Motivering
Allmänt
Syftet med propositionen är att genomföra
det krav på likabehandling i lagstiftningen om utkomstskydd
för arbetslösa som förutsätts
i direktivet om kombinerade tillstånd. I propositionen föreslås
det att en tredjelandsmedborgare som har arbetat i Finland under
sin oavbrutna vistelse så att han eller hon har uppfyllt
det arbetsvillkor som är en förutsättning
för erhållande av arbetslöshetsdagpenning
ska ha rätt till arbetslöshetsdagpenning när
vistelsen i Finland fortgår, även om personen
i fråga inte anses vara bosatt i Finland.
För att arbetslöshetsdagpenning ska betalas
ut förutsätts det att personen uppfyller arbetsvillkoret
under sin arbetsperiod och är registrerad som arbetssökande
vid arbets- och näringsbyrån. Om personens rätt
att förvärvsarbeta grundar sig på ett
tillfälligt uppehållstillstånd, kan han
eller hon registreras som arbetssökande vid arbets- och
näringsbyrån, förutsatt att uppehållstillståndet
inte är förenat med begränsningar som
gäller arbetsgivaren.
I proportionen föreslås inga ändringar
i bestämmelserna om arbetsmarknadsstöd. För
att arbetsmarknadsstöd ska betalas ut förutsätts fortfarande
att personen i fråga anses vara bosatt i Finland och att
han eller hon har rätt att förvärvsarbeta
på någon annan grund än ett tillfälligt
uppehållstillstånd.
Utskottet anser att propositionen är behövlig och ändamålsenlig
för ett korrekt genomförande av direktivet om
kombinerade tillstånd. Det är motiverat att det
i lagen om utkomstskydd för arbetslösa görs
endast de ändringar som är nödvändiga
med hänsyn till genomförandet av direktivet.
Arbetskraftsinvandring är enligt utskottet ett positivt
fenomen som tjänar det finländska samhällets
totalintresse. Vi måste se till att anställningsvillkoren
för utländska anställda är likvärdiga
med villkoren för de i Finland boende finländarna.
Utskottet understryker att utländska anställda
kan föra med sig ny kompetens och nya innovationsmöjligheter
till företagen, och därigenom bidra till att företagen
utvecklas och når nya marknadsområden.
Det är viktigt att utländska anställda
integreras i det finländska samhället och trivs
i landet. De problem som är förknippade med att
få medlemmar i kärnfamiljen till Finland gör
integreringen svår för många utländska
anställda. Ett sätt att avsevärt stärka
integreringen vore att införa skäligare försörjningskrav
på familjemedlemmarna i anslutning till uppehållstillståndet. Ett
mindre strängt försörjningskrav skulle
göra det lättare för familjen att förenas
och höja den anställdes vilja att fortsätta
jobba i Finland.
Utskottet konstaterar att genomförandet av direktivet
om kombinerade tillstånd medför utmaningar för
det finländska socialskyddet, som bygger på bosättning.
Trots att de direkta konsekvenserna av direktivet är ringa,
kan de många separata ändringar som följer
av direktivet leda till att det bosättningsbaserade socialskyddet äventyras.
Utskottet upprepar sin ståndpunkt i utlåtandet
om statsrådets redogörelse för EU-politiken
(AjUU 12/2013 rd) om att den europeiska
välfärdsmodellen bör utvecklas i riktning
mot den nordiska välfärdsmodellen.
Det är angeläget med en övergripande
granskning av de projekt som gäller socialskyddet för rörliga
arbetstagare. Samtidigt måste det göras bedömningar
av projektens konsekvenser. Grundliga konsekvensbedömningar
förutsätter omfattande statistiska data. Dagens
statistiksystem och uppgifterna i de olika myndigheternas register
ger inte en tillräckligt klar bild av de utländska
anställda som vistas tillfälligt i landet och
deras arbete. I sitt utlåtande AjUU 15/2013 rd om
propositionen om ändring av utlänningslagen (RP
139/2013 rd) hänvisade utskottet till den
arbetsgrupp vid Statistikcentralen som tillsatts för att
rätta till bristerna i statistiken och uppmanade till en
snabb utveckling av statistiken över utländsk
arbetskraft.
Begränsningar som gäller arbetsgivaren i
anslutning till uppehållstillstånd
Utskottet vill fästa uppmärksamhet vid de
förutsättningar för registrering av utlänningar
som arbetssökande som nämns i 2 kap. 2 § i
lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice ().
Medborgare i andra länder än EU- och EES-länder
och deras familjemedlemmar registreras som arbetssökande
om de har rätt att utföra förvärvsarbete
med stöd av ett uppehållstillstånd och
det inte till uppehållstillståndet hänför sig
några begränsningar som gäller arbetsgivaren.
Uppehållstillstånd som beviljas utlänningar kan
vara tidsbegränsade kontinuerliga (A), tidsbegränsade
tillfälliga (B), permanenta (P) eller EG-uppehållstillstånd
för varaktigt bosatta tredjelandsmedborgare (P-EG). Med
avseende på registrering som arbetssökande har
det ingen betydelse på vilka grunder uppehållstillståndet
har beviljats (t.ex. arbete, studier eller familjeband). Begränsningar
som gäller arbetsgivare och som hindrar registreringen
som arbetssökande kan gälla endast arbetstagarens
uppehållstillstånd (A- eller B-uppehållstillstånd
beviljat på grund av arbetande). Begränsning av
yrkesområde i arbetstagarens uppehållstillstånd
utgör inte hinder för registrering som arbetssökande.
Utskottet har i det ovan nämnda utlåtandet (AjUU
15/2013 rd) fäst uppmärksamhet
vid att 74 § 2 mom. i förslaget till ändring
av utlänningslagen ger möjlighet att begränsa
uppehållstillståndet för en arbetstagare
till arbete hos en viss arbetsgivare. Utskottet ansåg i
sitt utlåtande att arbetsgivarspecifika uppehållstillstånd är
förknippade med allvarliga problem med hänsyn till
arbetarskydd och människohandel. Tröskeln för
att anmäla missförhållanden ens om de är flagranta är
hög, eftersom förlusten av jobbet leder till att
utlänningen måste lämna landet. Utskottet
föreslår därför att förvaltningsutskottet stryker
bestämmelsen i 74 § 2 mom. i lagförslaget.