Uppskattningsvis är ca 12—18 % av våningsytan i Finlands skolor och daghem är allvarligt fukt- och mögelskadade. Detta innebär att 172 000—259 000 dagisbarn, skolelever och personal varje år berörs av inomhusluftsproblem. Dessa siffror publicerades år 2012 i en utredning av riksdagens revisionsutskott. Alla som vistas i byggnaden insjuknar nödvändigtvis inte av den dåliga inomhusluften, och för en del personer kan det räcka länge innan symptom visar sig. Andra kan utveckla symptom efter en kort vistelse och speciellt efter att man blivit känslig för dålig inomhusluft kan symptom bestående av t.ex. trötthet, huvudvärk, feber och utslag uppstå snabbt. Även återkommande infektioner och allergier kan uppkomma, och det finns bevis för att vistelse i byggnader med fukt- och mögelskador kan leda till uppkomst och försämring av astma. 

I många kommuner studerar till och med över hälften av eleverna i temporära utrymmen på grund av att den egentliga skolbyggnaden har inomhusluftsproblem. Varje person som blir känslig eller får kroniska besvär av vistelse i utrymmen med dålig inomhusluft är en person för mycket. För att undvika att skolever och personal blir sjuka eller överkänsliga för dålig inomhusluft krävs snabba reaktioner genast då de första symptomen visar sig. Då symptom uppkommer är det därför av största vikt att inomhusluftens kvalitet granskas så snabbt som möjligt så att nödvändiga åtgärder kan tas för att undvika ytterligare exponering. Därför är det viktigt att satsa forskningsmedel på utvecklandet av snabba och noggranna mätningsmetoder för granskning av inomhusluftens kvalitet. Mätningar borde genomföras på regelbunden basis t.ex. i samband med en årlig konditionsgransking av byggnaden för att möjliggöra kontinuerlig uppföljning och på så sätt motverka uppkomsten av problem som inte går att åtgärda med reparation. För att främja regelbunden uppföljning av inomhusluftens kvalitet krävs kostnadseffektiva och noggranna mätmetoder.