Allmän motivering

Utskottet anser ändringarna vara motiverade. De nya bestämmelserna preciserar Strålsäkerhetscentralens (STUK) tillsynsbefogenheter dels för tiden innan bygglov beviljas nya kärnanläggningar, dels vid händelser och processer som avviker från det normala. Dessutom tillåter förslaget att centralens resurser används för mer krävande uppgifter inom kärnsäkerheten i och med att den får något större möjligheter att anlita privata besiktnings- och provningsorgan och systemet kompletteras med ett särskilt certifieringsorgan. Höjningen av kärnsäkerhetsavgiften tryggar finansieringen av forskning och utredning kring kärnsäkerhet.

De biträdande organen kommer att anlitas i större omfattning, men Strålsäkerhetscentralen kommer trots det att ha det samlade ansvaret för säker användning av kärnenergi (55 §). Centralen ska bland annat lägga fast detaljerade säkerhetskrav enligt 7 r § (kärnkraftsverksdirektiv), uppställa detaljerade krav på den verksamhet som avses i tillståndet, vid behov utfärda detaljerade föreskrifter och övervaka att de följs och kräva att konstruktioner eller anordningar som är avsedda som komponenter i en kärnanläggning framställs på ett sätt som är godkänt av centralen. Bestämmelser om centralens tillsynsbefogenheter ingår i 63 §.

Ett av syftena med propositionen är att säkerställa att det finns adekvata resurser för tillsynen över kärnsäkerheten när kärnkraftskapaciteten byggs ut. Ekonomiutskottet föreslår att lagförslaget i första hand godkänns med de ändringar som grundlagsutskottet lägger fram.

Besiktningsorgan.

Ända sedan 1990-talet har privata besiktningsorgan anlitats för kontroll av tryckbärande anordningar i kärnanläggningar. Enligt propositionen ska besiktningsorganens inspektionsrätt utvidgas till konstruktioner och mekaniska anordningar i kärnanläggningar.

Besiktningsorganen måste godkännas av centralen. De bedömer anordningarnas överensstämmelse utifrån de kärnkraftverksdirektiv som centralen ställt upp och de planeringskriterier som den godkänt. Besiktningsorganen har ingen rätt att göra avsteg från de beslut som centralen fattar eller från kärnkraftverksdirektiven. Det är Strålsäkerhetscentralen som har rätt att tolka direktiven och godkänna eventuella avsteg från dem (7 r § 3 mom.). Vidare hör det till centralen att under alla omständigheter kontrollera anläggnings- och systemplaner för kärnanläggningar och att göra säkerhetsbedömningar av dem. Centralen ska fortfarande inspektera anordningar som hör till säkerhetsklass 1 och de viktigaste anordningarna i klass 2. Ett beslut av ett besiktningsorgan får överklagas enligt det som 75 § föreskriver.Ingående krav på indelningen av kompetensområden mellan centralen och besiktningsorganet finns i kärnkraftverksdirektiven. Besiktningsorganen ska ansöka om godkännande av centralen för vissa kontrolluppgifter. I beslutet ska centralen då ange organets kompetensområden. Centralen utövar tillsyn över besiktningsorganen genom att granska deras verksamhet, genom att utföra kontroller på de platser där kärnanläggningar finns eller tillverkas och genom att utvärdera besiktningsbesluten. Dessutom ordnar centralen tillställningar som avser att säkerställa att besiktningsorganen arbetar på samma sätt.

De föreslagna ändringarna i besiktningsorganens befogenheter har aktualiserats av jämförelser av hur kontroller utförs på tryckbärande anordningar och stål- och betongkonstruktioner. Jämförelserna har gjorts av WENRA (Western European Nuclear Regulators Association), en samarbetsorganisation för tillsynsmyndigheterna i de europeiska kärnkraftsländerna. Tillsynsmyndigheterna från en rad europeiska länder (bl.a. Sverige, Frankrike, Storbritannien och Finland) deltog i WENRA-arbetsgruppen. I slutrapporten"Benchmarking the European inspection practices for components and structures of nuclear facilities"; publicerades i mars 2012.presenteras exempel på bästa praxis för besiktningsorganen. På några få undantag när besiktas anordningarna i Europa av ackrediterade besiktningsorgan som är godkända av kärnsäkerhetsmyndigheterna. I till exempel Sverige besiktas alla anordningar av besiktningsorgan. I propositionen föreslår regeringen att förslagen till bästa praxis tas in i vår lagstiftning.

Det är motiverat att anlita besiktningsorganen i större utsträckning, anser ekonomiutskottet. Besiktningarna kommer att utföras under insyn av och enligt anvisningar från centralen. Nyordningen riskerar inte säkerheten, men medger en mer rationell användning av centralens resurser.

Certifieringsorgan.

Lagförslaget inför en ny aktör, certifieringsorgan, som ska säkerställa att mekaniska anordningar i kärnanläggningar är oskadade. Det har tagits fram ett certifieringsförfarande för att säkerställa att de icke-förstörande provningarna av mekaniska kärntekniska anordningar och konstruktioner är tillförlitliga. Det bygger på procedurer och direktiv som tagits fram i internationellt samarbete. Tillståndsinnehavaren måste ha tillgång till ett certifieringsorgan som administrerar, planerar, genomför, kontrollerar och utvärderar certifiering av kontrollsystemen och utfärdar certifieringsintyg. Certifieringsorganet ska ha bedömts av ett ackrediteringsorgan och vara godkänt av Strålsäkerhetscentralen. Det certifierar de metoder, personer och anordningar som används vid de regelbundna kontrollerna. Strålsäkerhetscentralen ska godkänna certifieringsorganen på samma sätt som den godkänner besiktnings- och provningsorgan. Mer detaljerade krav på certifieringsorganen kommer att tas in i kärnkraftverksdirektiven om regelbundna kontroller av mekaniska anordningar.

Efter att certifieringsorganet har certifierat de metoder och anordningar som används vid kontrollerna och de personer som utför kontrollerna kan tillståndsinnehavaren ansöka om tillstånd från centralen för att tillämpa metoderna och anlita personerna vid regelbundna kotroller av mekaniska anordningar.Tack vare att det blir tillåtet att anlita certifieringsorgan uppdateras vårt regelverk och motsvarar bästa praxis på det internationella planet, anser utskottet.

Provningsorgan.

Också provningsorganen föreslås bli anlitade i större omfattning. De ska inte bara anlitas för att utföra provningar av tryckbärande anordningar utan också av mekaniska anläggningar och stål- och betongkonstruktioner. Organen är oberoende och de utför kvalitets- och åldringsprovningar i samband med tillverkningen. Mer detaljerade krav ingår i kärnkraftverksdirektiven.

Provningsorganen ska uppfylla kraven i de europeiska EN-standardernaEuropean Standards (europeiska standarder) och de måste vara ackrediterade för att utföra provningar. I kärnkraftverksdirektiven ingår det utöver kravet på ackreditering också mer detaljerade krav på de provningsorgan och de prövare som utför provningar av säkerhetsmässigt viktiga (säkerhetsklass 1 och 2) mekaniska anordningar och konstruktioner. I sådana fall godkänner centralen organen och prövarna på ansökan.

Strålsäkerhetscentralens tillsynsbefogenheter.

I lagens 63 § finns det bestämmelser om Strålsäkerhetscentralens tillsynsbefogenheter. Regeringen föreslår att befogenheterna preciseras med att centralen har rätt att undersöka en sådan händelse eller ett sådant förfarande som avviker från det normala och som kan vara av väsentlig betydelse för säkerheten när kärnenergi används. Det handlar i detta fall om en tillsynsbefogenhet som kan tillämpas i särskilda situationer som komplement till de regelbundna kontroller som tillståndshavaren själv initierar.

I princip är centralen oberoende av kontrollobjektet när den utreder avvikelser i användningen av kärnenergi. Däremot kan centralen inte göra oberoende utredningar av sin egen verksamhet. Följaktligen är det viktigt att Strålsäkerhetscentralen organiserar utredningarna med hänsyn till jävsaspekterna. Utredningsgruppen bör således också ha utomstående experter. Vidare bör det noteras att 2 § i lagen om säkerhetsutredning av olyckor och vissa andra händelser (525/2011) också gäller säkerheten vid användning av kärnenergi. Olycksutredningscentralen kan alltså starta en utredning och samtidigt utvärdera Strålsäkerhetscentralens verksamhet.

Ändringsförslag.

Grundlagsutskottet har föreslagit att 60 a och 75 § preciseras. Därutöver föreslår ekonomiutskottet att 55 § får en precisering av Strålsäkerhetscentralens befogenheter och att ikraftträdandet ändras för kontroller vid driftsstopp för omladdning. Ändringsförslagen redovisas närmare i detaljmotiven.