Motivering

Allmänt

Utskottet framhåller i sitt utlåtande (AjUU 9/2005 rd — E 84/2004 rd) om halvtidsöversynen av Lissabonstrategin att det bör beaktas vilken roll arbetslivskvaliteten och jämställdheten spelar för Europas konkurrenskraft och innovationspolitik när strategin utvecklas vidare. I framstegrapporten i regeringens ståndpunkt nämns bättre organisering av arbetet och arbetslivskvalitet samt jämställdhet bland åtgärderna för att reagera på globalisering och åldrande. Utskottet omfattar regeringens syn att de här åtgärderna har stor betydelse för fortsatt förvärvsaktivitet bland åldrande arbetstagare.

I vilken mån arbetstagarna kan utvecklas och få uppskattning i arbetet spelar en central roll för att de ska stanna längre i arbetslivet. Utom att trivseln i arbetet måste förbättras bör det utredas i vilken mån åldrande arbetstagares benägenhet att gå i pension vid företagssaneringar kan minskas.

Utskottet påpekar att omställningarna i arbetslivet och förändringarna i jämställdheten spelar en betydande roll också för målen med de övriga prioriteringarna i strategin. Det är nödvändigt med reformer på arbetsplatserna för att förbättra arbetsklimatet och öka arbetstagarnas medinflytande om man vill att satsningarna på kompetens och innovation ska ge större utdelning i form av högre produktivitet och fler arbetstillfällen och välfärden tryggas i Finland och Europa.

Det investeras fortfarande alltför lite i Finland, trots att vi placerar oss bra i konkurrenskraftsanalyser. Investeringar i kunskap och innovation bör ge större utdelning för samhällsekonomin i form av bättre nyttiggörande av innovationer och ökad produktivitet. Man bör särskilt se till att innovationer i Finland oftare kan omsättas i produktion här hemma.

Program för arbetslivsutveckling

Lejonparten av de innovationer som främjar ekonomin och skapar nya arbetstillfällen kommer till på arbetsplatserna. Därför understryker utskottet att åtgärder och resurser i högre grad bör avsättas speciellt för att förbättra förhållandena på arbetsplatserna så att de stöder innovation.

Det har gjorts utmärkta utredningar i Finland om hur innovationsklimatet kan förbättras på arbetsplatserna. Programmet för utveckling av arbetslivet i Finland ses som ett topprojekt också i ett internationellt sammanhang. Men tyvärr svarar de avsatta resurserna inte mot uppgiftens betydelse eller angelägenhet. I Irland har t.ex. regeringen insett vilken potential som finns i utveckling på arbetsplatsen och de tilltänkta satsningarna ligger i en helt annan klass än hos oss. Med tanke på vår konkurrenskraft är det oroväckande att det dialog- och nätverksinriktade greppet om arbetet utvecklas långsammare hos oss än t.ex. i de andra nordiska länderna.

Hela personalens kompetens bör höjas och tas i anspråk

Ett innovativt grepp om arbetet förutsätter förmåga att söka kunskap och idéer utanför den egna affärs- eller arbetsmiljön genom att utnyttja breda samarbetsrelationer bl.a. med läroanstalter, affärskompanjoner och kunder. En sådan nätverksinriktad kompetens får inte vara beroende enbart av ledningen eller specialister utan måste spridas ner till alla arbetstagare. Utredningar visar att man bara sällan förstår att utnyttja arbetstagarnas kunskaper fullt ut på arbetsplatserna. Det leder till underutnyttjade utbildningsinvesteringar och t.o.m. till urholkade kunskaper. Det skulle vara bra om arbetstagarnas kunskaper om kundernas behov och möjligheterna att förbättra produktionstekniken kunde utnyttjas bättre.

Ett centralt villkor för innovation på arbetsplatsen är att man kontinuerligt upprätthåller och förbättrar hela personalens kompetens. En utredning kom helt nyligen med det oroväckande budskapet att andelen arbetstagare som under de fem senaste åren deltagit i yrkesinriktad utbildning anordnad av arbetsgivaren inom FFC:s medlemsfält har minskat från 30 till 28 procent. Bland andra löntagare i Finland är deltagandet nästan det dubbla. Med hänsyn till att arbetskraftsbristen först blir aktuell just bland de yrkesskickliga arbetarna är det viktigt att regeringen i samråd med arbetsmarknadsorganisationerna vidtar åtgärder för att upprätthålla och förbättra deras kunskaper som arbetar med sådana uppgifter. Hög kompetens och fortsatt förbättring av yrkeskunskaperna gör det lättare att byta arbetsplats när omstruktureringar och saneringar av produktionen hotar.

Små och medelstora företags företagspotential bör tas till vara

För att tillvarata små och medelstora företags företagspotential föreslår kommissionen en särskild metod för att mäta administrativa kostnader för att det ska gå att jämföra de administrativa bördorna i olika länder. Utskottet tillstyrker förslagen, också förslaget att underlätta rekryteringen av en första anställd person.

I Finland vore det viktigt att höja etableringsintresset och motarbeta rädslan för misslyckande. Små och medelstora företag behöver också stöd för att få i gång det innovationsfrämjande arbetet. Det krävs ett långsiktigt engagemang och nära samverkan mellan ledningen och arbetstagarna för att ta fram och införa nödvändiga sociala innovationer. Men resultaten av programmet för utveckling av arbetslivet visar att om villkoren uppfylls är det möjligt att åstadkomma bestående förändringar som stärker produktiviteten och arbetslivskvaliteten.

Polariseringen på arbetsmarknaden bör motarbetas

Kommissionen ser polariseringen av arbetsmarknaden som ett problem för de anpassningsåtgärder som ska hjälpa oss att möta en allt hårdare global konkurrens. En stor del av arbetstagarna hamnar utanför i tillfälliga jobb med bristfälliga möjligheter att förbättra sina kunskaper och sin fackliga kompetens. Det blir ett hinder för en förändring i innovation och teknik, livslångt lärande och livsstilsval.

Kommissionen rekommenderar en "öppnare" arbetsmarknad och flexibel trygghet (flexicurity). Kommissionens formulering kan möjligen tolkas så att förutsättningar för socialt jämlik behandling kan uppstå bara genom avveckling av arbetslivets trygghetsstrukturer.

Utskottet ser det inte som motiverat att arbetslivet och konkurrenskraften utvecklas utifrån kostnadskonkurrens. Det vore inte en sådan "huvudväg" för bättre kompetens som anges i regeringens konkurrenskraftsstrategi och som ILO-kommissionen för globaliseringens sociala dimension rekommenderar för utvecklade länder. Produktivitet och konkurrenskraft bör inte sökas i kostnadskonkurrens utan i ett arbetsliv som bygger på innovation och kunskap. Säkra anställningar är ett centralt villkor för att frigöra arbetstagarnas kreativa kapacitet. Kunskaperna bör utvecklas hand i hand med arbetsmodeller så att de är ständigt aktuella. Då behövs det färre skyddsnät och det blir billigare att upprätthålla dem.

Möjligheterna att sysselsätta invandrare och handikappade bör förbättras

Kommissionen anser i sin bedömning av Finlands nationella reformprogram att vi måste fästa större uppmärksamhet vid att integrera bl.a. invandrare och handikappade i arbetslivet. Utskottet omfattar kommissionens syn och understryker att invandrarna och de handikappade utgör en betydande arbetskraftsreserv som bör utnyttjas bättre. Bättre möjligheter att sysselsätta invandrare och handikappade förebygger deras utanförskap och minskar diskrimineringen av dem.

Utskottet vill gärna se mer arbetsverkstäder och social företagsamhet och bättre villkor för dem för att fler handikappade och långtidsarbetslösa ska kunna fångas upp. Det är viktigt med sociala företag och annan samhällsstödd sysselsättande verksamhet för att också de arbetstagare ska kunna göra en samhällelig insats som inte alltid har de möjligheter och kunskaper som svarar mot produktionsverksamhetens behov i en allt hårdare konkurrenssituation. Arbetsverkstäder och sociala företag utgör en viktig "mellanarbetsmarknad" där man kan tillägna sig färdigheter för den fria arbetsmarknaden. Utskottet understryker att det också behövs stödåtgärder som ger handikappade, långtidsarbetslösa och invandrare en bättre chans att placera sig i arbetslivet.