Regeringen avser med propositionen att genomföra EU:s direktiv om distansförsäljning av finansiella tjänster till konsumenter. Direktivet syftar till att genom harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning om distansförsäljning och konsumentskydd främja den fria rörligheten av finansiella tjänster.

Konsumentskyddslagen får ett nytt kapitel 6 a om distansförsäljning av finansiella tjänster och finansiella instrument. Typiska finansiella tjänster som det nya kapitlet omfattar är insättnings- och kundkonton, betalningsförmedlingstjänster, krediter och försäkringar samt förmedlingstjänster som gäller dem, fondkommission och andra investeringstjänster samt investeringsrådgivning. Typiska finansiella instrument är fondandelar och andra sådana värdepapper som värdepappersmarknadslagen tillämpas på.

Med distansförsäljning avses utbud av en finansiell tjänst till konsumenten med hjälp av ett medel för distanskommunikation, såsom telefon, post eller datanät, så att också avtalet ingås med hjälp av detta medel utan att parterna är samtidigt närvarande.

I nya 6 a kap. finns utförliga bestämmelser om den information som näringsidkaren innan avtalet ingås ska lämna konsumenten om sig själv, den tjänst som bjuds ut, avtalet och eventuella rättsmedel. Lagen föreslås få bestämmelser om när konsumenten har rätt att frånträda ett distansavtal.

I lagen föreskrivs också om konsumentens ansvar när ett identifieringsmedel som ger rätt att använda ett konto eller någon annan finansiell tjänst eller ett finansiellt instrument har använts på ett obehörigt sätt.

Lagen om försäkringsavtal kompletteras med bestämmelser om försäkringstagarens rätt att frånträda en pensionsförsäkring eller sparlivförsäkring.