Motivering

Det nya arbets- och näringsministeriet

Regeringen föreslår att ministerierna omorganiseras så att handels- och industriministeriet samt arbetsministeriet dras in och ett arbets- och näringsministerium inrättas i stället för dem.

Propositionens viktigaste syfte är att förbättra arbetsmarknadens funktion. Om arbetskrafts- och företagsärendena koncentreras till ett och samma ministerium och styrs gemensamt förbättras samhällets förutsättningar att svara på de utmaningar som gäller arbetsmarknadens funktion. Det blir möjligt att för företagen och dem som överväger att bli företagare producera helhetsbetonad och enhetligt styrd service. Det blir lättare för företagskunderna att sköta sina ärenden då de blir erbjudna rätt service enligt ett snabbare och enklare koncept. Avsikten är att allt mer företagsfokuserat genomföra och inrikta de arbetskraftspolitiska åtgärderna, vilket främjar en effektiv matchning av efterfrågan och utbud på arbetskraft.

Utskottet anser det motiverat att inrätta ett arbets- och näringsministerium. Om de nära sammanhängande arbets-, närings- och regionpolitiska frågorna sorterar under samma ministeriums behörighet och organisation erbjuder sig nya möjligheter att bemöta utmaningarna när det gäller fungerande näringsliv och arbetsmarknad samt balanserad regionutveckling. Utskottet anser att den nya organisationen också gör det möjligt att hitta nya redskap för att åtgärda matchningsproblemet. Det kan innebära ett mervärde att bl.a. sysselsättnings- och företagsamhetspolitiken kombineras, innovationspolitiken diversifieras och en balanserad regionutveckling beaktas i allt beslutsfattande.

Det nya ministeriet för med sig nya chanser till bättre samverkan med företagen och en övergripande översyn av företagsstöden. Utskottet lyfter fram de små företagens betydelse för sysselsättningen och ser det som påkallat att tjänster och olika slags stöd till dem blir mer framträdande i den nya organisationen. Det är särskilt viktigt att skapa en mellanliggande arbetsmarknad. Den nya organisationen bör också se till att sociala företag får bättre verksamhetsmöjligheter.

Utskottet har fått en rapport om det nya ministeriets organisationsstruktur och menar att denna gör det möjligt att slå samman de arbets-, närings- och regionpolitiska kompetensområdena och att ta fram kreativa lösningar. Men samtidigt utgör organisationen en stor utmaning för den nya tjänstemannaledningen. Det är nämligen ledningens visioner och förmåga att leda personalen vid förändringar som i stor utsträckning avgör hur sammanslagningen av olika arbetskulturer och prioriteringar lyckas och bär frukt.

Samtidigt lyfter utskottet fram vilka konsekvenser det nya ministeriet kommer att få för produktivitetsprogrammet, som bör ses över för att motsvara den nya organisationen. Omorganiseringen gör det möjligt att öka produktiviteten på ministerienivå. Men samtidigt kommer det att bli allt svårare att få arbetskraft både regionalt och lokalt de närmaste åren. Därför är det viktigt att produktivitetsprogrammet i synnerhet tillförsäkrar arbetskraftsbyråerna de personella resurser de behöver för att klara av sina uppgifter på tillbörligt sätt.

Kvaliteten på arbetsrätten

Arbetsrätten bör vara så tydlig och lättfattlig att den möjligast entydigt kan tolkas på gräsrotsnivå, också på små arbetsplatser utan juridiska fackkunskaper. Det här är en stor utmaning. Moderniteten och klarheten har stor betydelse för hur arbetet löper och hur produktivt det är. För att arbetsrätten ska bemöta arbetslivets behov är det angeläget att arbetsmarknadsparterna är med i beredningen ända från början samt utarbetar anvisningar och ordnar utbildning i arbetsrättsliga frågor.

De ovan beskrivna särdragen innebär att beredningens kvalitet och resurstilldelningen bör få särskild uppmärksamhet. Utskottet framhåller att det nya ministeriet bör tillförsäkras tillräckliga resurser och kompetens för att uppdatera och förbättra arbetsrätten.

Arbetskraftspolitiken

Enligt motiven till propositionen finns det skäl att inom arbetskraftspolitiken prioritera problemen med flaskhalsarna på arbetsmarknaden och företagens rekrytering framom problemet med arbetslöshet. På den här punkten har motiven väckt förvåning i arbetsförvaltningen och ansetts visa på okunskap om arbetsförvaltningens verksamhet.

Arbetsförvaltningen har nu i många års tid prioriterat och avdelat resurser för samverkan med företagen. Personalen har gått ut på fältet för att erbjuda företagen tjänster och hitta möjligheter att ordna sammanskaffningsutbildning samt placera arbetslösa i läroavtalsutbildning och stödsysselsättning i företag. Näringslivsorganisationerna har också varit nöjda med utvecklingen och gett den nya praxisen erkänsla.

I alla omställningar som sker när det nya ministeriet inrättas är det viktigt att personalen på alla nivåer från ministerium till arbetskraftsbyrå upplever att deras arbete är uppskattat. Det är nödvändigt att personalen är stolt över sitt arbete och kan förbättra det för att nå önskat resultat och förse landet med kunnig arbetskraft de kommande åren.

I den nya organisationen är det viktigt att behålla förmågan att reagera på förändringar på arbetsmarknaden genom en aktiv arbetskraftspolitik, också snabbt om det behövs och på det sätt som den nya situationen kräver. Dessutom är det påkallat att arbetsmarknadsorganisationerna, företagen och andra som inverkar på den regionala utvecklingen också i fortsättningen har medinflytande på den arbetskraftspolitiska planeringen och prioritetsområdena via regionala delegationer eller andra liknande organ.

De arbetslösa utgör en betydande arbetskraftsreserv och det blir allt nödvändigare att kunna utnyttja deras arbetsinsats nu då befolkningen åldras och antalet personer i arbetsför ålder minskar. En del av dem har mycket svårt att få arbete t.ex. på grund av långvarig arbetslöshet, låg utbildningsnivå, handikapp, funktionshämning eller hög ålder. Därför krävs det mer personlig service och skräddarsydda åtgärder för att hitta arbete åt dem. Det är viktigt att de som har det svårt att få jobb tillförsäkras tillgång till de tjänster de behöver. Matchningsproblemen i fråga om utbildningen för arbetskraften bör lösas i samarbete med utbildningsförvaltningen, understryker utskottet.

Utvecklingen av arbetslivet

Det är positivt att de frågor som gäller teknologiska och sociala innovationer slås samman till en innovationsavdelning vid det nya ministeriet. En avdelning som kombinerar utveckling av arbetslivet med teknologipolitik gör det möjligt att tänka om och utforma en mer övergripande syn på hur resurserna lämpligen bör disponeras.

De sociala innovationerna är ett väsentligt led i förbättringen av produktiviteten på arbetsplatserna. Utan dem och personalens friktionsfria medverkan blir det omöjligt för arbetsenheterna att fullt ut ta vara på produktivitetsnyttan av nya tekniska lösningar. Det är centralt att utveckla arbetslivet med tanke på arbetshälsan och en förlängd karriär.

Utskottet anser det angeläget att arbetet för att utveckla arbetslivet prioriteras i den nya organisationen på ett sätt som motsvarar dess samhälleliga och ekonomiska betydelse och att det inlemmas som ett viktigt led i allt arbete för att nyttiggöra innovationer.

Personalens ställning

Enligt motiven till propositionen utgår omorganiseringen från att personalens ställning tryggas. Enligt utredning förhåller sig personalen positiv till omställningen och har med beaktande av den snabba tidtabellen fått relativt bra information och medverkat i beredningen via olika arbetsgrupper. Det är ytterst viktigt att personalen får uppdaterad information och upplever sig ha medinflytande över sitt kommande arbete och arbetsmiljön för att omställningen ska löpa möjligast friktionsfritt och störa verksamheten så lite som möjligt.

Det är påkallat att alla i personalen upplever sig bli likabehandlade och rättvist bemötta i den nya organisationen och att de får en verklig chans att uveckla sig själv och ta emot krävande uppgifter. Samtidigt påpekar utskottet att det kan ha bildats löneskillnader mellan ministerierna. Därför bör skillnaderna i lönenivå kartläggas och lönerna bör i förekommande fall samordnas för att personalen ska uppleva likabehandling i den nya organisationen.

Utskottet uppmärksammar grundlagsutskottet på att 3 mom. i ikraftträdandebestämmelsen i lagförslag 1 föreskriver att "personalen bibehåller de rättigheter och skyldigheter som hänför sig till anställningsvillkoren vid övergångstidpunkten". Avsikten är antagligen att personalens ställning inte ändras och att samma rättigheter och skyldigheter gäller efter övergången tills något annat avtalas eller bestäms i tillbörlig ordning. Utskottet föreslår att grundlagsutskottet klarlägger om ordalydelsen bör justeras så att den bättre motsvarar syftet med bestämmelsen.

Utredning av genomslagskraften för arbets- och näringsministeriets verksamhet

Det är en stor utmaning att inrätta ett nytt ministerium enligt en så här snabb tidtabell och att samordna tre ministeriers arbetskulturer. Det är också svårt att förutse hur framträdande de olika samhälleligt viktiga arbets-, närings- och regionpolitiska synvinklarna blir i den nya organisationen. Det framgår inte av propositionen hur omorganiseringen på ministerienivå kommer att påverka den regionala och lokala förvaltningen.

I fråga om utskottets behörighetsområde är det särskilt viktigt att kunna bevaka hur det nya ministeriet förmår bemöta problemet att matcha efterfrågan på och utbudet av arbetskraft. Dessutom är utskottet oroat över hur den nya organisationen ska bära sitt ansvar för att sysselsätta dem som har det svårast på arbetsmarknaden och samtidigt ordna med metoder för att sysselsätta unga. Det är påkallat att regeringen i början av 2010 lämnar en heltäckande utredning till utskottet om hur reformen lyckats i fråga om ministeriets verksamhet och i synnerhet åtgärderna för att lösa matchningsproblemet och förbättra villkoren för dem som har det svårast att hitta arbete. Utskottet föreslår att grundlagsutskottet tar in ett förslag till uttalande i sitt betänkande.