Ekonomiutskottet tillstyrker lagförslagen utan ändringar.
Syftet med den föreslagna lagstiftningen.
Förslagen syftar till att säkerställa att skyldigheten att offentliggöra uppgifter om stödbeslut genomförs i Finland. Skyldigheten infördes när Europeiska unionens regler om statligt stöd sågs över. Målet med att offentliggöra uppgifterna är att öka öppenheten i fråga om statligt stöd både nationellt och inom EU generellt. Enligt propositionen ska den som beviljar statligt stöd lämna uppgifter i standardformat i fråga om beviljande av individuellt stöd som överstiger 500 000 euro. Detta ska ske från och med den 1 juli 2016. På stöd för primärproduktion tillämpas betydligt lägre gränser.
Frågor som gäller tillämpningsområdena för bestämmelserna.
Eftersom skyldigheten att iaktta öppenhet bara gäller stöd som definieras som statligt stöd bör den anmälningsskyldige ha en klar uppfattning om karaktären hos varje enskilt stöd. Ett utlåtande av företagsstödsdelegationen, som lyder under arbets- och näringsministeriet, skulle särskilt väl kunna främja riktigheten i en sådan bedömning. Ekonomiutskottet har behandlat delegationens roll i ett tidigare betänkande (EkUB 6/2016 rd — RP 22/2016 rd) och konstaterat att delegationens behörighet och tillämpningsområdet för lagen om allmänna förutsättningar för stöd som beviljas för ekonomisk verksamhet har avgränsats något för snävt. Granskade tillsammans med skyldigheterna i den nu aktuella propositionen ser avgränsningen av delegationens behörighet ut att — särskilt ur kommunala aktörers perspektiv — utesluta användningen av en befintlig och fungerande bedömningsmekanism.
Anmälningsskyldiga myndigheter.
Ekonomiutskottet anser att det är en ändamålsenlig och fungerande lösning att medlemsstaterna använder ett gemensamt informationssystem. Också stödmyndigheternas skyldighet att särskilt se till att stöd som överskrider gränsvärdena offentliggörs nationellt ses som motiverad med avseende på öppenheten i uppföljningen av stöden. Enligt uppgift till ekonomiutskottet kan merparten av stöduppgifterna i framtiden genom ett gränssnitt överföras automatiskt från det nationella datalagret till det centrala datasystemet, vilket bidrar till att lindra den administrativa bördan av anmälningsskyldigheten. Vid ekonomiutskottets utfrågning av sakkunniga framhölls det visserligen att vissa skyldigheter att samla och korrigera uppgifter som de nationella myndigheterna har ålagts ännu i detta skede är svåra att bedöma eftersom den slutliga formen ännu är öppen för vissa definitioner, bland annat hur detaljerade de offentliggjorda uppgifterna ska vara.
Skydd för affärshemligheter.
Till detaljnivån på offentliggjorda uppgifter anknyter också den av sakkunniga uttryckta oron över att de stöduppgifter som i och med anmälningsskyldigheten blir offentliga ger möjlighet att genom kombination med annan information sluta sig till vissa stödmottagares affärshemligheter. Frågan aktualiseras framför allt i samband med stöd för energiskatter. Enligt uppgift till utskottet kan skyddet för affärshemligheter säkerställas exempelvis genom att göra variationsintervallet för det stöd som ska anmälas så stort som möjligt, med beaktande av restriktionerna i EU-reglerna.
Jämförbara uppgifter.
Ekonomiutskottet noterar att medlemsstaterna har relativt olikartade redovisnings- och stödsystem som tillsammans med den föreslagna definitionen av anmälningsskyldigheten kan leda till en situation där de siffror som meddelats till medlemsstaternas gemensamma system i själva verket inte är jämförbara och således kan ge en felaktig bild av stödmottagarens ställning.
Helhetsbilden av stödmottagarens ställning.
Vid utskottsbehandlingen av propositionen har det väckt oro att de offentliga stödsystemen eventuellt kan orsaka snedvridningar i konkurrensen också mer allmänt. Skyldigheten att offentliggöra uppgifter enligt propositionen säkerställer att medlemsstaternas myndigheter, medborgare och företag skäligen enkelt får tillgång till texterna för de stödprogram som omfattas av skyldigheten och till väsentlig information om stödåtgärderna. Att insynen på så sätt ökar betraktas som en utveckling i rätt riktning. Men utskottet vill samtidigt påpeka att många stödformer fortfarande faller utanför regleringen. När regleringen vidareutvecklas bör man därför sträva efter ett system med ett enda register som är så heltäckande som möjligt. På så sätt skulle det inte färga av sig på helhetsbilden av stödmottagarens ställning om stöden sprids enligt projekt eller källa.