Motivering
Allmänt
Utskottet framhåller i sitt utlåtande (AjUU 9/2005
rd — E 84/2004 rd)
om halvtidsöversynen av Lissabonstrategin att det bör
beaktas vilken roll arbetslivskvaliteten och jämställdheten spelar
för Europas konkurrenskraft och innovationspolitik när
strategin utvecklas vidare. I framstegrapporten i regeringens ståndpunkt nämns
bättre organisering av arbetet och arbetslivskvalitet samt
jämställdhet bland åtgärderna för
att reagera på globalisering och åldrande. Utskottet
omfattar regeringens syn att de här åtgärderna
har stor betydelse för fortsatt förvärvsaktivitet
bland åldrande arbetstagare.
I vilken mån arbetstagarna kan utvecklas och få uppskattning
i arbetet spelar en central roll för att de ska stanna
längre i arbetslivet. Utom att trivseln i arbetet måste
förbättras bör det utredas i vilken mån åldrande
arbetstagares benägenhet att gå i pension vid
företagssaneringar kan minskas.
Utskottet påpekar att omställningarna i arbetslivet
och förändringarna i jämställdheten spelar
en betydande roll också för målen med
de övriga prioriteringarna i strategin. Det är
nödvändigt med reformer på arbetsplatserna
för att förbättra arbetsklimatet och öka
arbetstagarnas medinflytande om man vill att satsningarna på kompetens
och innovation ska ge större utdelning i form av högre
produktivitet och fler arbetstillfällen och välfärden
tryggas i Finland och Europa.
Det investeras fortfarande alltför lite i Finland,
trots att vi placerar oss bra i konkurrenskraftsanalyser. Investeringar
i kunskap och innovation bör ge större
utdelning för samhällsekonomin i form av bättre
nyttiggörande av innovationer och ökad produktivitet.
Man bör särskilt se till att innovationer i Finland
oftare kan omsättas i produktion här hemma.
Program för arbetslivsutveckling
Lejonparten av de innovationer som främjar ekonomin
och skapar nya arbetstillfällen kommer till på arbetsplatserna.
Därför understryker utskottet att åtgärder
och resurser i högre grad bör avsättas
speciellt för att förbättra förhållandena
på arbetsplatserna så att de stöder innovation.
Det har gjorts utmärkta utredningar i Finland om hur
innovationsklimatet kan förbättras på arbetsplatserna.
Programmet för utveckling av arbetslivet i Finland ses
som ett topprojekt också i ett internationellt sammanhang.
Men tyvärr svarar de avsatta resurserna inte mot uppgiftens
betydelse eller angelägenhet. I Irland har t.ex. regeringen
insett vilken potential som finns i utveckling på arbetsplatsen
och de tilltänkta satsningarna ligger i en helt annan klass än
hos oss. Med tanke på vår konkurrenskraft är
det oroväckande att det dialog- och nätverksinriktade greppet
om arbetet utvecklas långsammare hos oss än t.ex.
i de andra nordiska länderna.
Hela personalens kompetens bör höjas och
tas i anspråk
Ett innovativt grepp om arbetet förutsätter
förmåga att söka kunskap och idéer
utanför den egna affärs- eller arbetsmiljön
genom att utnyttja breda samarbetsrelationer bl.a. med läroanstalter,
affärskompanjoner och kunder. En sådan nätverksinriktad
kompetens får inte vara beroende enbart av ledningen eller
specialister utan måste spridas ner till alla arbetstagare.
Utredningar visar att man bara sällan förstår
att utnyttja arbetstagarnas kunskaper fullt ut på arbetsplatserna.
Det leder till underutnyttjade utbildningsinvesteringar och t.o.m.
till urholkade kunskaper. Det skulle vara bra om arbetstagarnas kunskaper
om kundernas behov och möjligheterna att förbättra
produktionstekniken kunde utnyttjas bättre.
Ett centralt villkor för innovation på arbetsplatsen är
att man kontinuerligt upprätthåller och förbättrar
hela personalens kompetens. En utredning kom helt nyligen med det
oroväckande budskapet att andelen arbetstagare som under
de fem senaste åren deltagit i yrkesinriktad utbildning anordnad
av arbetsgivaren inom FFC:s medlemsfält har minskat från
30 till 28 procent. Bland andra löntagare i Finland är
deltagandet nästan det dubbla. Med hänsyn till
att arbetskraftsbristen först blir aktuell just bland de
yrkesskickliga arbetarna är det viktigt att regeringen
i samråd med arbetsmarknadsorganisationerna vidtar åtgärder
för att upprätthålla och förbättra
deras kunskaper som arbetar med sådana uppgifter. Hög
kompetens och fortsatt förbättring av yrkeskunskaperna
gör det lättare att byta arbetsplats när
omstruktureringar och saneringar av produktionen hotar.
Små och medelstora företags företagspotential
bör tas till vara
För att tillvarata små och medelstora företags
företagspotential föreslår kommissionen
en särskild metod för att mäta administrativa
kostnader för att det ska gå att jämföra
de administrativa bördorna i olika länder. Utskottet
tillstyrker förslagen, också förslaget
att underlätta rekryteringen av en första anställd
person.
I Finland vore det viktigt att höja etableringsintresset
och motarbeta rädslan för misslyckande. Små och
medelstora företag behöver också stöd
för att få i gång det innovationsfrämjande arbetet.
Det krävs ett långsiktigt engagemang och nära
samverkan mellan ledningen och arbetstagarna för att ta
fram och införa nödvändiga sociala innovationer.
Men resultaten av programmet för utveckling av arbetslivet
visar att om villkoren uppfylls är det möjligt
att åstadkomma bestående förändringar
som stärker produktiviteten och arbetslivskvaliteten.
Polariseringen på arbetsmarknaden bör motarbetas
Kommissionen ser polariseringen av arbetsmarknaden som ett problem
för de anpassningsåtgärder som ska hjälpa
oss att möta en allt hårdare global konkurrens.
En stor del av arbetstagarna hamnar utanför i tillfälliga
jobb med bristfälliga möjligheter att förbättra
sina kunskaper och sin fackliga kompetens. Det blir ett hinder för
en förändring i innovation och teknik, livslångt
lärande och livsstilsval.
Kommissionen rekommenderar en "öppnare" arbetsmarknad
och flexibel trygghet (flexicurity). Kommissionens formulering kan
möjligen tolkas så att förutsättningar
för socialt jämlik behandling kan uppstå bara
genom avveckling av arbetslivets trygghetsstrukturer.
Utskottet ser det inte som motiverat att arbetslivet och konkurrenskraften
utvecklas utifrån kostnadskonkurrens. Det vore inte en
sådan "huvudväg" för bättre
kompetens som anges i regeringens konkurrenskraftsstrategi och som
ILO-kommissionen för globaliseringens sociala dimension
rekommenderar för utvecklade länder. Produktivitet
och konkurrenskraft bör inte sökas i kostnadskonkurrens
utan i ett arbetsliv som bygger på innovation och kunskap.
Säkra anställningar är ett centralt villkor
för att frigöra arbetstagarnas kreativa kapacitet.
Kunskaperna bör utvecklas hand i hand med arbetsmodeller
så att de är ständigt aktuella. Då behövs
det färre skyddsnät och det blir billigare att
upprätthålla dem.
Möjligheterna att sysselsätta invandrare
och handikappade bör förbättras
Kommissionen anser i sin bedömning av Finlands nationella
reformprogram att vi måste fästa större
uppmärksamhet vid att integrera bl.a. invandrare och handikappade
i arbetslivet. Utskottet omfattar kommissionens syn och understryker
att invandrarna och de handikappade utgör en betydande
arbetskraftsreserv som bör utnyttjas bättre. Bättre
möjligheter att sysselsätta invandrare och handikappade
förebygger deras utanförskap och minskar diskrimineringen
av dem.
Utskottet vill gärna se mer arbetsverkstäder och
social företagsamhet och bättre villkor för dem
för att fler handikappade och långtidsarbetslösa
ska kunna fångas upp. Det är viktigt med sociala
företag och annan samhällsstödd sysselsättande
verksamhet för att också de arbetstagare ska kunna
göra en samhällelig insats som inte alltid har
de möjligheter och kunskaper som svarar mot produktionsverksamhetens
behov i en allt hårdare konkurrenssituation. Arbetsverkstäder
och sociala företag utgör en viktig "mellanarbetsmarknad"
där man kan tillägna sig färdigheter
för den fria arbetsmarknaden. Utskottet understryker att
det också behövs stödåtgärder
som ger handikappade, långtidsarbetslösa och invandrare
en bättre chans att placera sig i arbetslivet.