Motivering

Utskottet anser att regeringens prioriteringar inför Finlands ordförandeskap på det hela taget kan stödjas. Det understryker särskilt globaliseringens sociala dimension och insatser för att förbättra Europas möjligheter i den globala konkurrensen. En balanserad globalisering och en rationell internationell arbetsfördelning kräver att den europeiska konkurrenskraften bygger på kvalitet, innovation och kompetens. Det spelar en alldeles särskild roll hur vi lyckas främja innovationer och nyttiggöra dem.

Regeringen konstaterar att Finland under sitt ordförandeskap kommer att bedriva en bred innovationspolitik som omfattar forskning, teknik, utbildning och finansiering. Utskottet instämmer i uppfattningen att de här elementen är centrala för att skapa en lämplig grogrund för innovationer. Men de är inte tillräckliga. Vid sidan av dem behöver vi en arbetsmarknad där strukturer och förhållanden bidrar till innovationer och till att de nyttiggörs.

Merparten av de konkurrensfrämjande innovationerna är process- och produktinnovationer som bygger på identifikation av kundernas problem och kontroll över arbetsprocesserna. Denna fingertoppskänsla och arbetslivskvaliteten spelar en central roll för innovationsklimatet.

Utskottet understryker att konkurrenskraft som utgår från kompetens och innovation inte kan byggas på ett otryggt arbetsliv och en osäker framtid. Osäkerhet om framtiden och rädsla för att förlora arbetsplatsen bidrar inte till att förstärka de anställdas engagemang och motivation, som är de faktorer som kreativitet och arbetstagarinitierade innovationer i långa stycken grundar sig på. Därför är tendensen att skära ner arbetskraftskostnaderna med åberopande av ett globalt konkurrenstryck ett problem med tanke på kreativiteten. Även om förhållandena i Europa varierar på denna punkt kan man förmoda att detta "förtroendeunderskott" småningom blir ett alleuropeiskt problem om man inte tar i det i tid.

För att nyttan av globaliseringen ska kunna maximeras och fördelas lika krävs det att man identifierar både företagsamhetsintresset och arbetstagarintresset och skapar en balans mellan dem. Det förutsätter i sin tur en bred dialog, fungerande skyddsnät och målmedvetna produktionsval. Det viktigaste är att söka effektivitet och konkurrenskraft i kvalitet, innovation och kompetens och att undvika förtroendeminskande kostnadsjakt som utgår från personalnedskärningar och förflyttning av arbetsplatser. Med tanke på en balanserad globalisering och en internationell arbetsfördelning som också skulle gagna utvecklingsländerna vore det ytterst viktigt att bygga upp ett sådant samhällsavtal mellan tre parter. Det kunde gärna utgöra ett centralt element i unionens globaliseringspolitik.

En lång rad utredningar och praktiska erfarenheter visar att de anställda mår bra på arbetsplatser där kvinnor och män arbetar tillsammans och är så jämställda som möjligt. Olikhet berikar arbetsgemenskapen och genererar kreativitet. Välbefinnande och kreativitet höjer i sin tur produktiviteten. Om målet är att höja produktiviteten lönar det sig att nyttiggöra den potential som finns i jämställdhet.

Enligt utskottets mening är det viktigt att Finland i sina prioriteringar lyfter fram arbetslivskvalitet, kreativitetsstödjande ledarskap och bättre jämställdhet bland de viktigaste innovationspolitiska elementen vid sidan av forskning, teknik, utbildning och finansiering.