Senast publicerat 18-10-2021 15:30

Betänkande MiUB 7/2021 rd RP 121/2021 rd Miljöutskottet Regerings proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av markanvändnings- och bygglagen

INLEDNING

Remiss

Regerings proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av markanvändnings- och bygglagen (RP 121/2021 rd): Ärendet har remitterats till miljöutskottet för betänkande. 

Sakkunniga

Utskottet har hört 

  • lagstiftningsråd Pekka Virkamäki 
    miljöministeriet
  • specialsakkunnig Outi Vilén 
    arbets- och näringsministeriet
  • verkställande direktör Anni Mikkonen 
    Finska vindkraftföreningen rf
  • tillståndsexpert Riitta Lindgren 
    Tuulivoima-kansalaisyhdistys ry
  • skyddsexpert Liisa Toopakka 
    Finlands naturskyddsförbund rf.

Skriftligt yttrande har lämnats av 

  • professor Ismo Pölönen 
    Östra Finlands universitet
  • Satakuntaförbundet.

PROPOSITIONEN

Regeringen föreslår att markanvändnings- och bygglagen ändras. 

Enligt förslaget ska det ställas kalkylmässiga minimikrav på andelen energi från förnybara energikällor av den totala energin när det gäller nya byggnader och byggnader som genomgår en större renovering. Genom den föreslagna lagen genomförs för sin del det omarbetade direktivet om förnybar energi. 

Kretsen av möjliga ändringssökande när det gäller bygglov för byggnader som förutsätter miljökonsekvensbedömning föreslås bli utvidgad till lokala sammanslutningar vars stadgar innefattar naturvård, hälsoskydd eller miljöskydd. Samtidigt tas det in hänvisningsbestämmelser till den nya bestämmelse om bedömning av gränsöverskridande miljökonsekvenser som föreslås i lagen om förfarandet vid miljökonsekvensbedömning. Genom lagen kompletteras genomförandet av direktivet om bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt. Finland har fått en formell underrättelse från Europeiska kommissionen om genomförandet, och därför påskyndas ändringar i den nationella lagstiftningen. 

Det föreslås att Säkerhets- och kemikalieverket blir den kontaktpunkt för byggprodukter som avses i byggproduktförordningen. Kontaktpunkten har till uppgift att tillhandahålla information om bestämmelserna om byggprodukter i Finland. Den paragraf som gäller Säkerhets- och kemikalieverkets marknadstillsynsverksamhet ändras så att den motsvarar vad som föreskrivs i marknadskontrollagen och marknadskontrollförordningen. 

Lagen avses träda i kraft så snart som möjligt. 

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

Sammantaget anser utskottet propositionen vara behövlig och lämplig, och det tillstyrker lagförslaget, men med anmärkningarna nedan. 

Syftet med propositionen är att införa nödvändiga preciserande bestämmelser om genomförandet av vissa direktiv. Ändringsförslagen hänför sig till direktivet om förnybar energi, direktivet om bedömning av inverkan på miljön (direktivet om bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt, det s.k. MKB-direktivet) och genomförandet av marknadskontrollförordningen. Utskottet har inget att anmärka på propositionen till den del den gäller genomförandet av direktivet om förnybar energi och marknadskontrollförordningen. När det gäller genomförandet av MKB-direktivet konstaterar utskottet följande. 

Kommissionen har gett Finland en formell underrättelse om brister i genomförandet av MKB-direktivet. Det bristande genomförandet av MKB-direktivet, särskilt i fråga om bestämmelserna om konsekvenserna av gränsöverskridande projekt, har avhjälpts tidigare genom proposition RP 50/2021 rd, om vilken utskottet lämnade betänkande MiUB 2/2021 rdUtskottet betonade där behovet av att aktivt utveckla MKB-förfarandet så att alla betydande konsekvenser av projekten från råvaror till produkter och avfall inkluderas i konsekvensbeskrivningen och i kontaktmyndighetens motiverade slutsats och därigenom också beaktas i tillståndsbeslutet för projektet. Utskottet underströk också att det för att säkerställa en omfattande helhetsbedömning av miljökonsekvenserna och smidiga tillståndsförfaranden är viktigt att sörja inte bara för att lagstiftningen är enhetlig utan också för verksamhetsutövarnas och tillståndsmyndigheternas anvisningar och utbildning. . I den proposition som nu behandlas föreslås ändringar i markanvändnings- och bygglagen. Utskottet fokuserar i det följande på vissa av ändringarna. Det föreslås att det till lagens 192 § 1 mom. fogas en ny 5 punkt enligt vilken rätten att anföra besvär över beslut om byggnads- och åtgärdstillstånd samt beslut om tillstånd för landskapsarbete och rivning också, inom dess verksamhetsområde, ska gälla en sådan registrerad sammanslutning vars syfte är att främja miljö-, hälso- och naturvården, om bygglovet gäller en byggnad på vilken lagen om förfarandet vid miljökonsekvensbedömning (MKB-lagen) tillämpas. På motsvarande sätt föreslås det att det till 133 § fogas ett nytt 5 mom, enligt vilket kommunen ska ge kommunmedlemmar och intressenter tillfälle att framföra sina åsikter om tillståndsansökan, om ansökan gäller en byggnad på vilken lagen om förfarandet vid miljökonsekvensbedömning tillämpas. 

Den utvidgning av rätten att få information, rätten till hörande och besvärsrätten som avses i propositionen gäller således enligt motiven endast enskilda tillståndspliktiga byggnader, i samband med vilka en obligatorisk granskning enligt MKB-lagen ska göras. I det finländska systemet kan en miljökonsekvensbedömning begäras både utifrån projektförteckningen och utifrån ett individuellt tillämpningsbeslut. Utskottet anser att ”obligatorisk” i detta sammanhang är ett svårförståeligt uttryck och förtydligar att det täcker båda fallen enligt MKB-lagen, det vill säga miljökonsekvensbedömningar som görs på basis av projektförteckningen men också bedömningar som görs utifrån beslut i enskilda fall. Också i den föreslagna nya 192 § 1 mom. 5 punkten hänvisas det endast allmänt till tillämpningen av MKB-lagen. 

Utskottet konstaterar att ändringen i praktiken kommer att gälla särskilt vindkraftsbyggande. Enligt uppgifter från Finska vindkraftföreningen planerades våren 2021 totalt 249 vindkraftsprojekt. Bestämmelsen kan i princip också gälla andra industriella byggprojekt vars MKB-förfarande genomförs i samband med planläggningsplanen. På en vindkraftsbyggnad som byggs inom ett område för vindkraftverk som anges i den plan som direkt styr utbyggnaden av vindkraft tillämpas således alltid ett utvidgat förfarande för hörande, utlåtande och besvär, om MKB-förfarandet har tillämpats på vindkraftsprojektet. Anhängiggörandet av ansökan om bygglov ska meddelas på internet och utlåtande ska begäras av närings-, trafik- och miljöcentralen. Registrerade sammanslutningar som uppfyller definitionen har besvärsrätt och till beslutet fogas en besvärsanvisning för registrerade sammanslutningar. 

Centrala frågor som ska granskas vid behandlingen av bygglov är projektbeskrivningens överensstämmelse med planen, dess lämplighet med tanke på stads- och miljöbilden samt dess säkerhet och hälsosamhet. Om en byggnad avviker från det projekt som presenterats vid MKB-förfarandet i samband med planläggningen, ska tillståndsmyndigheten enligt 27 § i MKB-lagen hos kontaktmyndigheten försäkra sig om att den motiverade slutsats som avses i MKB-lagen är aktuell när tillståndsärendet avgörs. Om projektet avviker från det som framförts i MKB-förfarandet, ska närings-, trafik- och miljöcentralen i sitt utlåtande framföra sin åsikt om huruvida den motiverade slutsatsen är aktuell och vid behov specificera till vilka delar den inte längre är det och till vilka delar MKB-beskrivningen måste kompletteras. Närings-, trafik- och miljöcentralen ger därefter en uppdaterad motiverad slutsats. Utskottet konstaterar för tydlighetens skull att utvidgningen av rätten att söka ändring inte är avsedd att ändra besvärsgrunderna. 

Utskottet konstaterar slutligen att säkerställandet av en tillräcklig och proportionerlig rätt att delta och söka ändring i fråga om den helhet som utgörs av planläggning och bygglovsförfarande och som styr markanvändningen å ena sidan med tanke på MKB-direktivet och å andra sidan mer allmänt med tanke på enhetligheten i den nationella lagstiftningen förutsätter en grundlig beredning som helst bör göras i samband med en totalrevidering av markanvändnings- och bygglagen. Utskottet anser således att det i propositionen föreslagna regleringssättet för att komplettera genomförandet av MKB-direktivet är motiverat, med de ändringar som utskottet föreslår i detaljmotiveringen. Utskottet betonar slutligen att det vid sidan av en omfattande och samlad bedömning av miljökonsekvenserna är viktigt att säkerställa inte bara att förfarandena för deltagande är tillräckliga, utan också att förfarandena är rättidiga och tydliga samt att tillståndsförfarandena fungerar smidigt. Utöver att lagstiftningen är enhetlig är det viktigt att också se till att verksamhetsutövarna och tillståndsmyndigheterna får anvisningar och utbildning samt att myndigheterna och fullföljdsdomstolarna har tillräckliga resurser, så att projekten inte fördröjs ytterligare. 

DETALJMOTIVERING

133 §. Hörande och utlåtanden.

Utskottet föreslår att paragrafen preciseras genom att frasen ”i ett projekt” läggs till. Syftet med tillägget är att harmonisera begreppsanvändningen med den föreslagna ändringen i 192 § 1 mom. 5 punkten. 

192 §. Besvärsrätt i fråga om beslut om bygglov och åtgärdstillstånd samt om tillstånd för miljöåtgärder och rivningslov.

Utskottet föreslår att paragrafen preciseras genom att frasen ”i ett projekt” läggs till. Syftet med tillägget är att förtydliga att organisationernas besvärsrätt vid bygglovsförfarandet gäller alla byggnader som hör till det projekt som granskats i MKB-förfarandet. 

FÖRSLAG TILL BESLUT

Miljöutskottets förslag till beslut:

Riksdagen godkänner lagförslaget i proposition RP 121/2021 rd med ändringar. (Utskottets ändringsförslag) 

Utskottets ändringsförslag

Lag om ändring av markanvändnings- och bygglagen 

I enlighet med riksdagens beslut 
ändras i markanvändnings- och bygglagen (132/1999) 117 § 2 mom., 181 § och 192 § 1 mom., sådana de lyder, 117 § 2 mom. i lag 958/2012, 181 § i lag 1261/2014 och 192 § 1 mom. i lag 1589/2009, samt 
fogas till lagen en ny 117 l §, till 132 §, sådan den lyder i lag 254/2017, ett nytt 2 mom., varvid det nuvarande 2 och 3 mom. blir 3 och 4 mom., till 133 §, sådan den lyder i lag 465/2018, ett nytt 5 mom., varvid det nuvarande 5 mom. blir 6 mom., och till lagen en ny 181 a § som följer: 
 
117 § 
Krav beträffande byggande 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
När byggnader projekteras, uppförs, ändras eller repareras eller deras användningsändamål ändras ska det ske så att byggnaden med beaktande av den allmänt förutsägbara belastningen och användningsändamålet uppfyller de väsentliga tekniska krav som avses i 117 a–117 l §.  
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
117 l § 
Minimiandel energi från förnybara energikällor 
Den som påbörjar ett byggprojekt ska se till att minst 38 procent av den beräknade inköpta energi som används vid energiberäkningen i en ny byggnad eller en byggnad som genomgår en större renovering är energi från förnybara energikällor, om detta är tekniskt, funktionellt och ekonomiskt genomförbart. Beräkningar ska användas för att visa att kravet på energi från förnybara energikällor blir uppfyllt. 
Med större renovering avses en renovering där de på återuppbyggnadskostnaderna baserade totala kostnaderna för renoveringen av klimatskalet eller byggnadens installationssystem överstiger 25 procent av byggnadens värde, exklusive värdet av den mark där byggnaden är belägen. Med förnybar energi avses förnybar energi enligt 3 § 4 punkten i lagen om tillståndsförfaranden och vissa andra administrativa förfaranden i samband med produktionsanläggningar för förnybar energi (1145/2020). Andelen förnybar energi i en energiform bestäms i beräkningen utifrån varje energiforms genomsnittliga riksomfattande andel förnybar energi. 
Bestämmelserna i 1 mom. tillämpas inte på försvarsförvaltningens byggnader. 
Närmare bestämmelser om andelen förnybar energi i de olika energiformerna får utfärdas genom förordning av statsrådet. 
Närmare bestämmelser om sättet att beräkna minimiandelen förnybar energi enligt 1 mom. får utfärdas genom förordning av miljöministeriet. 
132 § 
Miljökonsekvensbedömning 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
Bestämmelser om tillståndsmyndighetens skyldighet att sända tillståndsansökan och tillståndsbeslutet samt översättningar av de väsentliga delarna av dem till miljöministeriet för sändande till en annan stat i projekt som har gränsöverskridande miljökonsekvenser finns i 29 a § i lagen om förfarandet vid miljökonsekvensbedömning. 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
133 § 
Hörande och utlåtanden 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
Kommunen ska ge kommunmedlemmar och intressenter tillfälle att framföra sina åsikter om tillståndsansökan, om ansökan gäller en byggnad Utskottet föreslår en ändring i ett projekt  Slut på ändringsförslagetUtskottet föreslår en strykning vilken Slut på strykningsförslagetUtskottet föreslår en ändring vilket Slut på ändringsförslaget lagen om förfarandet vid miljökonsekvensbedömning tillämpas. 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
181 § 
Marknadstillsyn 
Säkerhets- och kemikalieverket är marknadstillsynsmyndighet i fråga om byggprodukter som omfattas av tillämpningsområdet för byggproduktförordningen och lagen om produktgodkännanden för vissa byggprodukter (954/2012). Säkerhets- och kemikalieverket svarar också för marknadstillsynen över andra byggprodukter som införlivas i byggnadsobjekt, om de kan påverka uppfyllandet av de väsentliga tekniska kraven eller om de medför allvarlig fara för människors hälsa, säkerhet och egendom eller för miljön. 
Bestämmelser om Säkerhets- och kemikalieverkets verksamhet som marknadstillsynsmyndighet i situationer där det finns grundad anledning att misstänka att en byggprodukt är farlig för hälsa, säkerhet, miljö eller egendom eller att byggprodukten inte stämmer överens med en CE-märkning, ett typgodkännande, kontrollintyg, tillverkningskontroll eller något annat frivilligt certifikat eller ett certifikat som grundar sig på ömsesidigt godkännande finns i artiklarna 11, 25.3–25.5, 26.1, 26.3, 26.4, 27 och 28 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1020 om marknadskontroll och överensstämmelse för produkter och om ändring av direktiv 2004/42/EG och förordningarna (EG) nr 765/2008 och (EU) nr 305/2011, nedan marknadskontrollförordningen. Bestämmelser om marknadstillsynsmyndighetens åtgärder i situationer där en CE-märkt byggprodukt inte uppfyller angivna prestanda eller medför en risk finns i artiklarna 56–59 i byggproduktförordningen. Bestämmelser om Säkerhets- och kemikalieverkets befogenheter som marknadstillsynsmyndighet finns i artikel 14 i marknadskontrollförordningen och bestämmelser om verkets rättigheter finns i 3 kap. i lagen om marknadskontrollen av vissa produkter (1137/2016). 
Importören, tillverkaren eller distributören av en byggprodukt eller ett av denne bemyndigat ombud ska ersätta staten för de kostnader som en utredning orsakat, om utredningen visar att byggprodukten inte motsvarar angivna prestanda eller de egenskaper som anges i certifikatet. Kostnadsersättningen är direkt utsökbar. Bestämmelser om indrivning av ersättning finns i lagen om verkställighet av skatter och avgifter. 
Kommunens byggnadstillsynsmyndighet ska följa användningen av byggprodukter och underrätta Säkerhets- och kemikalieverket om missförhållanden som den upptäckt. 
181 a § 
Kontaktpunkt för byggprodukter 
Säkerhets- och kemikalieverket är den kontaktpunkt för byggprodukter som avses i artikel 10 i byggproduktförordningen. 
192 §  
Besvärsrätt i fråga om beslut om bygglov och åtgärdstillstånd samt om tillstånd för miljöåtgärder och rivningslov 
Besvärsrätt i fråga om ett beslut om bygglov och åtgärdstillstånd har 
1) ägaren och innehavaren av ett invid eller mittemot beläget område,
2) ägaren och innehavaren av en sådan fastighet vars bebyggande eller användning i annat syfte beslutet i väsentlig mån kan påverka,
3) den vars rätt, skyldighet eller fördel beslutet direkt påverkar,
4) kommunen, samt
5) inom sitt verksamhetsområde en sådan registrerad sammanslutning vars syfte är att främja miljöskydd, hälsoskydd eller naturvård, om bygglovet gäller en byggnad Utskottet föreslår en ändring i ett projekt  Slut på ändringsförslagetUtskottet föreslår en strykning vilken Slut på strykningsförslagetUtskottet föreslår en ändring vilket Slut på ändringsförslaget lagen om förfarandet vid miljökonsekvensbedömning tillämpas.
 
 En icke ändrad del av lagtexten har utelämnats 
 Paragraf eller bestämmelse om ikraftträdande börjar 
Denna lag träder i kraft den 20
 Slut på lagförslaget 
Helsingfors 15.10.2021 

I den avgörande behandlingen deltog

ordförande 
Juha Sipilä cent 
 
vice ordförande 
Tiina Elo gröna 
 
medlem 
Petri Huru saf (delvis) 
 
medlem 
Mai Kivelä vänst 
 
medlem 
Hanna Kosonen cent 
 
medlem 
Johan Kvarnström sd 
 
medlem 
Sheikki Laakso saf 
 
medlem 
Niina Malm sd 
 
medlem 
Kai Mykkänen saml 
 
medlem 
Mikko Ollikainen sv 
 
medlem 
Saara-Sofia Sirén saml 
 
medlem 
Katja Taimela sd 
 
medlem 
Mari-Leena Talvitie saml 
 
medlem 
Ari Torniainen cent. 
 

Sekreterare var

utskottsråd 
Marja Ekroos.  
 

Reservation 1

Motivering

Regeringen föreslår att markanvändnings- och bygglagen ändras. Lagförslaget innehåller bestämmelser om tre separata helheter. Enligt propositionen ska det för det första för andelen förnybar energi ställas ett minimikrav på 38 procent av byggnadens beräknade inköpta energi för nya byggnader och byggnader som genomgår större renoveringar när detta är tekniskt, funktionellt och ekonomiskt genomförbart. Enligt propositionen leder de krav som ställs på nybyggnad och omfattande renovering till att ett villkor för beviljande av bygglov i dessa fall är att projektets huvudsakliga värmekälla inte är fossila bränslen. Genom den föreslagna lagen genomförs för sin del det omarbetade direktivet om förnybar energi (RED II). 

I den andra delen av lagreformen föreslås kretsen av möjliga ändringssökande när det gäller bygglov för byggnader som förutsätter miljökonsekvensbedömning bli utvidgad till lokala sammanslutningar vars stadgar innefattar naturvård, hälsoskydd eller miljöskydd. Samtidigt fogas till bestämmelsen om miljökonsekvensbedömning i ett gränsöverskridande sammanhang hänvisningar till lagen om förfarandet vid miljökonsekvensbedömning. Lagändringen gäller också Europeiska kommissionens formella underrättelse till Republiken Finland med stöd av artikel 258 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget). Den formella underrättelsen gällde genomförandet i Fastlandsfinland och på Åland av bestämmelserna i direktiv 2011/92/EU om bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt, sådant det lyder ändrat genom direktiv 2014/52/EU. Enligt kommissionens underrättelse gäller bristerna bland annat fastställandet av tillämpningsområdet för förfarandet vid miljökonsekvensbedömning (nedan MKB-förfarandet), beaktandet av resultaten av ett MKB-förfarande i tillståndsförfarandena samt frågor som gäller motiveringen av beslut och rätten att söka ändring. 

Den tredje punkten gäller utnämnandet av en kontaktpunkt för den nationella marknadskontrollen. Det föreslås att Säkerhets- och kemikalieverket blir den kontaktpunkt för byggprodukter som avses i byggproduktförordningen. Kontaktpunkten har till uppgift att tillhandahålla information om bestämmelserna om byggprodukter i Finland. Tillsättandet grundar sig på medlemsstaternas skyldighet att tillsätta ett centralt samordningskontor i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1020 om marknadskontroll och överensstämmelse för produkter och om ändring av direktiv 2004/42/EG och förordningarna (EG) nr 765/2008 och (EU) nr 305/2011. 

Sannfinländarnas utskottsgrupp anser att detta redan nu utgör ett större komplex i strävan att ersätta den gällande markanvändnings- och bygglagen, även om den del som nu behandlas delvis har avskilts från den lagen. Vi anser till att börja med att totalreformen är rätt problematisk, eftersom bakgrunden är en skrivning i regeringsprogrammet enligt vilken syftet med lagreformen är att säkerställa att Finland når koldioxidneutralitet 2035. Också den del som behandlas denna gång har beretts dåligt och oklart. 

Vi ser nämligen att regleringen ökar och blir mer komplicerad i stället för att den görs smidigare. Syftet med lagen var just motsatsen. Därför bör det i lagförslaget också definieras närmare vad som avses med tekniska, funktionella och ekonomiska omständigheter med stöd av vilka man kan avvika från minimiandelskraven för förnybar energi. Vid prövningen av bygglov ska det angående dessa omständigheter iakttas opartiskhet i fråga om dem som påbörjar ett byggprojekt. I nuläget är det inte så. 

Likaså upplever vi som utskottsgrupp att MKB-utvidgningen inte gäller enskilda bygglov för vindkraftsenheter som finns i planer för vindkraftsparker. Detta framgår också av propositionen. Utvidgningen gäller inte heller pausrum på områden för stödverksamhet eller andra byggnader som kräver tillstånd och som omfattas av ett MKB-förfarande, om de inte i sig omfattas av ett obligatoriskt MKB-förfarande. Det här är ett stort problem, eftersom beredningen av lagändringen bör fokusera på rättvisa och på en jämlik behandling av olika projekt. Det är fortfarande inte så. Samtidigt aktualiseras fortfarande ofta följande problem i fråga om MKB-förfarandet, planläggningen och byggloven för vindkraftsproduktion. Ett problem är att utvecklingen av vindkraftstekniken under den senaste tiden har varit så snabb och att man exempelvis i samband med vindkraftsprojekt med minst 10 vindkraftsenheter eller en sammanlagd effekt på minst 45 megawatt efter MKB-förfarandet och planprocessen enligt MKB-lagen har kommit fram till högre kraftverksstorlekar än vad som anges i konsekvensbedömningen och planen. Vi anser att detta problem inte undanröjs genom propositionen, eftersom vindkraftsprojekten i motiveringsdelen till propositionen har uteslutits från lagändringen. 

Slutligen konstaterar vi både som utskottsgrupp och riksdagsgrupp att propositionen i dess nuvarande form endast ökar förvaltningen och byråkratin, trots att målet var ett helt annat. 

Förslag

Kläm 

Vi föreslår

att riksdagen förkastar lagförslaget. 
Helsingfors 15.10.2021
Petri Huru saf 
 
Sheikki Laakso saf 
 

Reservation 2

Motivering

Samlingspartiets utskottsgrupp ser det som beklagligt att regeringen har lovat kommissionen en lagändring och inte försökt utreda hur Finlands gällande rätt uppfyller kraven i MKB-direktivet. De miljökonsekvenser som bedömts vid MKB-förfarandet för vindkraftsprojekt beaktas i Finlands tillståndssystem i de förfaranden enligt markanvändnings- och bygglagen som föregår bygglovet. Bygglovet är i sin tur av teknisk natur. 

Markanvändnings- och bygglagen kräver en översyn som gör processerna tydligare och smidigare. Den här propositionen gör tvärtom. 

Förslag

Kläm 

Vi föreslår

att riksdagen ändrar första stycket i utskottets betänkande om RP 121/2021 rd som följer: Utskottet beklagar att regeringen redan 2020 i sitt svar till Europeiska kommissionen meddelade att den utvidgar besvärsrätten i stället för att föreslå bättre lösningar på kommissionens krav. Utvidgningen av besvärsrätten kommer att förlänga den totala tiden för tillståndsprocesserna för MKB-pliktiga investeringar och försvåra i synnerhet utbyggnaden av vindkraften. Sammantaget anser utskottet ändå att propositionen i det rådande läget är oundviklig. att riksdagen godkänner ett uttalande. (Reservationens förslag till uttalande)

Reservationens förslag till uttalande

Riksdagen förutsätter att regeringen förtydligar och gör markanvändnings- och bygglagens processer för besvär och ändringssökande smidigare i enlighet med regeringsprogrammet. 
Helsingfors 15.10.2021
Saara-Sofia Sirén saml 
 
Kai Mykkänen saml 
 
Mari-Leena Talvitie saml