Motivering
Allmänt
Med hänvisning till propositionens motivering och annan
utredning anser utskottet att propositionen är nödvändig
och angelägen och tillstyrker den därför.
Utskottet understryker att propositionens mål är
viktiga och konstaterar att utskottet bland annat i samband med
behandlingen av statsrådets redogörelse om arbetslivet
i sitt betänkande (AjUB 4/2005 rd — SRR
4/2004 rd) har uppmärksammat behovet
av att göra det lätttare att återvända
till arbetet efter en lång sjukledighet och skyndat på ett
lagförslag om sjukledigt på deltid.
I sitt betänkande om statsrådets redogörelse om
arbetslivet påpekade utskottet i ett vidare perspektiv
att det behövs åtgärder för
att göra det lättare att återvända
till arbetet efter en lång sjukledighet. En förutsättning
för mjuklandning är att cheferna och kollegerna
förstår konvalescentens situation och
ger honom eller henne tid och möjligheter att så småningom återanpassa
sig till arbetsrytmen och kraven i arbetet. Återgången
till arbetet, t.ex. efter utbrändhet eller sjukdomar i
rörelseapparaten, lyckas i de flesta fall om orsakerna
till problemen reds ut och förhållandena på arbetsplatsen ändras
i behövlig mån. Utskottet finner det viktigt att
man i informationen om systemet med partiell sjukdagpenning också fäster
uppmärksamhet vid arbetsförhållandena
när åtgärder vidtas för att
göra det lättare att återvända
till arbetet.
Utskottet understryker företagshälsovårdens ansvar
och betydelse när beslut fattas om att systemet med partiell
sjukdagpenning ska användas och ergonomin och förhållandena
på arbetsplatsen ändras så att konvalescenten
tryggt kan återhämta sig efter sjukdomen och återvända
till arbetet.
Enligt propositionen kan arbetstiden minskas per dag eller per
vecka, det vill säga arbetet kan regelbundet vara halvdagsarbete
eller till exempel två eller tre dagar i veckan under den
tid partiell sjukdagpenning beviljas. När åtgärderna planeras är
det viktigt att man beroende på vilken sjukdom och vilket
arbete det gäller väljer det alternativ som bäst
leder till att rehabiliteringsinsatserna lyckas. I fysiskt tungt
arbete är det mera sannolikt att återanpassningen
till ansträngning och arbete lyckas om ansträngningen per
dag är mindre.
Förutsättningar för erhållande
av partiell sjukdagpenning
Enligt förslaget kan en arbetstagare erhålla
partiell sjukdagpenning när han eller hon har beviljats
sjukdagpenning enligt sjukförsäkringslagen i 60
dagar, vilket motsvarar arbetsoförmåga under cirka
3 månader. Förutsättningen är
förbunden med en bestämmelse i sjukförsäkringslagen enligt
vilken Folkpensionsanstalten ska utreda en försäkrads
behov av rehabilitering senast när antalet sjukdagpenningsdagar överstiger
60 dagar. I flera kollektivavtal ingår avtal om lönebetalningsskyldighet
för en 56-dagars period. Därför är
det motiverat och uppmuntrar arbetstagaren att möjligheten
att erhålla partiell sjukdagpenning i lagstiftningen placeras
vid denna tidpunkt. Lönebetalningsskyldigheten gäller
emellertid inte alla löntagare och inte heller företagare.
I flera situationer skulle det vara på sin plats, i syfte
att trygga en fortsättning på företagsverksamheten,
att en företagare har möjlighet att återgå till
deltidsarbete så fort som det med tanke på rehabiliteringen är
möjligt.
Forskningsrön visar att för att återgången
till arbetet ska lyckas behövs det i vissa stora sjukdomsgrupper,
som till exempel sjukdomar i rörelseapparaten och depression,
insatser redan i ett tidigare skede av sjukledigheten, det vill
säga inom fyra till sex veckor. Den tidpunkt som föreslås
kan därför med tanke på slutresultatet
i vissa fall infalla alltför sent. Det finns risk att man
väntar på att 60 sjukdagpenningsdagar uppnås
för att få möjlighet till att pröva
på att återgå till deltidsarbete. Detta
kan leda till att återgången till arbetet inte
helt lyckas.
Trots det som sagts ovan anser utskottet att regeringens försiktiga
linje är motiverad. Syftet med lagförslaget är
att förhindra att deltidsarbete används när
det inte är motiverat med hänsyn till arbetstagarens återstående
arbets- och funktionsförmåga och prognos för
tillfrisknandet. Det är skäl att fästa
särskild uppmärksamhet vid att arbetstagaren med
stöd av partiell sjukdagpenning på eget initiativ
och frivilligt återgår till arbetet på deltid
för att pröva sin förmåga att
arbeta.
Utifrån erfarenheterna av genomförandet och effekterna
av det som föreslagits kan man bedöma hur systemet
med partiell sjukdagpenning i framtiden ska utvecklas.
Inverkan på utkomstskyddet för arbetslösa
Enligt förslaget ska arbete som en person har utfört
medan han eller hon fått partiell sjukdagpenning inte räknas
in i arbetsvillkoret enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa.
Granskningsperioden för arbetsvillkoret ska förlängas
med den tid löntagaren erhållit partiell sjukdagpenning.
Den tid för vilken partiell sjukdagpenning beviljats jämställs
med tiden för normal sjukdagpenning och påverkar
därför inte arbetsvillkoret och inte heller den
inkomstrelaterade dagpenningen.
Under utskottsbehandlingen har en del sakkunniga ansett att
det är problematiskt med tanke på klarheten i
systemet med utkomstskydd för arbetslösa att deltidsarbete
under den tid partiell sjukdagpenning beviljats inte förkovrar
arbetsvillkoret även om deltidsarbetet uppfyller de allmänna
kraven enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa.
Enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa uppfylls
kraven för arbetstid, om arbetstiden är minst
18 timmar per kalendervecka eller om företagsverksamheten
till sin omfattning har varit väsentlig.
Syftet med systemet med partiell sjukdagpenning är
att stöda återgång till arbetet efter
en lång sjukledighet och därför borde
det inte finnas behov för utkomstskydd för arbetslösa
i särskilt många fall. Förslaget om att
avvika från den normala regeln för hur arbetsvillkoret
förkovras har också motiverats med att arbetsoförmögenhetsbegreppet
i sjukförsäkringslagen är odelbart och perioderna
med partiell sjukdagpenning är kortvariga. Dessutom har
man inte velat särbehandla dem som erhåller partiell
dagpenning utgående från huruvida avtalet om deltidsarbete
uppfyller kravet på att arbetstiden ska vara minst 18 timmar
per kalendervecka. Den försäkrade kan återgå till
sjukdagpenning om han eller hon under den period för vilken
partiell sjukdagpenning beviljats blir permitterad eller arbetsförhållandet
upphör, om inte antalet sjukdagpenningsdagar uppgår
till 300 dagar som är maximitiden enligt sjukförsäkringslagen.
Partiell dagpenning är en självständig
förmån som inte har någon inverkan på maximitiden.
Man har velat skapa ett system som är riskfritt och
motiverar den försäkrade. I 6 kap. 4 § i lagen
om utkomstskydd för arbetslösa ingår
en specialbestämmelse enligt vilken den lön som ligger
till grund för den inkomstrelaterade dagpenningen bestäms
för en person som får deltidspension, deltidstillägg
eller har partiell vårdledighet utgående från
situationen när utbetalningen av pension eller annan förmån
började. Om motsvarande system införs i fråga
om partiell sjukdagpenning är systemet inte fördelaktigt
för den försäkrade i de situationer där
hans eller hennes lön har stigit efter perioden med partiell sjukdagpenning,
eftersom ökningen beaktas först när arbetsvillkoret
igen uppfylls.
Utskottet finner bestämmelsen motiverad med hänsyn
till systemets målgrupp och mål och viljan att
säkerställa att en person aldrig hamnar i en situation
som är sämre än sjukledighet på heltid.
Utskottet finner det emellertid viktigt att regeringen följer
upp i vilken utsträckning det förekommer att någon
faller mellan stolarna vad gäller utkomstskyddet för
arbetslösa och vid behov upptar frågan på nytt
till behandling. Om regeringen utifrån erfarenheterna av
den aktuella lagstiftningen beslutar utvidga systemet med partiell
sjukdagpenning måste man på nytt behandla modellen
för systemet med utkomstskydd för arbetslösa.
Uppföljning och information
Utskottet anser att det, som regeringen föreslår, behövs
ett effektivt uppföljningssystem. Man bör följa
upp hur målen nåtts och hur systemet har fungerat.
Informationen och instruktionerna om lagändringen bör
skötas med omsorg. Det är skäl att fästa
särskild uppmärksamhet vid utbildningen av personalen
inom företagshälsovården. I instruktionerna
och utbildningen är det viktigt att betona att systemet
bygger på frivillighet och målet är att
främja hälsan och en återgång
till arbetet.
Lagtekniska ändringar
I början av 2006 trädde en reform av arbetsmarknadsstödet
i kraft. I samband med reformen ändrades bland annat lagen
om offentlig arbetskraftsservice ()
och lagen om utkomstskydd för arbetslösa (.
Det är skäl att beakta ändringarna i
de här lagarna i ingressen till lagförslag 4,
i 5 kap. 3 § 3 mom. och i 5 kap. 4 § 4 mom. till
exempel enligt följande:
3 §
Löntagares arbetsvillkor
- - - - - - - - - - - - - -
Om någon på grund av sjukdom, anstaltsvård,
rehabilitering, värnplikt, civiltjänstgöring, heltidsstudier,
barnafödsel eller vård av barn som är
högst 3 år eller av någon annan godtagbar
orsak som kan jämföras med dessa är förhindrad
att vara på arbetsmarknaden, förlängs den
i 1 eller 2 mom. nämnda granskningsperioden i motsvarande
mån, dock med högst sju år. Om någon är
i arbete för vars lönekostnader sammansatt stöd eller
högsta förhöjda lönesubvention har
beviljats, förlängs granskningsperioden med den
tid för vilken arbetet på grund av begränsningen
i 4 § 4 mom. inte räknas in i arbetsvillkoret.
Granskningsperioden förlängs för den
tid under vilken en person får partiell sjukdagpenning.
- - - - - - - - - - - - - -
4 §
Arbete som skall räknas in i löntagares
arbetsvillkor
- - - - - - - - - - - - - -
Vid beräkningen av om arbetsvillkoret enligt 3 § har
uppfyllts skall beaktas hälften av antalet kalenderveckor
under vilka sådant arbete utförts för
vilket arbetsgivaren har fått högsta förhöjda lönesubvention för
lönekostnaderna. I arbetsvillkoret inräknas inte
arbete som en person utfört medan han eller hon fått
partiell sjukdagpenning.- - - - - - - - - - - - - -