Utkomstskydd för arbetslösa och inledande av företagsverksamhet

Syftet med de föreslagna ändringarna i lagen om utkomstskydd för arbetslösa är att motivera arbetslösa arbetssökande att starta företag och att söka jobb på längre avstånd från hemmet. Om en arbetslös arbetssökande startar företagsverksamhet ska ingen bedömning av hur bindande verksamheten är, alltså om den utgör heltidssysselsättning eller bisyssla, göras under de fyra första månaderna från det att verksamheten inleds. Ingen bedömning ska heller göras om den arbetslösa arbetssökande blir sysselsatt i eget arbete. Under den nämnda tiden ska den arbetssökande få arbetslöshetsförmåner trots företagsverksamheten. Om den arbetssökande får inkomst från företagsverksamheten, beaktas den inkomst som överstiger det skyddade beloppet av utkomstskyddet för arbetslösa i beloppet av utbetald arbetslöshetsförmån. Under tiden för företagsverksamheten ska den som får arbetslöshetsförmån dock söka heltidsarbete. Företagsverksamheten är inte någon giltig orsak att vägra ta emot ett erbjudet arbete eller vägra delta i sysselsättningsfrämjande service. 

Social- och hälsovårdsutskottet välkomnar reformen. Risken att bli utan försörjning är stor för dem som håller på att starta företag. Reformen sänker tröskeln att bli företagare, eftersom arbetslöshetsförmånen säkrar försörjningen och det inte finns någon risk att genast gå miste om den. Om företagsverksamheten eller sysselsättningen i eget arbete leder till att arbetslösheten upphör, kommer också de kostnader som arbetslösheten orsakar de offentliga finanserna att minska trots att reformen till en början kommer att orsaka ökade utgifter för arbetslösheten. 

Bedömningen av om den arbetslösas företagsverksamhet utgör bisyssla eller heltidssysselsättning ska göras efter fyra månader på samma sätt som i nuläget. Om företagsverksamheten fortfarande utgör bisyssla kan utbetalningen av arbetslöshetsförmånen fortsätta. Utskottet påpekar att det då vanligtvis är lika svårt att bedöma hur bindande företagsverksamheten är som i början av företagsverksamheten. När reformen genomförs är det angeläget att försöka hitta enhetliga principer för att avgöra frågan, så att företagsverksamheten kan bedömas så samordnat som möjligt i olika situationer och vid olika arbetslöshetskassor. 

Arbetslivs- och jämställdhetsutskottet föreslår att prövningen av om företagsverksamheten utgör heltidssysselsättning eller bisyssla slopas också i de fall där företagsverksamheten har inletts under uppsägningstiden när arbetet håller på att ta slut av ekonomiska och produktionsmässiga skäl och i de fall där verksamheten startat under en anställning och arbetet tar slut till följd av att anställningen är tidsbegränsad. Social- och hälsovårdsutskottet påpekar att förslaget kräver beredskap för att utgifterna för utkomstskyddet för arbetslösa ökar med uppskattningsvis 28—32 miljoner euro, varav statens andel i så fall blir ungefär 17 miljoner euro. Dessutom föreslår arbetslivs- och jämställdhetsutskottet att social- och hälsovårdsutskottet breddar tillämpningen av bestämmelsen så att den också omfattar arbetslösa familjemedlemmar som blir delägande företagare i ett aktivt familjeföretag. Social- och hälsovårdsutskottet förordar inte det här förslaget, eftersom företag som använder den arbetslösas arbetsinsats utan kostnader för företaget då får en grundlös förmån. Utskottet ser det som motiverat att följa hur den aktuella reformen påverkar sysselsättningen och att senare granska om den behöver utvidgas. 

Utskottet påpekar att bestämmelserna om startpeng inte kommer att ändras i och med propositionen. Tack vare den föreslagna ändringen kommer den arbetslösa att tillförsäkras försörjning i början av företagsverksamheten. Däremot blir storleken på startpengen inte kopplad till inkomsterna eller storleken på arbetslöshetsförmånen, utan den är densamma för alla som startar företag. Dessutom beviljas startpengen bara för företagsverksamhet på heltid. I anknytning till startpengen finns också bedömningar och stödtjänster för inledande av företagsverksamhet, vilket inte är fallet vid utkomstskydd för arbetslösa. Företagare som inleder verksamhet med hjälp av arbetslöshetsförmån kan få startpeng efter fyra månader, om företagsverksamheten då blir heltidssysselsättning. Utskottet ser det som viktigt att de som överväger att starta företag får tillräckligt med information om kriterierna för och skillnaderna mellan startpeng och utkomstskydd för arbetslösa. 

Rörlighetsunderstödet

Rörlighetsunderstödet ska motivera arbetslösa att ta emot jobb också på längre avstånd från hemmet eller att flytta till en annan ort. Ambitionen är att öka den regionala rörligheten och tillgången på arbetskraft plus att säkerställa försörjningen för dem som hittar jobb. Rörlighetsunderstöd har kunnat beviljas sedan ingången av 2017, men användningen har hittills varit ganska obetydlig. De föreslagna ändringarna är avsedda att öka användningen av understödet. Understödet ska härefter kunna betalas ut också för deltidsarbete och arbetsrelaterad utbildning inför ett jobb. Det är lika stort som grunddagpenningen. Härefter ska förhöjt understöd betalas ut på grund av försörjningsplikt och särskilt långa arbetsresor. Understödet ska också kunna betalas ut retroaktivt. Utskottet ser de föreslagna ändringarna som motiverade med tanke på arbetskraftens rörlighet och försörjningen för dem som tar emot jobb och understryker att de arbetslösa behöver information om de tillgängliga stödformerna när de blir erbjudna jobb på längre avstånd än tidigare. 

De föreslagna ändringarna i rörlighetsunderstödet kommer för sin del att öka arbetet med genomförandet, då understödet på vissa grunder kan betalas förhöjt. För deltidsarbete ska understödet dessutom bara betalas för de dagar då personen har arbetat och då kan utbetalningen ske först i efterskott när man vet hur arbetsdagarna har utfallit. Utskottet påpekar att utvecklingen av utkomstskyddet för arbetslösa har syftat till att förenkla och samordna de olika stödformerna under arbetslösheten. Exempelvis har olika förhöjningsdelar till dagpenningarna slopats. Utskottet framhåller att utkomstskyddet för arbetslösa fortsatt behöver förenklas. 

Yrkesstudier och utkomstskydd för arbetslösa

Med anledning av att yrkesutbildningen och studiestödet setts över föreslås definitionen av heltidsstudier i lagen om utkomstskydd för arbetslösa bli samordnad med lagstiftningen om studiestöd. Vissa yrkesstudier på andra stadiet som i fråga om enskilda personer nu betraktas som deltidsstudier utifrån den individuella studieplanen kommer till följd av reformen att kunna betraktas som heltidsstudier direkt med stöd av lagen och i stället för utkomstskydd för arbetslösa berättiga till studiestöd. I det fallet behöver studiernas omfattning inte utredas separat. Utskottet anser att den föreslagna ändringen förtydligar förhållandet mellan de olika förmånerna. Men det finns skäl att ge akt på hur bestämmelsen fungerar för att arbetslösa som inleder studier inte ska gå miste om tryggad försörjning.