Regeringens sjunde tilläggsbudget är det svåra coronaårets sista och samtidigt också den sista tilläggsbudgeten som är fri från ramarrangemanget. 

Vid sidan av de nödvändiga inkomstposterna och stödsystemen för företag har det kunnat observeras en tendens att öka även utgiftsökningarna enligt förteckningarna i regeringsprogrammet, trots att man redan tidigare har använt sig av alla de tillägg som ursprungligen var tillåtna enligt ramen. 

På grund av coronaepidemin är det sannolikt att de ekonomiska begränsningsåtgärderna trots vaccinationsnyheterna fortsätter åtminstone under början av 2021. Det kommer alltså med största sannolikhet att behövas nya stödåtgärder i vår ekonomi. 

Enligt sannfinländarna finns det skäl att återgå till en noggrann ekonomisk hållning och försöka spara statens medel så mycket som möjligt. De nedskärningar som vi föreslår minskar upplåningen för 2020 med 400 miljoner euro. Även denna upplåningskapacitet kan nämligen komma att behövas i framtiden. 

Den sjunde tilläggsbudgeten för 2020 fokuserar på att hantera de direkta kostnaderna för coronaviruset och den ekonomiska kris som viruset orsakar och är därför på det hela taget värd att understödja. Samlingspartiet anser att det är godtagbart att staten använder till buds stående medel för att bära människor och företag över krisen. Den offentliga sektorns låntagningsförmåga ska användas, men resurserna ska allokeras genomtänkt och välriktat för att förhindra bestående skador för människor och företag. Samlingspartiets växande kritik och oro riktar sig därför framför allt mot att statsminister Sanna Marins regering knappt har kunnat vidta några strukturella åtgärder alls för att stärka sysselsättningen nu och på längre sikt. 

Regeringen gör finländskt rekord i fråga om statens upplåning under ett år. Enligt finansministeriet kommer den offentliga skulden under Marins vänsterregering att öka med nästan 60 miljarder euro. Skuldkvoten inom den offentliga ekonomin kommer att öka med i värsta fall till och med över 20 procentenheter till 80 procent — den högsta nivån i historien. År 2009, under finanskrisens mest dystra år, minskade bruttonationalprodukten med 8,1 procent och kommunernas, statens och pensionsbolagens låntagning uppgick till cirka 11,7 miljarder euro. År 2020 väntas bruttonationalprodukten minska med cirka 4,5 procent medan enbart statens låntagning uppgår till nästan 20 miljarder euro. Samtidigt som den offentliga sektorns låntagningsförmåga används för att hantera krisen måste det göras upp en beslutsam plan för att stoppa skuldsättningen. Om saldot i de offentliga finanserna inte kan åtgärdas, försämras välfärdssamhällets förmåga att tåla kommande kriser på ett avgörande sätt. Vesa Vihriälä ger i sin finanspolitiska strategi Finland en allvarlig varning: finansieringen av välfärdstjänsterna hotar att vittra sönder permanent. 

Regeringen har ingen trovärdig plan för att sköta skuldhållbarheten på medellång sikt. I sin färdplan för hållbarhet i de offentliga finanserna har regeringen satt som mål att stabilisera skuldsättningen inom de offentliga finanserna i förhållande till BNP före utgången av decenniet, men någon nivå har inte ens fastställts. Det betyder att de offentliga finanserna fortfarande kommer att uppvisa ett underskott i tio år framåt, trots att skötseln av det strukturella underskottet i praktiken rentav skulle förutsätta ett överskott. Finlands offentliga finanser uppvisar ett strukturellt underskott på tio miljarder euro, och enligt prognoserna kommer den kraftiga ökningen av vår skuldkvot att fortsätta även efter krisen. 

I Finland bör kristiden och de lätta finansiella förhållandena utnyttjas beslutsamt och reformer genomföras för att öka ekonomins produktionspotential och sysselsättningen samt dämpa ökningen av de offentliga utgifterna. Både Vesa Vihriäläs arbetsgrupp bestående av eliten bland nationalekonomerna som utarbetat den finanspolitiska strategin och de internationella institutionerna har rekommenderat att skuldsättningen ska utnyttjas för att hantera krisen med hänsyn till skuldhållbarheten på medellång sikt. Kreditvärderingsinstitutet Fitch varnade för att om Finland inte klarar av att få skuldsättningen att vända neråt finns det risk för att vår kreditvärdering försvagas. 

Regeringen skulle vid budgetförhandlingarna i enlighet med sina egna löften besluta om åtgärder för att stärka sysselsättningen med 30 000 sysselsatta. I själva verket kunde regeringen vid förhandlingarna besluta om åtgärder som enligt finansministeriets uppskattning stärker sysselsättningen med endast cirka 15 000 personer. Den sammanlagda effekten av Rinnes och Marins regeringars sysselsättningsåtgärder har varit till och med negativ, dvs. de har ökat arbetslösheten. Effekterna av de åtgärder som nu beslutats på de offentliga finanserna som en helhet har inte beräknats, och flera av åtgärderna kommer att kraftigt öka utgifterna i början. Regeringen avstod samtidigt från sitt mål att stärka sysselsättningen med 60 000 personer före 2024 i förhållande till basscenariot. Regeringen avstod också från kravet att finansministeriet ska göra en förhandsbedömning av konsekvenserna av de kommande sysselsättningsåtgärderna. I praktiken övergav regeringen sitt viktigaste mål för den ekonomiska politiken och sitt löfte att förbinda sig till ett faktabaserat beslutsfattande. 

Sysselsättningsmålet bör vara en sysselsättningsnivå på 75 procent före 2025. Samlingspartiet har föreslagit reformer med en sammanlagd sysselsättningseffekt på cirka 120 000 personer på medellång sikt. Samlingspartiet vill förnya vår arbetsmarknad på samma sätt som våra viktigaste konkurrentländer har förnyat sina arbetsmarknader redan för flera årtionden sedan. Det är nödvändigt att öka sysselsättningen om vi vill bevara det nordiska välfärdssamhällets tjänster ens i nuvarande omfattning för kommande generationer. 

I tilläggsbudgeten föreslås en korrigering av kostnadsstödet samt tilläggsanslag för att ersätta företagens fasta kostnader under kristiden. Samlingspartiet anser det vara viktigt att den stödmodell som partiet föreslog redan i våras fortsätter eftersom företagen fortfarande drabbas mycket hårt av den ekonomiska krisen. Samlingspartiet påpekar samtidigt att det bästa stödet till företagen är en så snabb återgång till normal affärsverksamhet som möjligt. Regeringens otydliga kommunikation och den inkonsekventa och överdrivna reglering som belastar i synnerhet turistnäringen riskerar att i onödan förstöra näringar vars bedrivande inte har haft något samband med spridningen av viruset. Regeringen har inte längre råd att låta bli att ta hänsyn till konsekvenserna för företagen när krisåtgärder planeras. 

I tilläggsbudgeten anvisas medel för att delvis ersätta de medel som under normala förhållanden intäktsförs från Veikkaus och anvisas aktörer inom tredje sektorn. Samlingspartiet anser att åtgärden är det rätta sättet att tillfälligt trygga fortbeståndet av det viktiga organisationsarbetet över krisen. I framtiden måste man i samarbete med riksdagen hitta bestående lösningar för finansieringen av organisationerna. Organisationerna utför ett viktigt arbete i Finland för människors välbefinnande, ungdomsarbete, idrott och motion och för många andra livsområden. 

Samlingspartiet stöder bevarandet av sammanträdesplatserna i Jakobstad, Varkaus och Idensalmi. I Jakobstad har det inte tidigare funnits något tingsrättskansli såsom i Idensalmi och Varkaus. Samlingspartiet anser att kanslierna i Idensalmi och Varkaus bör bevaras varaktigt. Lösningen stöder människors tillgång till rätten. 

Regeringen har fattat beslut om upplösning av statens utvecklingsbolag Vake Oy och föreslår att bolagets egendom överförs direkt till det nya bolaget Ilmastorahasto Oy. Dessutom har regeringen genom ökad skuldsättning beslutat kapitalisera klimatfonden Ilmastorahasto med 300 miljoner euro. Samlingspartiet understöder stärkandet av statens ägarstyrning och överföringen av aktieinnehavet till ägarstyrningen. Samlingspartiet understöder däremot inte inrättandet av en ny organisation utan Samlingspartiet skulle styra förmögenheten i fråga genom Finlands Industriinvestering Ab så att den kan användas på ett med tanke på Ilmastorahasto Oy:s mål ändamålsenligt och totalekonomiskt effektivt sätt. 

Vi föreslår att riksdagen godkänner följande uttalanden: 

Reservationens förslag till uttalande 1 

Reservationens förslag till uttalande 2 

Reservationens förslag till uttalande 3 

Reservationens förslag till uttalande 4 

Reservationens förslag till uttalande 5 

Reservationens förslag till uttalande 6 

ANSLAG 

Huvudtitel 32

I och med regeringens sjunde tilläggsbudget (RP 192/2020 rd) fortsätter statens häftiga skuldsättningsutveckling under innevarande år. I tilläggsbudgeten ökas anslagen med 1,5 miljarder euro, vilket innebär att nettoupplåningen i år stiger till 19,6 miljarder euro. En del av användningsändamålen för anslagen i tilläggsbudgeten är förståeliga och värda att stödjas i dagens läge. Det är ytterst viktigt att stödja kommunerna för att all nödvändig basservice ska kunna tryggas. Tillägget till kostnadsstödet för företag är också väsentligt. Likaså måste kostnaderna för coronaviruset ersättas. 

I tilläggsbudgeten finns utöver nödvändiga kostnader också anslag som inte har att göra med hanteringen av den akuta krisen. I tilläggsbudgeten kapitaliserar regeringen Ilmastorahasto Oy med 300 miljoner euro. Den nya fonden ska inrättas i stället för Valtion kehitysyhtiö Vake Oy. När Ilmastorahasto Oy:s verksamhet ännu inte ens har inletts är det speciellt att regeringen inte tar in detta anslag i den ordinarie budgeten för 2021 utan tar in det i en tilläggsbudget i slutet av budgetåret. 

I detta skede är det oklart om Ilmastorahasto Oy är nödvändigt och ändamålsenligt. Riksdagen har inte fått mycket information om den nya fondens verksamhet och mål. I början av valperioden gjorde utredaren Jouni Hakala, tillsatt av statsrådet kansli och arbets- och näringsministeriet, en utredning om Vakes roll och framtid. Uppdraget var ”att lägga fram förslag och rekommendationer i fråga om finländska företags möjligheter att få finansiering i olika skeden av sin utveckling och internationalisering. Förslag och rekommendationer efterlystes också för att undvika överlappningar mellan statliga aktörer och för att trygga en effektiv användning av kapital”. I enlighet med uppdraget rekommenderade utredaren att Vake Oy slås samman med Finlands Industriinvestering Ab och att detta kapital som getts Vake skulle återbetalas till staten. I motsats till rekommendationen från regeringens egen utredare beslutade regeringen dock att ombilda Vake till Ilmastorahasto och därtill kapitalisera den ombildade fonden med 300 miljoner euro. Tilläggskapitalet kommer att läggas på det kapital på cirka 2,3 miljarder euro som fonden innehar. 

Av anslagen under momentet för domstolarna och rättshjälpen inom justitieministeriets förvaltningsområde beviljas 405 000 euro för bevarande av sammanträdesplatserna i Idensalmi, Jakobstad och Varkaus. Genom detta korrigeras de beslut om indragning av sammanträdesplatser som fattades under förra perioden, men det beaktas inte att tingsrättens kansli med samma beslut lades ned i Idensalmi och Varkaus. Regeringen bör se till att även tingsrätternas kanslier bevaras i Idensalmi och Varkaus. 

Minskningen av avkastningen av penningspelsverksamheten kompenseras genom flera anslagsökningar inom olika förvaltningsområden. Genom denna lösning hjälper man dock organisationerna endast över 2021, och regeringen har inte presenterat någon lösningsmodell för hur ärendet ska skötas i fortsättningen. 

Jag föreslår att riksdagen godkänner följande uttalanden: 

Reservationens förslag till uttalande 1 

Reservationens förslag till uttalande 2 

Reservationens förslag till uttalande 3 

ANSLAG