Motivering
Allmänt
Syftet med förslaget är att skydda människors hälsa
och miljön mot farliga kemikalier. Förslaget avser
ett heltäckande system för effektivare hantering
av kemikalierisker. Målet är ökad information
som ger bättre insikter i olika ämnens effekter
samt minskad exponering och uppmuntran av innovationer så att
farliga kemikalier kan ersättas med mindre skadliga.
Arbetslivs- och jämställdhetsutskottet anser att
förslagets mål är synnerligen viktiga.
Det menar att ett ökat ansvar för industrin bidrar
till ökad information om kemikalier och bättre
hantering av kemikalieriskerna. Med tanke på ett effektivare
arbetarskydd är bättre kunskaper och riskhantering
samt tillämpning av försiktighetsprincipen av
största vikt. Utskottet anser att det är viktigt
att verksamhetsutövarens ombesörjningsskyldighet,
skyldighet att vara konsekvensmedveten och skyldighet att välja
tydligt skrivs in som principer som styr tolkningen av förordningen.
Arbetarskyddslagen förutsätter att arbetsgivaren
kartlägger risker och vidtar åtgärder
för riskhantering. Utan information om kemikaliernas egenskaper
och risker blir riskbedömningen på arbetsplatserna
dock mycket bristfällig. REACH-systemet förbättrar
situationen avsevärt. Också tillståndsförfarandet
där en säker användning av farliga ämnen
definieras i detalj i tillståndsvillkoren främjar
arbetarskyddet.
Utskottet omfattar statsrådets uppfattning att förslaget
fortsatt bör inriktas på säkerhetsaspekter.
Om skyldigheten bestäms i ton kan det bli fel inriktning
på riskhanteringsresurserna. Utskottet anser att kemikalierna
måste vara exakt avgränsade och att utredning
av ämnen enligt risker prioriteras. Samtidigt
bör man dock se till att systemet inte blir orimligt komplicerat.
Effekter för arbetsmiljön
Enligt Internationella arbetsorganisationen ILO:s uppskattning
resulterar exponering för farliga ämnen i arbetet
i närmare 440 000 dödsfall och i EU-området
i 47 000 dödsfall per år. Enbart asbest
leder på årsnivå till 18 000
dödsfall i EU-området.
Enligt social- och hälsovårdsministeriets
bedömning uppgår de årliga kostnaderna
för arbetsrelaterade sjukdomar och dödsfall förorsakade
av kemiska faktorer till cirka en miljard euro i Finland. REACH-förordningen
kan inte helt råda bot på sjukfrekvensen men kan
minska den avsevärt. På uppdrag av kommissionen
har förordningens effekter på arbetsmiljön
i EU-området utretts genom bedömning av kostnaderna för
kemikalierelaterade cancersjukdomar. I utredningen ansågs
20 % av de årliga cancerfallen vara orsakade av
okända, cancerframkallande kemikalier. Genom förordningen
kunde en tredjedel eller två tredjedelar av dessa dödsfall
förhindras, dvs. 2 167 — 4 333
per år. Värdet av de dödsfall i cancer
som kan förhindras varierar enligt bedömningarna
mellan 17 600 och 54 200 miljoner euro över
en period på 30 år. Trots att det är
svårt att bedöma konsekvenserna för arbetsmiljön är
det enligt utskottet klart att de fördelar som uppnås
genom förordningen är betydande såväl
mänskligt sett som med tanke på de kostnader som
samhället sparar.
Effekter för industrins konkurrenskraft
Flera utredningar har gjorts om förslagets ekonomiska
effekter speciellt för industrin. Enligt dem kan förslaget
leda till minskad tillväxt av bruttonationalprodukten,
sysselsättningen och reallönerna i Finland och
i andra EU-länder samtidigt som sysselsättningen
och reallönenivån blir bättre i den globala
ekonomin i tredje länder. Kostnaderna för små och
medelstora företag skulle bli särskilt stora.
Utskottet omfattar statsrådets ståndpunkt
om att det är viktigt att uppnå ett balanserat
slutresultat med tanke på hälso- och miljöskyddet samt
de ekonomiska aktörerna. Utskottet framhåller
behovet av en så bred utredning som möjligt om
förslagets effekter för olika aktörer.
Utredningen bör också beakta förslagets
fördelar som utöver hälso-
och miljöeffekterna antas vara bättre innovationskapacitet
inom industrin. Förordningen uppmuntrar ju industrin att
ersätta gamla och farliga kemikalier med mindre skadliga
och inriktar på detta sätt produktutvecklingen
på säkrare kemikalier.
Förordningen ger bättre möjligheter
till produktutveckling av nya ämnen genom att den skärper
skyldigheten att undersöka och anmäla nya ämnen
i avsevärd grad. Dessutom underlättas produktutvecklingen
genom att nya ämnen får användas
för forsknings- och produktutvecklingsändamål
med mycket knappa registreringsuppgifter under fem års
tid utan tonbegränsning.
Enligt förslaget ska alla kemikalier i importerade
varor inte omfattas av registreringskravet. För att förslaget
inte ska uppmuntra till att flytta produktionen utanför
EU är det viktigt att importerade varor omfattas av samma
regler som varor på den inre marknaden. Importörerna
ska i sina produkter använda endast ämnen som är
registrerade i EU eller registrera kemikalierna i sina produkter
innan de importeras. Finland och EU bör vara aktiva i att
driva på ett globalt kemikalieavtal motsvarande
REACH-förordningen.
Kemikaliemyndigheten ska effektivt samordna den nya lagstiftningen
och se till att medlemsstaternas know-how utnyttjas och utvecklas.
Placeringen av kemikaliemyndigheten i Finland främjar en
högkvalitativ kompetens på området i Finland.
Det är också betydligt lättare för
finländska företag att sköta sina ärenden
hos en myndighet som verkar i Finland.
De föreslagna förfarandena ställer
stora krav på sakkunskapen särskilt i små och
medelstora företag. Avgörande för om
och till vilka kostnader små och medelstora företag
kan uppfylla kraven är om det bildas konsortier och om
alla företag kommer med i dem. För att trygga
de små och medelstora företagens villkor är
det enligt utskottet viktigt att man i den fortsatta behandlingen
noga utreder om principen "ett ämne, en registrering" kan
införas. Också testuppgifternas offentlighet och
förfaranden på företagets eget språk
förbättrar de små och medelstora företagens
möjligheter att bedriva verksamhet enligt kraven i förordningen.
Det ska vid behov tas fram stödtjänster för
att hjälpa små och medelstora företag
att bilda konsortier och göra utredningar som förutsätts
i förordningen.
Intermediärer
Med tanke på säkerheten i arbetet är
det problematiskt att förslaget i fråga om intermediärer som
används som prekursorer för syntes i industriella
processer inte kräver någon utredning av egenskaperna
eller någon säkerhetsbedömning. Kommissionen
har motiverat undantaget för intermediärer med
att hänvisa dels till arbetsmiljölagstiftningen
och dels till den stora mängden ämnen samt med
att det gör det lättare att genomföra
förordningen och håller kostnaderna för industrin
på en skälig nivå.
Arbetsmiljölagstiftningen blir tillämplig
först när ämnet betraktas som farligt.
Eftersom nya uppgifter eller nya undersökningar om ämnen som
betraktas som intermediärer inte ska behöva inhämtas
bör ämnena fortfarande anses som ofarliga och
särskilda åtgärder för riskhantering ska
inte heller krävas på basis av arbetsmiljölagstiftningen.
Utskottet anser att det med tanke på ett bättre arbetarskydd är
viktigt att undantagen i fråga om intermediärer
och villkoren för dem ändras så att verksamhetsutövaren
också på den punkten ska visa att riskhanteringsåtgärderna är
adekvata.
Övriga undantag
I bilagorna 2 och 3 uppräknas ämnen som inte omfattas
av registreringskravet. I bilaga 2 uppräknas enstaka ämnen
som betraktas som ofarliga eller till och med som livsmedel. Hit
hör socker, oljor, kväve, kol, kalksten och stärkelse vars
egenskaper och risker redan är kända.
I bilaga 3 uppräknas olika oavsiktliga reaktionsprodukter
eller biprodukter (t.ex. avfall) som inte introduceras på marknaden
och som inte omfattas av registreringsplikten. Punkt 8 i bilaga
3 gäller naturprodukter som inte omfattas av registreringsplikten
om de inte ändras kemiskt under tillverkningen eller om
de inte anses som farliga. En del av naturprodukterna är farliga.
Till exempel många läkemedel härstammar
från naturen. Också malmer och mineraler kan innehålla
farliga ämnen av vilka de mest kända är
tungmetaller och asbest. Även talk kan innehålla
asbest som förorening.
När det gäller cellulosa är det inte
helt klart om det är fråga om ett ämne
som avses i punkt 8 i bilaga 3. Cellulosa motsvarar till sina egenskaper
socker och stärkelse som nämns i bilaga 2. För
klarhetens skull bör cellulosa tas upp i förteckningen
i bilaga 2.
Utskottet omfattar Finlands preliminära ståndpunkt
att bilagorna 2 och 3 bör justeras så att de opartiskt
tar upp alla liknande ämnen och fall.
Avfall
Förslaget har kritiserats för att det hindrar återvinning
av avfall och skapar överlappande system med lagstiftningen
om avfallshantering.
Kommissionen utgår från att avfall har en egen
definition i lagstiftningen och sålunda inte utgör
något ämne, någon beredning eller någon produkt
som omfattas av REACH. I enlighet därmed tilllämpas
inte REACH på t.ex. import av returpapper till EU. Returpapper
kan omfattas av registrerings- eller anmälningsplikt endast
om farliga ämnen frigörs från det.
Utskottet omfattar statsrådets ståndpunkt
om behovet att förtydliga förordningen. Företag
och medborgare kan inte förväntas tolka definitioner på det
sätt som kommissionen föreslår. Utskottet
anser att det av förordningen entydigt ska framgå i
vilka situationer den kan tillämpas på avfall.