Motivering

Allmänt

Propositionen hänger samman med det kollektivavtal som Teknologiindustrin rf och Metallarbetarförbundet rf förhandlade fram i våras och där man försökte hitta lösningar för att säkerställa verksamhetsförutsättningarna inom branschen. Man ville komma på utvägar som skulle göra det lättare för branschföretagen att anpassa sig till recessionen och samtidigt trygga arbetstagarnas ställning.

Propositionen har ett gott syfte, menar utskottet. Orderstocken har till följd av recessionen krympt till ett minimum för många företag inom den tekniska industrin och alla utvägar som hjälper företagen att överleva recessionen och behålla arbetsplatserna är välkomna. I och med att möjligheterna att tillgripa förkortad arbetsvecka breddas kan företagen ta emot också mindre beställningar och erbjudanden om arbete och fördela den krympande arbetsmängden jämnare mellan personalen.

Genom propositionen ändras i lagen om utkomstskydd för arbetslösa temporärt bestämmelserna om arbetslöshetsdagpenning för förkortad arbetsvecka och om den lön som läggs till grund för inkomstrelaterad dagpenning. I propositionen saknas en bedömning av könskonsekvenser.

Förslagen gör lagen tydligare och enklare och underlättar därmed för arbetslöshetskassorna som verkställer lagen och snabbar upp utbetalningen av ersättningar. Sett ur medborgarsynvinkel är de nya bestämmelserna klara och tydliga och gör det lättare att räkna ut de egna förmånerna.

Utskottet har upprepade gånger framhållit att lagen om utkomstskydd för arbetslösa måste förenklas och förtydligas för att medborgarna ska kunna få reda på vilka förmåner de har rätt till och hur stor dagpenning de kan vänta sig. På den punkten är propositionen ett steg i rätt riktning. Utskottet anser det vara motiverat att den lön som ligger till grund för den inkomstrelaterade dagpenningen inte rubbas när lönen sänks. När det dessutom inte föreligger några jämställdhetsproblem är utskottet för förslaget. Däremot förefaller föreslaget om förkortad arbetsvecka inte vara helt oproblematiskt i ett jämlikhets- och jämställdhetsperspektiv.

Grundlagsutskottet påtalar i sitt utlåtande (GrUU 28/2009 rd) att ändringar i lagstiftningen om utkomstskydd för arbetslösa ofta föreläggs riksdagen som enskilda propositioner och att det gör det svårt att bilda sig en helhetsuppfattning om konsekvenserna. Arbetslivs- och jämställdhetsutskottet instämmer och påpekar att det inte blir lättare att få ett helhetsgrepp när lagen i fråga är så komplicerad. Utskottet framhåller att särskilt bestämmelserna om jämkad dagpenning måste göras enklare.

Arbetslöshetsdagpenning för förkortade arbetsveckor

Likabehandling oavsett typ av permittering

De föreslagna ändringarna i sättet att räkna ut arbetslöshetsdagpenningen avser att tillåta företagarna att under recessionen smidigare permittera anställda i stället för att säga upp dem och i det syftet också använda sig av förkortad arbetsvecka. Under den pågående recessionen har permitteringarna företrädesvis skett för hela veckor, eftersom de anställda då får arbetslöshetsdagpenning för alla dagar som de varit permitterade under veckan. Om permitteringen sker genom att arbetstiden kortas med en dag i veckan, betalas ingen arbetslöshetsdagpenning alls av den anledningen att jämkad dagpenning kräver att arbetstiden kortas med minst 25 procent. En två eller flera dagar kortare arbetstid ger rätt till jämkad dagpenning, men då bestämmelserna är så komplicerade kan det dröja länge innan dagpenningen betalas ut och för arbetstagarna är det svårt att själva räkna ut vad de ska få och hur ändringarna i arbetstiden påverkar dagpenningbeloppet.

Förkortad arbetsvecka var avsevärt mycket vanligare inom industrin under den senaste recessionen än under den pågående, trots att antalet permitterade nu är större. Orsaken stod att finna i den då gällande lagstiftningen enligt vilken det räckte med att arbetstiden hade förkortats med 20 procent för att ersättning skulle betalas också för en dags permittering.

Det är angeläget att företagen förfogar över flexiblast möjliga metoder att i den ekonomiska recessionen anpassa sin verksamhet på det med hänsyn till arbetsläget och omständigheterna mest rationella sättet. Lagen om utkomstskydd för arbetslösa får inte styra vilken typ av permittering som väljs, utan de anställda måste ha samma skydd oavsett om permitteringen sker hela veckor eller dagar eller genom att motsvarande antal timmar minskas genom att korta den dagliga arbetstiden.

I den aktuella propositionen föreslås inga ändringar i de bestämmelser som tillämpas när permittering sker genom att korta den dagliga arbetstiden. I sådana fall krävs fortsatt att arbetstiden kortats med minst 25 procent medan 20 procent räcker till vid nedkortning med hela dagar.

Det som gör frågan problematisk ur jämställdhetssynpunkt är att nedskärningarna i servicebranscherna oftast sker genom att korta den dagliga arbetstiden. Det jobbar en mängd lågavlönade kvinnor i såväl de offentliga som de privata servicebranscherna. Anställda i kvinnodominerade servicebranscher skulle alltså i vissa fall särbehandlas negativt jämfört med anställda i mansdominerade branscher, såsom inom industrin, byggnation och transport där permitteringar hela dagar sitter bättre.

Utskottet menar att lagstiftningen noga taget bör innehålla likvärdiga principer dels för alla branscher och de typer av permittering som lämpar sig för dem, dels för de permitterade. Men eftersom det handlar om en temporär lag som avser att underlätta för en hårt trängd industri, anser utskottet att förslaget kan godtas.

Storleken på arbetslöshetsdagpenning för kortad arbetstid

De nya bestämmelserna om beräkningen av arbetslöshetsdagpenningen föreslås bli tillämpade när permitteringen skett genom att arbetstiden kortats med en eller flera dagar per vecka. För dessa permitteringsdagar betalas full arbetslöshetsdagpenning.

Enligt den gällande lagen tillämpas bestämmelserna om jämkad dagpenning på sådana personer med förkortad arbetsvecka vars veckoarbetstid inte överstiger 75 procent av arbetstiden för heltidsanställda. Den jämkade dagpenningen räknas ut så att den tillsammans med övriga inkomster under jämkningsperioden inte får överstiga 90 procent av den lön som ligger till grund för den inkomstrelaterade dagpenningen.

De föreslagna ändringarna förbättrar villkoren för alla som permitteras en dag, eftersom jämkad dagpenning inte betalas om veckoarbetstiden har kortats med mindre än 25 procent. Villkoren blir också bättre för alla som får grunddagpenning.

De som permitterats två eller tre dagar i veckan och får inkomstrelaterad dagpenning påverkas av ändringen på olika sätt, beroende på hurdan inkomst de har. Det föreslagna beräkningssättet uppges höja förmånen för dem som tjänar ca 3 200 euro eller mer i månaden. Till följd av löneskillnaden mellan män och kvinnor är det företrädesvis män som vinner på ändringen. Däremot är den nuvarande jämkade dagpenningen fördelaktigare för låg- och medelinkomsttagare än det nya räknesättet. Förlusten blir större ju mindre inkomsterna är. Det beror på att den jämkade dagpenningen täcker in en allt större del av inkomstbortfallet ju lägre inkomsterna är. Den jämkade dagpenningen plus barnförhöjning kan dock inte överstiga 90 procent av den lön som ligger till grund för den inkomstrelaterade dagpenningen.

Propositionen skulle utgöra ett jämlikhets- och jämställdhetsproblem i det fall att ändringen hade varit permanent. Men nu är ändringen en reaktion på det exceptionella läget inom industrin. Men trots det är det viktigt att bevaka arbetsmarknaden så länge recessionen pågår och i förekommande fall genomföra ändringar för att trygga villkoren för anställda i servicebranschen, om permitteringsvågen når ända dit.

Utskottet ser det som angeläget att man tryggar de lågavlönades villkor t.ex. genom att ge dem möjlighet att välja mellan jämkad dagpenning och en dagpenning uträknad enligt lagförslaget när de ansöker om stöd.

Utskottet föreslår att social- och hälsovårdsutskottet undersöker möjligheten att genomföra ändringarna så att det inte försämrar för låginkomsttagare.