Denna sida använder kakor (cookies). Läs mer om kakor
Nedan ser du närmare vilka kakor vi använder och du kan välja vilka kakor du godkänner. Tryck till slut på Spara och stäng. Vid behov kan du när som helst ändra kakinställningarna. Läs mer om vår kakpolicy.
Söktjänsternas nödvändiga kakor möjliggör användningen av söktjänster och sökresultat. Dessa kakor kan du inte blockera.
Med hjälp av icke-nödvändiga kakor samlar vi besökarstatistik av sidan och analyserar information. Vårt mål är att utveckla sidans kvalitet och innehåll utifrån användarnas perspektiv.
Hoppa till huvudnavigeringen
Direkt till innehållet
Finlands ekonomi står inför stora utmaningar under de närmaste åren. Balansen i de offentliga finanserna kräver minst 80 procents sysselsättningsgrad och en ekonomisk tillväxt på 2 procent. Försörjningsberedskapen och samhällets kristålighet måste stärkas och skuldspiralen brytas. För att få de offentliga finanserna i balans före slutet av decenniet måste de följande regeringarna vidta omfattande åtgärder, och det räcker inte med en regeringsperiod för att stabilisera läget. Balanseringen av de offentliga finanserna kräver alla tre medel: minskade utgifter, ökade inkomster och snabbare ekonomisk tillväxt genom strukturella reformer.
Vi måste bereda oss på att social- och hälsovårdsutgifterna ökar och utbudet av arbetskraften minskar då befolkningen åldras. Underfinansieringen av social- och hälsovårdssektorn, dvs. välfärdsområdena, måste åtgärdas. Nativiteten kan endast påverkas i begränsad utsträckning genom politiska åtgärder. Barnfamiljerna måste dock få stöd för att beslutet att skaffa barn inte ska hänga på pengar. För att sysselsättningsmålet på 80 procent ska nås måste man i stället för bara snack också vara beredd på att vidta konkreta åtgärder. Kristdemokraterna arbetar för dessa mål.
Budgeten för 2023 och höstens tilläggsbudgetar har varit den sista möjligheten för Marins regering att vidta konkreta åtgärder för att stoppa ökningen av den offentliga skulden, prioritera de offentliga utgifterna och å andra sidan förhindra kriser i välfärdsområdena och rädda den inhemska matproduktionen. Beslutet att skjuta upp hanteringen av den akuta kostnadskrisen på gårdarna till nästa års tilläggsbudget är ödesdigert för alltför många gårdar.
Regeringen har inte velat eller förmått ingripa konkret i dessa allvarliga frågor trots varningar. Man har velat lämna svåra beslut om de offentliga finansernas hållbarhet till nästa regering. Utan en hållbar ekonomi har vi inte världens bästa skola, en fungerande hälsovård och en god kollektivtrafik och annan basservice som har gett finländarna rätt jämlika möjligheter. Skuldsättningen och den ekonomiska utarmningen leder också till att nationalförmögenheten successivt säljs till utländsk ägo.
Vi föreslår,