Motivering
Allmänt
För att främja integrationen av invandrare
behövs det omfattande samarbete både mellan myndigheterna
inom olika sektorer och med aktörerna inom tredje sektorn.
Det är ett viktigt mål i propositionen att utöka
myndighetssamarbetet för att främja integrationen.
Arbets- och näringsbyrån bör i samråd
med kommunen se till att det finns tjänster som tillgodoser
invandrarnas individuella behov och som bildar en konsekvent väg
till integration och tillträde till arbetsmarknaden.
Utskottet ser det som viktigt att integrationslagstiftningen
nu blir tydligare genom att en egen lag om främjande av
integration stiftas. Men trots målet att förtydliga
lagstiftningen finns det flera ställen i lagförslaget
där den ansvariga myndigheten inte direkt nämns.
Risken finns att myndigheterna tvingas använda en del av
sina också i övrigt knapphändiga personella resurser
till att ta reda på vem som har ansvaret för att
tillhandahålla en viss tjänst. Utskottet anser
det viktigt att förvaltningsutskottet undersöker
om lagen kan preciseras på de här punkterna.
Integrationsfrämjandet är viktigt för
att tillgodose de mänskliga rättigheterna och
de grundläggande fri- och rättigheterna men också för
att motverka sociala problem och utanförskap. Om integrationen
lyckas kommer satsningarna på tjänsterna för
invandrare att återbetala sig mångdubbelt.
Den utvidgade målgruppen och de integrationsfrämjande åtgärderna
Utskottet välkomnar varmt den utvidgade målgruppen
för de integrationsfrämjande åtgärderna.
Det är av största vikt att alla invandrare får grundläggande
information om det finländska samhället och dess
tjänster. I nuläget blir en stor del av alla som
flyttat till Finland utan integrationsfrämjande åtgärder.
Ofta når den samhälleliga informationen och språkutbildningen
inte ut till bland annat hemmafruar, äldre och personer som
kommit till Finland som make till en finländare eller invandrare
eller för att arbeta eller studera.
Enligt propositionen ska tjänsterna för nyanlända
invandrare inbegripa grundläggande information om det finländska
samhället, vägledning och rådgivning
plus en inledande kartläggning. Invandrarna ska få information
om sina rättigheter och skyldigheter i det finländska
arbetslivet och samhället och om servicesystemet och integrationsfrämjande åtgärder.
Materialet ska ges i samband med delgivningen av beslutet om uppehållstillstånd,
registreringen av uppehållsrätt, beviljandet av
uppehållskort eller registreringen av hemkommuns- och befolkningsuppgifter.
Den inledande kartläggningen är enligt utskottet
mycket viktig, för där görs en preliminär bedömning
av invandrarens behov av språkutbildning och andra åtgärder
och tjänster som främjar integration. Utskottet
framhåller att tillräckligt med resurser måste
avsättas för noggranna inledande kartläggningar
både i kommunerna och på arbets- och näringsbyråerna.
Utskottet påpekar att lagförslaget med undantag
av informationen i början gör att tillgången till
tjänster i hög grad blir beroende av myndigheternas
prövning och resurserna för tjänsterna
i fråga om dem som hör till den utvidgade målgruppen.
Exempelvis föreskriver 10 § om inledande kartläggning
att "arbets- och näringsbyrån eller kommunen kan
inleda en inledande kartläggning även för
en annan invandrare, om han eller hon begär detta och anses
vara i behov av detta".
Utskottet ser det som påkallat att en inledande kartläggning
görs för alla invandrare som begär det.
Dessutom är det viktigt med effektiv information, så att
invandrarna vet att de har rätt att begära en
inledande kartläggning.
I fortsättningen ska varje invandrare ha rätt
att få en integrationsplan, om det på basis av
den inledande kartläggningen anses att han eller hon behöver
en plan för främjande av integration. Rätten
till integrationsplan tillskrivs dock alltid invandrare som är
arbetslösa arbetssökande eller får utkomststöd.
Integrationsplanens varaktighet kommer att bestämmas individuellt
för varje invandrare och den första integrationsplanen
ska göras upp för högst ett år
framåt. Rätten till en integrationsplan ska i
regel upphöra tre år efter det att den första
integrationsplanen undertecknades.
Det språkliga målet i integrationsutbildningen är
att invandraren ska få fungerande elementära språkfärdigheter
i finska eller svenska. Vissa ändringar föreslås
i bestämmelserna om stöd för invandrares
frivilliga studier. Stödet kan huvudsakligen beviljas för
studier på finska eller svenska, medan den gällande
lagen har tillåtit stöd också för
studier på engelska, om där ingår tillräckligt
med undervisning i finska eller svenska. Dessutom tillämpas
bestämmelserna i lagen om offentlig arbetskraftsservice
som föreskriver att arbets- och näringsbyrån
ska bevaka studieframgången och dra in stödet
om studierna inte avancerar normalt.
Utskottet lyfter fram betydelsen av kunskaper i finska eller
svenska för att invandrare ska hitta jobb. De föreslagna ändringarna
kan också få negativa konsekvenser för
invandrare som vill utbilda sig, till exempel om de tvingas avbryta sina
studier på grund av att de trots hårda ansträngningar
inte har lyckats avancera i normal takt av den orsaken att de behärskar
undervisningsspråket bristfälligt. Utskottet anser
det vara viktigt att följa upp hur ändringarna
påverkar invandrarnas villkor och möjligheter
att utbilda sig.
Invandrarorganisationer och andra frivilligorganisationer
Invandrarorganisationerna erbjuder invandrare bland annat stödpersoner,
lägerverksamhet och rekreation, klubbar och träffar,
mödra- och skyddshem, undervisning i det egna språket
och språkkurser med låg tröskel. Organisationerna når
ut till invandrarna och kan erbjuda många slag av hjälp
och stöd i vardagen.
Utskottet anser att organisationerna utför ett mycket
viktigt arbete för att främja integrationen. Integrationsfrämjande åtgärder
bör genomföras i samråd med invandrarorganisationer
och de möjligheter som dessa erbjuder bör effektivt komma
till nytta. Oftast fungerar det bäst och är billigast
att organisera tjänster tillsammans med en organisation.
Det är angeläget att goda etniska relationer främjas
genom att majoritetsbefolkningen och invandrarna på ett
naturligt sätt får tillfälle att träffas
och bli bekanta med varandra. Det finns goda erfarenheter av projekt
där invandrare deltar i verksamheten på daghem
och inom institutionsvård för äldre.
Vidare spelar idrottsorganisationer och andra frivilligorganisationer
en stor roll för att främja integration; genom
att vara med i deras aktiviteter får invandrarna kontakter
och knyter vänskapsband med infödda. Många
idrottsorganisationer arbetar mycket förtjänstfullt
för att invandrarbarn och unga ska integreras.
Försöket Delaktig i Finland
Enligt lagförslaget ska en kommun, flera kommuner tillsammans
eller kommunen och arbets- och näringsbyrån tillsammans
kunna testa nya utbildningshelheter för integrationsutbildningen,
upphandling och anordnande av utbildning, anvisande till utbildning
och utbildningsutbud för en större krets av personer än
för närvarande. I synnerhet effektiviseras undervisningen
i finska eller svenska, samhällsorienterande undervisning
och undervisning som stöder sysselsättning och
deltagande i arbetslivet. Invandrarbarns och invandrarungdomars
förutsättningar att övergå från
den grundläggande utbildningen till fortsatta studier kommer
att effektiviseras.
Det är påkallat att utveckla de integrationsfrämjande åtgärderna
genom ett gemensamt försöksprojekt mellan staten
och kulturstiftelser. Utskottet framhåller i synnerhet
kopplingen mellan språkutbildning och arbetsliv och ser
det som viktigt att försöket resulterar i handlingsmodeller
för att tillhandahålla språkutbildning på arbetsplatser
eller vid sidan av arbetet, så att språkutbildningen
och arbetet flätas samman och stöder varandra.
Det är svårare för invandrare än
för den övriga befolkningen att hitta jobb. I
slutet av april 2010 var den genomsnittliga arbetslösheten bland
utländska medborgare 23,4 %, men sysselsättningsläget
varierar betydligt mellan invandrargrupper med olika nationaliteter.
Arbetslösheten är högre bland kvinnor än
bland män och invandrarbarn har det mycket svårt
att komma in i arbetslivet efter slutförd yrkesutbildning.
För att sysselsättningstalet bland invandrare ska
kunna höjas är det viktigt med en fungerande väg
där invandrarnas språkkunskaper och arbetslivskompetens
förbättras och som leder till rätt jobb.
För det krävs det ett bättre samarbete med
arbetsgivarna.
Utskottet ser det som viktigt att försöka
staka ut sådana här vägar inom det försök
som nu ska startas. Övergången från utbildning
till arbetsliv bör också underlättas
genom en fungerande praxis för samverkan mellan yrkesläroanstalter och
arbetsgivare i regionen, så att tröskeln inte är
så hög för de unga att hitta jobb. Särskild
uppmärksamhet behövs för integration
och sysselsättning av invandrarkvinnor.
Invandrarna kommer ofta från länder där
småföretag är vanligare än i
Finland. Därför behövs det mer stöd
för invandrarnas ambition att bli företagare och
sysselsätta sig själva. Utskottet ser det som
viktigt att man inom försöket söker handlingsmodeller
för att erbjuda invandrare utbildning, råd och
träning i företagande, nätverkar, tillhandahåller
kamratstöd och söker finansiella alternativ.
Integrationen av barn, unga och kvinnor
Invandrarnas barn, dvs. andra generationens invandrare, klarar
sig nästan lika bra i skolan som övriga barn i
Finland. Vårt utbildningssystem är jämlikt
och urvalet till allmänbildande respektive yrkesinriktad
utbildning kommer ganska sent, vilket anses bidra till integrationen
av invandrarbarn. Invandrarbarnen har också klarat sig
bra i skolan i Frankrike, där kraftiga satsningar görs
på undervisning i franska för alla ända
från tidig barndom.
Det är viktigt att invandrarbarnen får stöd
för sin ambition att komma vidare i det finländska samhället.
Ingen får bli utan utbildning på andra stadiet.
Gymnasier och yrkesskolor bör ordna de stödtjänster
som behövs för att eleverna ska kunna slutföra
sina studier.
Skillnaderna mellan elever beror i väsentlig grad på förhållandena
i hemmet. Utsatthet är något som lätt
går i arv. Invandrarbarnens framgång i samhället
kan främjas i betydande grad genom att deras föräldrar
får stöd för att komma in på arbetsmarknaden.
Utskottet framhåller vikten av undervisning i finska
och svenska och i det egna modersmålet, både för
invandrarbarn och deras föräldrar. Det är
särskilt viktigt att börja förbättra
barnets språkliga färdigheter redan i förskolan,
så att barnet klarar av att följa undervisningen
när grundskolan börjar. För att föräldrarna
ska kunna hjälpa barnet med skolgången är
det viktigt att också de har tillräckliga kunskaper
i finska eller svenska.
Särskild uppmärksamhet behövs för
integration av invandrarkvinnor. Barnens integration och skolframgång
påverkas i hög grad av om kvinnorna integreras
och lär sig finska eller svenska.
Utskottet lyfter fram betydelsen av att kvinnorna får
egna integrationsplaner. När planerna arbetas fram finns
det möjlighet att gå närmare in på särskilda
frågor som att hur barnomsorgen ska ordnas medan mamman
deltar i språkkurser eller hur hon ska rätta till
brister i läs- eller skrivfärdigheter. I anknytning
till planen kan man också ta upp frågan om kvinnan
blivit särbehandlad eller utsatts för psykiskt
eller fysiskt våld och ta reda på vilken typ av
hjälp och stöd hon behöver för
att lösa sina problem.
Resurserna
Ett hinder för integration och sysselsättning är att
det ordnas för lite språkundervisning och annan
integrationsutbildning. Den nya lagen kommer inte att medge några
stora förbättringar, om anslagen inte höjs
för språkundervisning och andra integrationsfrämjande åtgärder.
Med undantag av försöket i Delaktig i Finland
innehåller propositionen inga förslag som skulle
ge kommunerna eller arbets- och näringsbyråerna bättre
möjligheter att ordna mer åtgärder. Resursbristen
kan riskera de goda syftena med propositionen.
Individuella tjänster för invandrare är
krävande och tar tid. Lagförslaget tilldelar arbets-
och näringsbyråerna allt fler skyldigheter att
tillhandahålla tjänster för invandrare.
Statens produktivitetsprogram har i betydande grad minskat byråernas
personella resurser, och samma trend hotar att fortsätta.
Vissa byråer har fått det lite lättare
genom att de har kunnat anställa visstidspersonal med sysselsättningsmedel.
Visstidsanställda har ändå i regel inte
tidigare erfarenhet av liknande arbetsuppgifter och visstidsanställningar försvårar
kompetensutvecklingen på sikt. Många arbets- och
näringsbyråer har så små personella resurser
att de får det svårt att klara av sina ökande
skyldigheter utan extra personal.
Det kan dra ut på tiden — ibland tar det flera år — innan
invandraren flyttar till en kommun, och då förhindras
integrationen för många. De kalkylerade ersättningarna
till kommunerna är eftersatta, vilket gör det
svårt att få plats i en kommun. Höjningen
med tio procent i början av 2010 hjälpte upp läget
i någon mån. Visserligen finns det gott om invandrare
som flyttar till de stora städerna på egen hand.
Kommunerna har stora problem att ordna tjänster för
dem. Det är viktigt att ersättningarna till kommunerna
höjs så att de bättre motsvarar kostnaderna
för tjänster till invandrarna.
Utskottet lyfter fram frivilligorganisationernas betydelse för
att främja integration och ser det som viktigt att de tillförsäkras
tillräckligt med resurser. Invandrarorganisationer och
andra frivilligorganisationer spelar en särskilt
stor roll när det gäller att ordna fritidsaktiviteter
och hjälpa grupper med särskilda behov.
Utbetalningen av arbetsmarknadsstöd som integrationsstöd
Enligt propositionen ska invandrare får integrationsstöd
som består av arbetsmarknadsstöd eller utkomststöd.
Arbetslösa arbetssökande får arbetsmarknadsstöd
enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa. Stödet
kallas integrationsstöd under den tid som integrationsplanen
gäller.
Att stödet går under olika namn under olika
tider gör att systemet med arbetslöshetsförmåner blir
komplicerat och svåröverskådligt. Detta är också arbetsamt
att verkställa stödet, eftersom Folkpensionsanstalten åter
måste ändra det till arbetsmarknadsstöd
efter att rätten till integrationsstöd har upphört.
Utskottet ser det inte som lämpligt att samma förmån
betalas ut under olika namn beroende på situationen. För
att arbetslöshetsförmånerna ska bli enklare
och klarare är det motiverat att slopa integrationsstödet
som separat förmån till arbetslösa arbetssökande
och i stället betala ut arbetsmarknadsstöd. Invandrare
som uppfyller arbetsvillkoret ska få arbetslöshetsdagpenning.
Arbetslivs- och jämställdhetsutskottet
föreslår att förvaltningsutskottet ändrar lagförslagen
så att invandrare som är arbetslösa arbetssökande
framöver får arbetsmarknadsstöd också för
den tid som integrationsplanen gäller.