Senast publicerat 08-10-2021 14:21

Betänkande KuUB 9/2021 rd RP 113/2021 rd Kulturutskottet Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 10 § i lagen om fritt bildningsarbete

INLEDNING

Remiss

Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 10 § i lagen om fritt bildningsarbete (RP 113/2021 rd): Ärendet har remitterats till kulturutskottet för betänkande. 

Sakkunniga

Utskottet har hört 

  • undervisningsråd Annika Bussman 
    undervisnings- och kulturministeriet
  • regeringsråd Kirsi Lamberg 
    undervisnings- och kulturministeriet
  • specialsakkunnig Päivi Väisänen-Haapanen 
    Finlands Kommunförbund
  • ordförande Moa Thors 
    Bildningsalliansen rf
  • ordförande Sannasirkku Autio 
    Medborgarinstitutens förbund MiF
  • verksamhetsledare Minna Nieminen 
    Finlands Folkhögskolförening rf
  • ordförande Björn Wallén 
    Fritt Bildningsarbete rf.

Skriftligt yttrande har lämnats av 

  • Utbildningsstyrelsen
  • Närings-, trafik- och miljöcentralen i Nyland.

PROPOSITIONEN

Regeringen föreslår att lagen om fritt bildningsarbete ändras så att statsandelsfinansieringen för utbildning som godkänts i en integrationsplan för invandrare avskiljs till en separat helhet i finansieringssystemet för fritt bildningsarbete. 

Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2022 och avses bli behandlad i samband med den. 

Den föreslagna lagen avses träda i kraft 1.1.2022. 

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

Enligt lagförslaget i propositionen ska statsandelsfinansieringen för utbildning som godkänts i en integrationsplan för invandrare avskiljas till en separat helhet i finansieringssystemet för fritt bildningsarbete. Utskottet anser att propositionen behövs och fyller sitt syfte och tillstyrker lagförslaget med en teknisk korrigering. 

I 9 § i lagen om fritt bildningsarbete (632/1998) föreskrivs det om statsandelens belopp. Enligt paragrafens 1 mom. beviljas huvudmän för folkhögskolor, medborgarinstitut och sommaruniversitet statsandel till 57 procent samt huvudmän för studiecentraler och idrottsutbildningscenter statsandel till 65 procent av den kalkylerade statsandelsgrunden. Enligt bestämmelsen beviljas huvudmän för folkhögskolor, studiecentraler, medborgarinstitut eller sommaruniversitet statsandel till 100 procent när det gäller utbildning för invandrare som godkänts i en sådan integrationsplan för den studerande som avses i 11 § i lagen om främjande av integration (1386/2010) eller som avses i 5 § 2 mom. i läropliktslagen (1214/2020). 

Läroanstalterna inom det fria bildningsarbetet har lång erfarenhet av att genomföra utbildning som svarar på invandrares behov. Utbildningsmodellen enligt integrationsplanen för det fria bildningsarbetet har gett invandrarna mångsidigare möjligheter att studera läs- och skrivkunskap och bidragit till att stödja deras vägar till utbildning och arbetsliv och på så sätt skapat möjligheter för dem att få fäste i det finländska samhället. Ett centralt innehåll i utbildningen är studier i läs- och skrivkunskap och i finska eller svenska samt annat innehåll enligt syftena med lagen om främjande av integration. Utskottet konstaterar att tillräckliga språkkunskaper skapar förutsättningar för en smidig utbildningsväg. 

Sådan utbildning som godkänts i en integrationsplan för invandrare ingår för närvarande i det samlade finansieringssystemet för det fria bildningsarbetet. Antalet genomförda prestationer inom utbildningen för invandrare och annan utbildning inom det fria bildningsarbetet är således bundna till varandra. Om det årligen fastställda antalet prestationer för en läroanstalt överskrids, beaktas i finansieringen av läroanstalten endast de prestationer som motsvarar antalet fastställda prestationer. Då riktas de prestationsnedskärningar som beror på att prestationerna överskridits i samma förhållande till all utbildning som läroanstalten ordnar. I och med att finansieringen av invandrarutbildningen i fortsättningen blir en separat helhet upphör denna utbildning att vara beroende av prestationsutfallet för annan utbildning inom det fria bildningsarbetet. Lagändringen skapar klarhet i finansieringssystemet för det fria bildningsarbetet och är således välkommen. 

För att finansieringen av utbildning som godkänts i en integrationsplan för invandrare ska kunna bilda en separat helhet behövs enligt de beräkningar som gjorts sammanlagt 11,8 miljoner euro i statsandelsfinansiering, för att antalet prestationer som anvisats för denna utbildning inte ska minska jämfört med nuläget. I planen för de offentliga finanserna 2022—2025 anvisas ett årligt tillägg på fem miljoner euro för integrationsutbildning för invandrare inom det fria bildningsarbetet. Finansieringsbeloppet för utbildning som godkänts i en integrationsplan för invandrare blir 11,83 miljoner euro, när det till de knappa 5 miljoner euro som reserverats för den utbildningen i enlighet med rambeslutet läggs 5 miljoner euro och knappa 2 miljoner euro överförs till statsandelssystemet från statsunderstöden, dvs. från studiesedelsunderstödet för ungdomsgarantin för invandrare. 

Enligt regeringens proposition finns det i och med ändringarna årligen finansiering för integrationsutbildning för invandrare som täcker cirka 4 000 studerandes behov. Kulturutskottet konstaterar att de föreslagna ändringarna ger bättre förutsägbarhet i läroanstalternas verksamhet och finansiering inom det fria bildningsarbetet. Ändringarna gör det möjligt att planera ett långsiktigt utbildningsutbud också för andra utbildningar inom det fria bildningsarbetet. Utskottet anser att tilläggsfinansieringen bättre än för närvarande möjliggör full finansiering av utbildningsprestationerna. 

Trots de föreslagna ökningarna är anslaget för integrationsutbildning för invandrare fortfarande i minsta laget. Sakkunniga lyfte till exempel fram problemen med priset per enhet för den av medborgarinstituten ordnade utbildningen i läskunnighet för invandrare (UMAKO). De sakkunniga hade också mer allmänt synpunkter på att anslaget för de utbildningar som godkänts i integrationsplanen fortfarande är otillräckligt för att alla utbildningsbehov ska kunna tillgodoses. Kulturutskottet anser det vara viktigt att under de kommande åren följa upp och utvärdera om finansieringen av den utbildning som godkänts i integrationsplanen är tillräcklig. 

Den nu aktuella propositionen gäller finansieringen av utbildning som godkänts i en integrationsplan för invandrare. Kulturutskottet anser att det är viktigt att man också svarar på utbildningsbehoven hos de invandrare som överskridit integrationstiden och att man kan trygga deras möjligheter att delta i integrationsfrämjande utbildning. Utskottet anser att man i fortsättningen även bör utvärdera hur finansieringen av de utbildningar som riktas till invandrare som inte har en integrationsplan har etablerats och om finansieringen är tillräcklig. 

Utskottet konstaterar sammanfattningsvis att integrationsutbildningens genomslag bör följas upp och utvärderas regelbundet och att behövliga åtgärder bör vidtas utifrån bedömningen. 

DETALJMOTIVERING

10 §. Fastställande av antalet prestationer som ska användas vid beräkning av statsandelen.

I den föreslagna 10 § ingår en bestämmelse där det sägs att ”Därtill fastställer undervisnings- och kulturministeriet årligen inom ramen för statsbudgeten det antal studerandeveckor och undervisningstimmar av ovannämnda studerandeveckor och undervisningstimmar för vilka statsandel beviljas till 100 procent enligt 9 § 5 mom.”. Eftersom det momentet föreskriver om utbildning som ordnas av folkhögskolor och eftersom studerandeveckor och inte undervisningstimmar används som prestationer för folkhögskolor, föreslår kulturutskottet att hänvisningen till undervisningstimmar stryks i bestämmelsen. 

FÖRSLAG TILL BESLUT

Kulturutskottets förslag till beslut:

Riksdagen godkänner lagförslaget i proposition RP 113/2021 rd med ändringar. (Utskottets ändringsförslag) 

Utskottets ändringsförslag

Lag om ändring av 10 § i lagen om fritt bildningsarbete 

I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i lagen om fritt bildningsarbete (632/1998) 10 § 1 mom., sådant det lyder i lag 1219/2020, som följer: 
10 § 
Fastställande av antalet prestationer som ska användas vid beräkning av statsandelen 
Undervisnings- och kulturministeriet fastställer årligen inom ramen för statsbudgeten det antal studerandeveckor, studerandedygn, studerandedagar och undervisningstimmar som läggs till grund för beräkningen av statsandelen. Därtill fastställer undervisnings- och kulturministeriet årligen inom ramen för statsbudgeten det antal studerandeveckor Utskottet föreslår en strykning och undervisningstimmar  Slut på strykningsförslagetav ovannämnda studerandeveckor Utskottet föreslår en strykning och undervisningstimmar  Slut på strykningsförslagetför vilka statsandel beviljas till 100 procent enligt 9 § 5 mom. Undervisnings- och kulturministeriet fastställer årligen inom ramen för statsbudgeten det antal studerandeveckor och undervisningstimmar för vilka statsandel beviljas till 100 procent enligt 9 § 1 mom. I fråga om en sammanslagen läroanstalt fastställs antalet prestationer särskilt för respektive läroanstaltsform. 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 20 . 
 Slut på lagförslaget 
Helsingfors 7.10.2021 

I den avgörande behandlingen deltog

ordförande 
Paula Risikko saml 
 
vice ordförande 
Eeva-Johanna Eloranta sd 
 
medlem 
Marko Asell sd 
 
medlem 
Jukka Gustafsson sd 
 
medlem 
Veronika Honkasalo vänst 
 
medlem 
Kaisa Juuso saf 
 
medlem 
Emma Kari gröna 
 
medlem 
Hilkka Kemppi cent 
 
medlem 
Anneli Kiljunen sd 
 
medlem 
Mikko Kinnunen cent 
 
medlem 
Pasi Kivisaari cent 
 
medlem 
Ari Koponen saf 
 
medlem 
Mikko Ollikainen sv 
 
medlem 
Pirkka-Pekka Petelius gröna 
 
medlem 
Sofia Vikman saml. 
 

Sekreterare var

utskottsråd 
Maiju Tuominen.