. 
 

Sekreterare var

utskottsråd 
Tarja Järvinen. 
 

Reservation 1 /sd, gröna, vänst

Motivering

I propositionen föreslås det att Skatteförvaltningens beslut och handlingar i fortsättningen ska delges elektroniskt utan särskilt samtycke, om kunden använder MinSkatt eller om kunden har ett Suomi.fi-meddelandekonto i bruk. Handlingar sänds per post endast till dem som inte uträttar sina ärenden elektroniskt. 

Det valda genomförandesättet innebär dock betydande rättsskyddsrisker som i första hand drabbar grupper som redan är utsatta. I propositionen övergår man från en samtyckesbaserad modell till ett system där elektronisk delgivning kan ske utan mottagarens separata samtycke.  

I praktiken är det till stor del medborgarens ansvar att aktivt själv försäkra sig om att han eller hon inte omfattas av elektronisk delgivning. I och med de föreslagna lagändringarna finns det en verklig risk för att myndigheters meddelanden om faktiska beslut som påverkar till exempel personens beskattning i vissa situationer inte når fram. 

Det här problemet gäller framför allt äldre och minnessjuka vars datatekniska färdigheter inte nödvändigtvis motsvarar situationens krav. På så sätt påförs de och deras anhöriga en oskälig börda. 

Då kan det finnas en uppenbar risk för att tillgången till tjänster försvåras eller att personerna i värsta fall blir helt utan tjänster. Ändringen är för snabb och direkt och orsakar således onödig förvirring och svårigheter när personerna ska få sina ärenden uträttade. Den nu eftersträvade lilla omkostnadsbesparingen hotar att leda till större räkningar i framtiden när ärenden fördröjs och försvåras och behandlingstiderna för besluten därmed drar ut på tiden.  

Skatteförvaltningen är en av de viktigaste myndighetstjänsterna i Finland och det är ytterst viktigt att alla skattskyldiga tillförsäkras en enkel och obehindrad möjlighet att uträtta ärenden och ordna med sina skattebeslut. Den nu föreslagna lagen äventyrar likabehandlingen i och tillgängligheten hos myndighetens tjänster.  

Förslag

Kläm 

Vi föreslår

att riksdagen förkastar lagförslagen.  
Helsingfors 10.3.2026
Joona Räsänen sd 
 
Aki Lindén sd 
 
Pia Viitanen sd 
 
Krista Mikkonen gröna 
 
Riitta Kaarisalo sd 
 
Suna Kymäläinen sd 
 
Jessi Jokelainen vänst 
 

Reservation 2 /cent

Motivering

Syftet med propositionen är att minska mängden papperspost så att förfarandet med elektronisk delgivning ska vara tydligt, enhetligt och rättvist i fråga om alla skatteslag och alla grupper av skattskyldiga.  

Den aktuella propositionen har ett nära samband med regeringens proposition med förslag till lagstiftning om prioritering av elektronisk delgivning i myndighetsverksamhet (FvUB 1/2026 rd — RP 124/2025 rd).  

De planerade ändringarna i Skatteförvaltningens lagstiftning är visserligen mer långtgående än de föreslagna ändringarna i den allmänna lagstiftningen. Regeringen anser att specialbestämmelser behövs eftersom de allmänna bestämmelserna om prioritering av elektronisk delgivning endast gäller fysiska personer. Det behövs också bestämmelser om prioritering av elektronisk delgivning inom beskattningen i fråga om dödsbon, samfund, sammanslutningar och samfällda förmåner. 

Centerns utskottsgrupp välkomnar i och för sig målen i propositionen. I dagsläget sköter många sina ärenden och sin post på webben till exempel via digitala tjänster.  

Goda mål är dock ingen garanti för ett gott resultat om genomförandet är dåligt. Det aktuella lagförslaget är ett modellexempel på detta.  

Det grundläggande problemet med lagförslaget är övergången från en modell där den elektroniska delgivningen utgår från samtycke till en modell där skyldighet att ta emot elektroniska delgivningar införs automatiskt. Det huvudsakliga ansvaret för de påföljder som ändringen medför överförs från myndigheten till medborgaren.  

Centern anser att de skattskyldiga ska ha rätt att permanent vägra elektronisk delgivning, alltså så att elektronisk delgivning aktiveras först när den skattskyldige särskilt begär det.  

Regeringspartierna anser däremot att det är skäligt att den skattskyldiges meddelande om att han eller hon slutar använda MinSkatt är i kraft i högst 60 dagar. Centern anser att det är obegripligt att man ska tvinga den skattskyldige att efter nämnda giltighetstid separat i samband med elektronisk ärendehantering via Skatteförvaltningens tjänst meddela att han eller hon vägrar elektronisk delgivning.  

Den av regeringen föreslagna giltighetstiden på 60 dagar för ett meddelande om att användningen av MinSkatt avslutas är mycket oproportionerlig jämfört med den allmänna lagstiftningens tidsfrist på 365 dagar för att på nytt öppna ett konto i meddelandeförmedlingstjänster. När tidsfristerna i den allmänna lagstiftningen och i speciallagen om beskattning skiljer sig från varandra på detta sätt blir de från början oklara bestämmelserna ännu svårare att förstå. 

Exempelvis har riksdagens justitieombudsmans byrå påpekat att med tanke på tillgodoseendet av de grundläggande fri- och rättigheterna och för att den allmänna lagstiftningen och speciallagstiftningen ska vara konsekvent bör giltighetstiden för ett meddelande om att användningen av MinSkatt avslutas vara densamma som den av förvaltningsutskottet föreslagna tidsfristen för att på nytt öppna ett konto i meddelandeförmedlingstjänsten. 

Enligt biträdande justitieombudsmannens yttrande medför en kort giltighetstid en betydande risk för rättsskyddet om en person inte får del av senare beskattningsbeslut och -handlingar till exempel för att han eller hon antingen inte har förstått att den elektroniska delgivningen aktiverats på nytt eller inte har förmått meddela Skatteförvaltningen att han eller hon inte kan eller inte längre klarar av att använda den elektroniska tjänsten. 

Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata anser i sitt yttrande att det för tydlighetens skull vore bra att förfarandena enligt speciallagstiftningen och den allmänna lagstiftningen är så enhetliga som möjligt till exempel i fråga om tidsfristen för återgång till papperspost och myndighetsinitierad papperspost och anmälan av kontaktuppgifter för notifikationer. 

Företagarna i Finland konstaterade i sin tur att rätten att vägra elektronisk delgivning bör gälla åtminstone ett år, till utgången av följande skatteår. Företagarna i Finland ansåg därför att propositionen bör dras tillbaka. 

Centern anser också att det är oskäligt att en skattskyldig som uttryckligen frångått elektronisk delgivning i MinSkatt trots det kan omfattas av elektronisk delgivning i skatteärenden på grund av att han eller hon har använt någon annan tjänst inom den offentliga förvaltningen med hjälp av Suomi.fi-identifikation. 

I fortsättningen öppnas ett konto i tjänsten Suomi.fi-meddelanden genast automatiskt för en person när han eller hon identifierar sig i en myndighets e-tjänst utan att hans eller hennes samtycke eller medvetenhet om tjänstens rättsliga konsekvenser säkerställs.  

Enligt den allmänna lagen om elektronisk delgivning (FvUB 1/2026 rd — RP 124/2025 rd) öppnas dessutom ett konto som en gång stängts på medborgarens begäran på nytt av serviceproducenten efter 365 dygn. Det äventyrar medborgarnas rättsskydd, jämlikhet och förtroende för den offentliga förvaltningen.  

I och med lagändringarna kan en medborgare också råka i en situation där han eller hon får juridiskt bindande delgivningar utan att känna till det, om han eller hon av någon orsak inte har uppgett sin elektroniska adress i meddelandeförmedlingstjänsten. Samma problem uppstår när ett konto automatiskt öppnas på nytt.  

Regleringen behöver förtydligas till exempel i fråga om situationer där en person som vägrat Suomi.fi-meddelanden själv saknar grundläggande digitala färdigheter men tar del av sina uppgifter i MinSkatt med assistans av en närstående. Problemet är hur en sådan person, om han eller hon inte har en e-postadress och inte kan läsa textmeddelanden på sin telefon, i fortsättningen på ett tillförlitligt sätt permanent kan vägra elektronisk delgivning. 

Det kan lätt leda bland annat till att tidsfrister löper ut, till betalningsanmärkningar och till andra rättsförluster. När delgivning alltid anses ha skett den tredje dagen oberoende av om personen faktiskt har öppnat meddelandet eller ens vetat om att kontot finns, medför lagförslaget också en rättsskyddsrisk som vi inte kan godta. 

I praktiken överför propositionen skyldigheten att övervaka informationsgången från myndigheten till individen på ett sätt som inte är ändamålsenligt med beaktande av medborgarnas olika funktionsförmåga och digitala kompetens.  

Medborgaren förutsätts aktivt och kontinuerligt följa sitt Suomi.fi-konto och MinSkatt samt beakta notifikationer, även om han eller hon aldrig har gett sitt samtycke till elektronisk kommunikation eller förstått uppkomsten av skyldigheten.  

Detta vore särskilt problematiskt för personer som saknar smarta enheter, tillräcklig digital kompetens eller regelbunden internetanslutning. Också personer med nedsatt funktionsförmåga på grund av ålder, sjukdom eller skada hamnar i en oskälig ställning. Därför är de risker som lagförslaget medför inte övergående utan bestående. Att ett konto inte öppnas för en person som har förordnats en intressebevakare eller en intressebevakningsfullmäktig är inte heller tillräckligt med tanke på personens rättsskydd. Intressebevakningen har egna och tidskrävande processer och tröskeln för dem är hög.  

Också medborgarnas språkliga rättigheter riskerar att försvagas. I den helhet som tjänsten Suomi.fi-meddelanden och MinSkatt bildar saknas dessutom användargränssnitt och anvisningar på samiska och det svenska digitala stödet är otillräckligt. Frågan är väsentlig, eftersom den språkliga tillgängligheten är en förutsättning för att personen ska kunna förstå tjänstens rättsliga konsekvenser och bevaka sina rättigheter. Om en person får en delgivning på ett språk som han eller hon inte behärskar eller om hans eller hennes rätt att uträtta ärenden på sitt eget språk inte kan tryggas i tjänsten, tillgodoses de språkliga rättigheter som tryggas i grundlagen endast formellt, inte de facto. Lagförslaget innehåller inte heller mekanismer för att avhjälpa denna risk.  

Som vi redan konstaterat innehåller propositionen också en lösning som är särskilt problematisk med tanke på rättsskyddet, enligt vilken ett Suomi.fi-konto öppnas automatiskt på nytt 365 dygn efter det att kontot har stängts, även om medborgaren uttryckligen tidigare har begärt att kontot ska stängas.  

Enligt den nu aktuella propositionen kan beslut och handlingar som gäller beskattningen delges i Skatteförvaltningens elektroniska servicetjänst när den skattskyldige använder den meddelandeförmedlingstjänst som avses i de allmänna bestämmelserna, det vill säga i praktiken meddelandeförmedlingstjänsten Suomi.fi. Det kan alltså leda till att när ett Suomi.fi-konto öppnas på nytt ett år efter att det stängts aktiveras också Skatteförvaltningens elektroniska servicetjänst. Det kan alltså bli omöjligt att avsluta elektroniska tjänster som man en gång har aktiverat. 

Det leder till situationer där en person tror och litar på att han eller hon helt och hållet vägrat ta del av elektroniska delgivningar, men där kontot öppnas på nytt till följd av den tidsfrist som skrivits in i lagen enbart på grund av att personen loggar in i en myndighets e-tjänst.  

En medborgares uttryckliga vägran att ta del av elektronisk kommunikation förblir alltså inte i kraft. Det leder lätt till att personer som inte vill att deras konto ska öppnas på nytt börjar undvika e-tjänster.  

Att stödja sig på digitalt stöd som baserar sig på frivillig verksamhet är inte en realistisk lösning på de uppenbara praktiska problem som lagförslaget medför angående Suomi.fi. Det digitala stödet kommer inte att bli lagstadgat, tillgången till digitalt stöd som baserar sig på frivillig verksamhet varierar stort mellan regionerna och i synnerhet är stödet på svenska och samiska otillräckligt. Digitalt stöd kan inte heller användas för att kompensera för brister i medborgarnas personliga utrustning, problem i nätuppkopplingen till följd av dåligt fungerande bredband eller begränsningar i medborgarnas funktionsförmåga. För närvarande fungerar det digitala stödet på frivillig basis. Vi anser att det allmänna inte kan stödja sig på frivilligverksamhet i fråga om en stödtjänst som är central med tanke på rättsskyddet.  

Utifrån sakkunnigutfrågningen har lagförslagets administrativa och ekonomiska konsekvenser bedömts optimistiskt och delvis felaktigt. Det är osäkert vilka besparingar förslaget faktiskt medför.  

Däremot kan fler fel, begäranden om omprövning samt besvär och ett ökat behov av digitalt stöd öka kostnaderna mycket.  

Dessutom bidrar det tillfälliga monopol som Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata har till att snedvrida konkurrensen och höja kostnaderna för både den offentliga och den privata sektorn.  

Avslutningsvis påpekar Centerns utskottsgrupp att den genomförandemodell som regeringen föreslår i fråga om prioritering av elektronisk delgivning inom Skatteförvaltningens tjänster utsätter medborgarna för alltför stora rättsförluster och försvagar ställningen särskilt för dem som har det sämst ställt.  

Man kan säga att det är fråga om en sparlag som regeringen snabbt totat ihop och där regeringen försöker spara utan att bry sig om konsekvenserna för medborgarna. Det godkänner vi inte och därför föreslår vi att lagförslagen förkastas.  

Lagstiftningen om elektronisk delgivning inom Skatteförvaltningen måste beredas på nytt så att den bättre tar hänsyn till människornas rättsskydd och vilja.  

Förslag

Kläm 

Vi föreslår

att riksdagen förkastar lagförslagen.  
Helsingfors 10.3.2026
Markus Lohi cent 
 
Mika Lintilä cent