Motivering

Allmänt

Arbetslivs- och jämställdhetsutskottet anser att budgetpropositionen för 2008 huvudsakligen innehåller positiva förslag i fråga om utskottets behörighetsområde. Många av anslagen har utskottet flera gånger föreslagit. Utskottet ser det som viktigt med satsningar på t.ex. sysselsättning för handikappade och utslagningshotade unga, boende för civiltjänstgörare, likalönsprogram, hälso- och sjukvård för arbetslösa och avdrag för arbetsbostad. Dessutom är det viktigt med stöd för att anställa den första arbetstagaren. Utskottet anser att försöket bör utvidgas så att det också omfattar några större tillväxtcentra. Då visar det sig hur effektivt stödet är i tillväxtcentra. Budgetpropositionen inbegriper också en fortsättning på försöket med startpeng och systemet med alterneringsledighet, som båda visat sig vara behövliga och välfungerande.

Det finns ett nära samband mellan sysselsättningspolitik och utbildningspolitik. Tillgången till kunnig arbetskraft främjas av förslagen om 2 100 nya platser i läroavtalsutbildningen och 2 200 nya platser i yrkesutbildningen. Det är också positivt att sammanskaffningsutbildningen utökas. Utskottet påpekar dock att programmet Kunskapslyftet kommer att ta slut utan att några nya åtgärder har satts in för att höja målgruppens kompetensnivå. Det är viktigt att upprätthålla och höja hela arbetskraftens och inte bara de högst utbildades kompetensnivå med tanke på tillgången till kunnig arbetskraft och bättre konkurrenskraft.

Projekten för att utveckla arbetslivet och förbättra arbetshälsan inom ramen för programmen TYKES och VETO flyttas över till det nya arbets- och näringsministeriet i och med ministeriereformen. Utskottet betonar vikten av alla insatser för att utveckla arbetslivet och förbättra arbetshälsan och ser det som viktigt att adekvata resurser avdelas för ändamålet.

Sysselsättningens utveckling och arbetsförvaltningens anslag

Sysselsättningen har förbättrats mycket de senaste åren. Den positiva utvecklingen väntas fortsätta även om den kommer att avta något. Arbetslöshetsgraden beräknas sjunka under 6,5 procent nästa år.

Det nya arbets- och näringsministeriet inleder sin verksamhet i början av 2008 och i budgetpropositionen är anslagen för det nuvarande handels- och industriministeriets förvaltningsområde sammanslagna med en del av arbetsministeriets anslag.

De arbetskraftspolitiska anslagen avses bli omdisponerade så att de bättre bidrar till att sysselsätta arbetslösa på den öppna arbetsmarknaden och lättar upp matchningsproblemet på arbetsmarknaden. En del av anslagen går till yrkesinriktad arbetskraftspolitisk utbildning, särskilt till utbildning i samverkan med företag och till sysselsättningsstöd inom den privata sektorn. Den förberedande utbildningen och sysselsättningsstöden inom den offentliga förvaltningen minskar medan verkstadsverksamheten och den mellanliggande arbetsmarknaden utvecklas. Arbetskraftsinvandringen främjas som ett led i arbetet för att lösa matchningsproblemet.

Till sysselsättnings- och utbildningsåtgärder samt speciella åtgärder föreslås 560,7 miljoner euro, alltså 44 miljoner mer än det innevarande årets anslag. Vid budgetförhandlingarna avtalades det att 48,5 miljoner euro av anslaget som i regeringsprogrammet är tilldelat en utvidgning av låglönestödet ska gå till arbetsförvaltningen för sysselsättning av handikappade och unga som löper risk att bli marginaliserade. Utskottet menar att beslutet är välgrundat och anser att det omfördelade anslaget bättre än låglönestödet tjänar syftet att förbättra sysselsättningen för handikappade och unga.

Sysselsättningspolitiska investeringsstöd

För nya understöd till sysselsättningsfrämjande investeringar föreslås 8 miljoner euro, alltså 26,7 miljoner mindre än 2007. Minskningen motiveras bl.a. med att sysselsättningen har förbättrats och att det råder högkonjunktur i byggbranschen.

De beskrivna orsakerna är i sig befogade. Men utskottet påpekar i varje fall att de sysselsättningspolitiska investeringarna har bidragit mycket positivt till att utveckla näringslivet, i synnerhet på områden med svår arbetslöshet och orter där det skett strukturomvandlingar. De har initierat många privata investeringar. På så sätt har relativt små summor gett upphov till tillväxtimpulser på områden där det annars varit svårt att generera nya jobb.

Med hjälp av sysselsättningspolitiska investeringsstöd har det ofta gått att starta kommunala och statliga projekt som är nödvändiga för näringslivets tillväxt och utveckling på vissa områden. Det har t.ex. varit fråga om vägprojekt och projekt för inkvartering och fritidstjänster där det rört sig om att förbättra utrustningen på friluftsområden och national- eller naturparker. Det hade varit svårt att få igång projekten med medel från glesbygdskommuner med ekonomiska problem eller från berörda statliga verk.

Att de sysselsättningspolitiska investeringsstöden minskar får inte i fortsättningen riskera finansieringen av projekt som är viktiga för regionutvecklingen. Utskottet ser det som nödvändigt att den föreslagna bevillningsfullmakten för 8 miljoner euro riktas in på områden som lider av plötsliga strukturomvandlingar eller svår arbetslöshet. Dessutom är det enligt utskottet viktigt att det nya arbets- och näringsministeriet klarlägger hur finansieringen av offentliga investeringar i näringspolitiska projekt kan säkerställas i fortsättningen.

Service till dem som har det svårt att få arbete

Stödsysselsättningen i den offentliga förvaltningen föreslås bli minskad och i stället ska stödsysselsättningen i företag prioriteras. Utskottet noterar att stödsysselsättning i företag troligen är ett bättre val när man siktar på att de stödsysselsatta ska få arbete på den öppna arbetsmarknaden. Men den föreslagna omdisponeringen kan påverka situationen för de arbetslösa som har det allra svårast att få arbete eller som bor i glesbygden.

Det har visat sig vara problematiskt att sysselsätta långtidsarbetslösa i företag. De långtidsarbetslösa har vanligen kunnat ta emot jobb på ett företag först efter att ha deltagit i rehabiliterande arbetsverksamhet eller stödarbete i kommunen eller inom den tredje sektorn. På glesbygden är kommunerna och de statliga inrättningarna ofta de huvudsakliga arbetsplatser där arbetslösa kan stödsysselsättas. Därför kan nedskärningen av anslagen för sysselsättningsåtgärder inom den offentliga sektorn försämra möjligheterna att utforma fungerande vägar till sysselsättning och att bevara de arbetslösas arbetsförmåga, i synnerhet på avlägset belägna områden.

Långtidsarbetslösa och partiellt arbetsföra utgör en betydande arbetskraftsresurs som kan nyttiggöras inför den kommande bristen på arbetskraft. Men för att den här resursen ska kunna nyttiggöras behövs det bra rehabilitering, arbetspraktik och skräddarsydd utbildning som stöd för inträdet på arbetsmarknaden. Det är påkallat att de grupper av arbetssökande som har det svårast att få arbete också i fortsättningen verkligen omfattas av arbetskraftspolitiska åtgärder och tjänster. Samtidigt ser utskottet det som angeläget att regeringen utreder möjligheterna att låta pensionslösningarna omfatta de långtidsarbetslösa som inte ens genom betydande insatser har realistiska möjligheter att få jobb.

Servicecentren för arbetskraft har visat sig fungera bra och kunna tillhandahålla många slags tjänster för de arbetslösa som har det svårast att få jobb. Men nätverket av servicecentra är ännu inte heltäckande och kan inte ta emot alla som troligen skulle ha nytta av tjänsterna. Utskottet ser det som angeläget att klarlägga möjligheterna att förbättra systemet med servicecentra, som visat sig fungera bra.

Statens andel till kommunerna för arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte stiger med 1,5 miljoner euro. Med tanke på att arbetsförvaltningen dragit upp linjer för att överlåta en allt större del av de långtidsarbetslösa på det kommunala socialväsendet är det viktigt att kommunerna kan ordna rehabiliterande arbetsverksamhet för alla behövande. När målgruppen blir större kan anslagstillskottet visa sig vara för litet i relation till behovet.

De arbetslösas föreningar och andra arbetsplatser inom den tredje sektorn är ytterst viktiga när det gäller att för långtidsarbetslösa och partiellt arbetsföra ordna sysselsättning som gradvis leder mot den öppna arbetsmarknaden. Enligt utredning avses stödsysselsättningen inom den tredje sektorn bli utökad från 10 000 till 13 000 jobb. Det är viktigt att tredje sektorn får erkänsla och adekvata resurser för det här värdefulla arbetet.

I Kajanaland bereds ett intressant projekt där de pengar som nu direkt eller indirekt behövs för utgifter på grund av arbetslösheten eller dess följder ska användas direkt för sysselsättning. Målet är att genomföra Paltamos projekt Arbete till alla, där alla arbetslösa i Paltamoregionen ska bli anställda och sedan förmedlade vidare till riktiga arbetsplatser.

Sysselsättning av handikappade

Utskottet ser mycket positivt på att anslaget för sysselsättning av handikappade ökats med 18 miljoner euro i budgetpropositionen. Det är klart vanligare med arbetslöshet bland handikappade än bland den övriga befolkningen. Det största hindret för att sysselsätta handikappade anses vara bristen på information. Arbetsgivarna vet inte att de kan få stöd för sysselsättning av handikappade eller för ändringsarbeten på arbetsplatsen. Det saknas också information om vilka lösningar det finns för att stödja de handikappades arbetsförmåga på arbetsplatsen.

Arbetshälsoinstitutet har berett ett projekt för tillgänglighet i arbetslivet. Målet är att ta fram en ny metod för enklare och snabbare lösningar som gör arbetsplatserna mer tillgängliga för handikappade och sjuka. Projektet är också avsett att öka medvetenheten om möjligheterna till sådana lösningar som stöd för handikappades arbetsförmåga. Vidare ska databasen över tillgänglighetslösningar (www.ttl.fi/esteetontyopaikka) förbättras så att det blir lätt att hitta modeller och kontaktuppgifter som gäller hur ändringsarbeten kan planeras och genomföras. Utskottet anser att projektet kan bidra till ökade möjligheter för handikappade att få jobb på den öppna arbetsmarknaden och sänka tröskeln för de enskilda arbetsgivarna att anställa handikappade.

Utskottet föreslår att finansutskottet klarlägger om en del av anslaget för sysselsättning av handikappade kan tilldelas Arbetshälsoinstitutet för tillgänglighetsprojektet. Projektet ska genomföras 2008 och 2009. De totala kostnaderna är ca 220 000 euro.

Ersättning av civiltjänstgörarnas boendekostnader

För civiltjänst föreslås ett anslagstillskott på 2,4 miljoner euro, varav 2 miljoner ska gå till civiltjänstgörarnas boendekostnader. Utskottet välkomnar det här förslaget, som är mycket behövligt.

Utskottet har många gånger lyft fram behovet av att ersätta civiltjänstgörarnas boendekostnader och på så sätt göra det lättare att hitta tjänstgöringsställen. Sedan depressionen har det ständigt varit brist på tjänstgöringsställen. Därför har flera tiotals män varje år fullgjort civiltjänst på civiltjänstcentralen, vilket inte är lämpligt vare sig för samhället eller dem själva.

Största delen tjänstgör i Södra Finland där boendekostnaderna är höga. Därför är det möjligt att anslaget inte kommer att räcka till. Utskottet ser det som viktigt att följa upp hur anslaget räcker till och i förekommande fall vidta åtgärder för att få tilläggsanslag.

Att främja jämställdhet

I sitt program har regeringen åtagit sig att målmedvetet främja jämställdheten i allt beslutsfattande. Målet är att klart minska löneskillnaderna mellan kvinnor och män och genomföra alla insatser som är inskrivna i likalönsprogrammet. Utskottet välkomnar förslaget att avdela 200 000 euro för programmet 2008. Det är viktigt att programmets resurser säkerställs i fortsättningen också.

Ministeriernas förslag i budgetpropositionen har nu för första gången granskats med beaktande av könsperspektivet enligt finansministeriets anvisningar. Utskottet ser det som ytterst viktigt att könsperspektivet blir beaktat i budgetberedningen. Praxisen bör vidareutvecklas och de som står för beredningen vid ministerierna bör få utbildning i frågan utifrån erfarenheterna av årets beredning, framhåller utskottet.

Social- och hälsovårdsministeriet har föreslagit 180 000 euro för att inrätta en informationstjänst för jämställdhet. Men det anslaget finns inte med i budgetpropositionen. Med informationstjänst avses en specialiserad organisation med personal som är utbildad för att söka, ordna och bearbeta forskningsdata och fakta samt att förmedla informationen till dem som behöver den. En informationstjänst behövs också som en nationell motsvarighet till EU:s jämställdhetsinstitut och för att leverera data från Finland till institutet. För att bevaka utfallet av likalönsprogrammet behöver vi en enhet som tar fram information och det är här som informationstjänsten vore viktig. Utskottet ser det som viktigt att informationstjänsten för jämställdhet blir inrättad.

För att förbättra kvinnornas villkor på arbetsmarknaden är det viktigt att fortsätta arbeta för att jämnare fördela kostnaderna för föräldraskapet mellan mammornas och pappornas arbetsgivare. Ett sätt är att stödja och uppmuntra papporna att använda föräldraledighet i större utsträckning.

Sysselsättning av unga som riskerar att bli utslagna

Utskottet välkomnar anslaget på 30,5 miljoner euro som särskilt är avsett för sysselsättning av ungdomar som hotas av utslagning. Enligt utredning har tiotusentals unga på olika sätt "försvunnit". De deltar inte i utbildning, arbete eller värnpliktstjänst, är inte hemmamammor eller -pappor och finns inte bland de arbetslösa arbetssökande eller utkomststödtagarna.

Utskottet anser att samhället inte har råd att förlora en enda ung människa. De allt mindre åldersklasserna bör i sin helhet omfattas av utbildning, verkstadsverksamhet, läroavtalsutbildning eller andra liknande åtgärder. Det är viktigt att regeringen ordnar med den bevakning och de tjänster som behövs för att få de samhälleliga sysselsättnings- och utbildningstjänsterna att nå alla unga.

Arbetsverkstäderna har visat sig vara ett bra sätt att förebygga utslagning bland unga. De är multiprofessionella så som avsikten varit. Där deltar årligen ca 7 000 unga. Av dem saknar över hälften grundläggande yrkesutbildning. En period på arbetsverkstaden hjälper den unga att förbättra sin livskompetens och efter perioden får 70 % plats i utbildning, arbete eller någon annan aktivitet.

Utskottet ser det som påkallat att utöka och utveckla arbetsverkstädernas verksamhet samt att permanenta finansieringen genom en ökad statsandel. Startträningen gör det möjligt att minska utslagningen genom att tillhandahålla platser med låg tröskel för unga som inte vet vad de vill göra i livet. Arbetsverkstäderna genomför också stödd läroavtalsutbildning där en individuell tränare hjälper den unga att få kontroll över sitt dagliga liv, avklara teoretiska studier och delta i samarbetet med företag.

Hälso- och sjukvården för arbetslösa

I budgeten för 2007 är 2 miljoner euro avdelat för hälsokontroller av långtidsarbetslösa. En extra statsandel för ändamålet betalas till kommunerna som en del av de kalkylerade kostnaderna för hälso- och sjukvården. I fjol uppgick anslaget till en miljon euro.

Frågan om de arbetslösas hälsa hänger samman med de senaste årens ökande skillnader mellan befolkningsgrupperna. När det gäller tillgången till hälsovård blir långtidsarbetslösa särbehandlade i förhållande till den övriga befolkningen i arbetsför ålder, för de blir utan hälsokontroller och andra tjänster med anknytning till företagshälsovården. De nås inte av den företagshälsovård som är avsedd för befolkningen i arbetsför ålder och behöver därför särskilt ordnade tjänster för att kunna behålla sin arbetsförmåga och handlingskraft.

I budgeten för 2007 var dessutom 1,5 miljoner euro tilldelat ett projekt för hälso- och sjukvård till långtidsarbetslösa. Projektet genomförs i samverkan mellan social- och hälsovårdsministeriet, forsknings- och utvecklingscentralen för social- och hälsovården (Stakes), Folkpensionsanstalten, Folkhälsoinstitutet, Arbetshälsoinstitutet, servicecentren för arbetskraften samt kommunerna. Syftet är att ta fram verksamhetsmodeller som senare kunde tillämpas i alla kommuner, hälsovårdscentraler och servicecentra för arbetskraften. Projektet inbegriper uppföljning och utvärdering som ska visa vilka modeller som fungerar så som avsikten varit och hur statsandelen använts.

Utskottet ser det som ytterst viktigt att effektivisera hälso- och sjukvården för arbetslösa. Utskottet välkomnar budgetanslaget på 2 miljoner euro för ändamålet. Anslaget går till kommunerna för hälsovårdstjänster till arbetslösa. Men samtidigt bör nivån på tjänsterna i olika kommuner bevakas och i förekommande fall bör styrningen effektiviseras så att alla har tillgång till hälsovård på lika villkor.

Produktivitetsprogrammet

Det blir hela tiden en allt mer krävande uppgift att sysselsätta arbetslösa eftersom allt fler hör till dem som har det allra svårast att hitta arbete. För att få ut dem på den fria arbetsmarknaden krävs det varierade åtgärder och kunnig personal som intensivt samverkar med andra myndigheter och företag. Dessutom krävs det stora arbetsinsatser av personalen för att den arbetskraftspolitiska utbildningen ska kunna ordnas i närmare samarbete med företagen. Med tanke på produktivitetsprogrammet ser utskottet det som viktigt att arbetsförvaltningen tillförsäkras de personella resurser som den behöver för att klara av sina uppgifter.

Reformen av den sociala tryggheten bör beakta förändringarna i arbetslivet

Det är bra att regeringen startat en reform för att reformera den sociala tryggheten. Syftet är att göra arbete lönsamt, minska fattigdomen och undanröja inkomstfällorna.

Utskottet vill särskilt lyfta fram de problem som gäller den sociala tryggheten och utkomstskyddet för arbetslösa i fråga om personer som är på gränsen mellan att vara företagare och arbetstagare. Det är angeläget att som främsta mål för reformen ställa upp ett system för social trygghet som stämmer överens med utredningsman Pasi Järvinens förslag. I fråga om finansieringen och förutsättningarna att bevilja stöd ska systemet bättre ta hänsyn till de allt mer splittrade och differentierade formerna av arbete samt läget för dem som är på gränsen mellan att vara företagare och arbetstagare.