Allmän motivering
Ekonomiutskottet tillstyrker lagförslaget, men med
följande synpunkter och ändringsförslag.
Bakgrund
EU har satt som mål att förnybara energikällor ska
stå för 20 procent av slutliga energianvändningen
fram till 2020. Finlands mål bygger på det så kallade
RES-direktivetEuropaparlamentets och rådets direktiv
2009/28/EG om främjande av användningen
av energi från förnybara energikällor
och om ändring och ett senare upphävande av direktiven
2001/77/EG och 2003/30/EG där
Finlands mål för den slutliga energianvändningen är
38 procent fram till 2020. Det betyder att vi måste öka produktionen
av förnybar energi med 38 TWh och det föreslagna
stödsystemet spelar en framträdande roll för
måluppfyllelsen. Med inmatningspriset för vindenergi
kan vi täcka in hela den beräknade ökningspotentialen,
som är 6 TWh.
Det föreslagna stödsystemet är en
av de viktigaste metoderna för att öka användningen
av förnybar energi, framhåller utskottet. Regeringen har
gått inför ett så marknadsmässigt
system som möjligt som beaktar de övriga åtgärderna
för att öka användningen, exempelvis
utsläppshandeln. Ambitionen är att på ett
kostnadseffektivt sätt backa upp ny teknik. Samtidigt är
det av vikt att systemet bara införs temporärt.
Målet bör vara att den avsedda produktionen av
förnybar energi ska vara lönsam senast när
fristen går ut.
EU:s regler om statligt stöd ställer stränga krav
på stödsystemet. Regeringens mål är
att systemet, med hänsyn till EU-reglerna, ska vara så enkelt
och kostnadseffektivt som möjligt. Därför är
ett av villkoren att det är förbjudet att återanvända
begagnade kraftverksdelar för att så kallade gate
fees för biogasanläggningar inte ska kunna beaktas
och för att eventuella investeringsbidrag ska kunna återkrävas
när ett kraftverk godkänns för inmatningspris.
Om sådana ändringar tillåts, kräver
EU:s regler om statligt stöd att det finnas olika intervaller
på riktpriset och det rörliga produktionsstödet.
Det i sin tur skulle göra systemet mer komplicerat och
både tungt och dyrt att administrera.
Inmatningspriset är bara ett led i stödet
till ökad användning av förnybar energi.
Systemet utesluter till exempel generatorer under 100 kVA, men investeringsbidrag
kan beviljas den typen av projekt och stödet hindrar inte
att det föreslagna fasta produktionsstödet för
el ges ut.
Det krävs snabba tag för att vi ska kunna
uppfylla kravet på ökad användning av
förnybar energi, påpekar utskottet. Därför är
det av största vikt att systemet börjar fungera
snabbt. Om det görs ändringar som påverkar
det statliga stödet kräver det ytterligare ändringar
i vår anmälan till kommissionen och det i sin
tur innebär att introduktionen av systemet drar ännu
mer ut på tiden. Följaktligen anser utskottet
att det i dagsläget inte är rationellt att i detta
läge rucka på stödsystemets räckvidd.
Det hindrar inte att det finns ett behov att kompletterande utredningar
med övergripande kostnadsnyttoanalyser. En bredning av systemet
beror på det kommande beslutet från kommissionen
om förslaget är förenligt med reglerna
för statligt stöd eller inte.
De viktigaste förslagen
Villkoren för att bli godkänd för
inmatningspris.
Ett kraftverk kan godkännas i systemet med inmatningspris
om det uppfyller de allmänna och de särskilda
villkoren (7—11 §). Om villkoren är uppfyllda
eller inte kan bedömas först när investeringen
i kraftverket har gjorts. De flesta villkoren är entydiga
och det krävs ingen prövning utom när
det gäller de produktionsmässiga och ekonomiska
villkoren.
Under behandlingen i utskottet har det från flera håll
kommit fram berättigad oro för att framför
allt de dyra investeringarna i vindkraft inte kommer att ta fart
om det finns en risk för att det färdiga vindkraftverket
inte kommer att godkännas för inmatningspris.
Därför föreslår utskottet att
det införs en ny 17 § som föreskriver att
Energimarknadsverket på begäran av elproducenten
ska lämna ett bindande förhandsbesked om de verksamhetsmässiga
och ekonomiska villkoren för elproduktion uppfylls. Förhandsbeskedet
ska gälla i högst två år.
Total kvot.
Möjligheterna att godkännas för systemet
begränsas av den totala kvot för varje energikälla
som ingår i 6 §. När kvotgränsen
närmar sig kan det hända att det finns fler ansökningar än
man kan godkänna enligt lagen. Av den anledningen kompletterar
utskottet, på förslag av grundlagsutskottet, paragrafen
med att ansökningarna ska behandlas i den ordning de blir
aktuella.
Det kommer sannolikt att gå flera år innan
den totala kvoten är fylld. Det är enligt utskottet
nödvändigt att komplettera den här regleringen
med "stängningsdags".Samtidigt bör man ta reda
på hur andra länder har löst prolematiken
och om det eventuellt har medfört problem.
Hur systemet administreras.
Inmatningspriset är ett näringsstöd
och administrationen motsvarar till exempel administrationen av
näringsstöden enligt statsunderstödslagen
() och lagen om statsunderstöd
för utvecklande av företagsverksamhet ().
Enligt lagförslaget ska elproducenten anhålla om
utbetalning av inmatningspris efter respektive prisperiod. Ett villkor
för utbetalningen är att elproducenten har en
verifiering från kontrollören att de inlämnade
uppgifterna stämmer (27 § i RP). Enligt uppgifter
till utskottet kan fyra ansökningar om året inklusive
verifiering vara ett tungrott system med onödigt många
ansökningar, särskilt för skogsflis.
Följaktligen föreslår utskottet (28 § i
betänkandet) att inmatningspris för el från
skogsflis ska kunna ansökas för högst fyra
på varandra följande prisperioder. Det är enligt
ekonomiutskottet viktigt att det följs upp att systemet
verkställs flexibelt och att det undersöks hur
det kunde förenklas och effektiviseras, men med hänsyn
till EU:s regler om statligt stöd.
Returbränsle.
Det föreslagna fasta stödet till returbränsle
motsvarar det stöd (2,5 euro/MWh) enligt 8 § i
lagen om accis på elström och vissa bränslen
som föreslås bli upphävt. Vid utredningar
av parallellförbränning av returbränsle har
det kommit fram att returbränsle är lönsamt
i relation till konkurrerande bränslen. Stödet är därför
ett problem med avseende på EU:s regler om statligt stöd.
På grund av detta föreslår utskottet
att det i fortsättningen inte ska betalas ut fast stöd
till produktion av el från returbränsle och bestämmelserna
om returbränsle stryks i lagen. Returbränsle är
en viktig energikälla, anser utskottet. Därför är
det angeläget att noga följa upp att förhållandena
i fortsättningen tillåter lönsam användning
av returbränsle.
Ikraftträdande.
Anmälningsprocessen pågår fortfarande
och det är inte förutsebart i vilken form kommissionen
kommer att godkänna stödsystemet. Det är
A och O att systemet kan börja tillämpas så snart
kommissionen fattat sitt beslut och därför bör
en del av bestämmelserna (t.ex. godkännande av
kontrollörer, förhandsbesked och förhandsanmälan)
träda i kraft så snart som möjligt. Följaktligen
föreslår utskottet att ikraftträdandet
delas upp (61 § i betänkandet) så att
bestämmelserna om exakt stödnivå, periodisering
av stödet, godkännande i systemet med inmatningspris
och rätt till fast stöd ska sättas i kraft
genom förordning av statsrådet först
när kommissionen har godkänt stöden.
I övrigt bör lagen träda i kraft så snart
som möjligt.
Fortsatta utvecklingsinsatser
Planerade utredningsprojekt.
Som regeringen säger (s. 20) kan stödsystemet
komma att ändras (t.ex. kan stödbeloppen behöva
ses över och tilllämpningsområdet utvidgas)
före 2020. Enligt uppgifter från närings-
och arbetsministeriet pågår det redan nu och planeras
det en rad utredningar som kan resultera i att systemet breddas och
vidareutvecklas. För närvarande utreds det om
kol kan ersättas i kolpulvereldade pannor. Nästa år
startar enligt planerna utredningar om ett stödsystem för
energi från åkergrödor, vad som behövs
för att främja vindkraft till havs, småskalig
elproduktion och biogas som drivmedel. Vidare framhåller
utskottet att det bör utredas hur tidsgränsen
för rätt godkännas för inmatningspris
(efter den 1 januari 2009) påverkar konkurrensläget
för biogaskraftverk. Utredningen bör göras
så snabbt som möjligt.
Då bör dels stödbehovet, dels den
optimala stödformen utredas. Till exempel småskalig
elproduktion har inte kommit i gång ordentligt med de nuvarande
stödformerna. I stället för inmatningspris
kan till exempel investeringsbidrag (för att bland annat
biogas i större omfattning ska användas som drivmedel)
sammantaget sett ge ett bättre slutresultat.
Inte bara stödsystemet bör förbättras
utan också regelverket. För till exempel en utbyggnad
av vindkraften spelar både en smidigare miljökonsekvensbedömning
och ett mer flexibelt planläggnings- och tillståndssystem
en viktig roll. Förberedelser i den riktningen är
aktuella vid miljöministeriet. Dessutom är det
viktigt att utredningarna om hur radar påverkas av vindkraftverken
avancerar snabbt, påpekar utskottet.
Åland.
Kraftverk i landskapet Åland är undantagna
lagens tillämpningsområde. I sitt utlåtande
(s. 6) anser grundlagsutskottet att inskränkningen ligga
i linje med självstyrelselagen för Åland
(1144/1991). Enligt 18 § 22 punkten i den lagen
ingår näringsverksamhet i landskapets lagstiftningsbehörighet
och det går inte att ensidigt genom en lag i riket föreskriva
om stöd. Grundlagsutskottet framhåller dock att
riket och landskapet tillsammans kan komma överens om ett system
som innefattar stöd till kraftverk på Åland.
Om riket och landskapet kommer överens om att införa
ett gemensamt system med inmatningspris, kan de avtala om Ålands
bidrag genom en överenskommelseförordning enligt 32 § i
självstyrelselagen.
Det är viktigt att de goda vindförhållandena på Åland
kan utnyttjas effektivt för att uppfylla målen
för användningen av förnybar energi, framhåller
ekonomiutskottet. I dagsläget står Åland
för cirka 0,1 procent av den slutliga förbrukningen
i Finland av förnybar energi. De planerade kraftverksprojekten
(2 x 18 MW) skulle öka Ålands andel av Finlands
användning av förnybar energi med högst
0,08 procent fram till 2020. Dessutom finns det en avsiktsförklaring om
ett relativt stort vindkraftverksprojekt (100 MW) och med
det skulle Ålands andel av Finlands användning
av förnybar energi öka med högst 0,24
procent fram till 2020.
Enligt 59 b § 1 mom. i självstyrelselagen
ska landskapet svara för att verkställa och bekosta
de åtaganden i EU-frågor och frågor som
beror på EU-lagstiftningen och ingår i landskapets
behörighet. Det är av största vikt att
riket och landskapet så snabbt som möjligt kommer överens om
storleken på landskapets åtagande, framhåller
ekonomiutskottet. Landskapet kan själv bestämma
hur det vill uppfylla sin andel, det vill säga det kan öka
användningen av förnybar energi, satsa på effektivare
energisparande och förbättra energieffektiviteten.
Landskapets handlingsplan enligt RES-direktivet ska ingå som
bilaga till Finlands nationella handlingsplan till kommissionen.
För att stöden enligt lagförslaget
ska kunna betalas ut till kraftverk på Åland eller
ges ut till landskapsregeringen måste lagstiftnings- och behörighetsfrågorna,
liksom också de finansiella relationerna mellan landskapet
och riket ytterligare utredas. Det är viktigt att arbetet
med utredningarna kommer i gång så snabbt som
möjligt, påpekar utskottet.
Uppföljning.
De nya bestämmelserna kräver nogrann uppföljning,
bland annat hur bestämmelserna medverkar till ökad
användning av förnybar energi, hur de korrelerar
med andra stödinstrument och hur det administrativa processen fungerar.
I likhet med miljöutskottet anser ekonomiutskottet det
viktigt att det görs en riskbedömning och att
miljökonsekvenserna bevakas. Ekonomiutskottet förutsätter
att det får en övergripande utredning om hur systemet
med stöd till förnybar energi fungerar och hur
målet att öka användningen uppfyllts
hösten 2012.
Detaljmotivering
2 §. Tillämpningsområde.
Utskottet stryker returbränsle i bestämmelsen
eftersom utredningar visar att produktion av el från returbränsle är lönsam
utan stöd och stödet därför
inte ligger i linje med EU:s regler om statligt stöd.
5 §. Definitioner.
Utskottet stryker returbränsle i tillämpningsområdet
och motiverar detta ovan.
6 §. Systemet med inmatningspris.
Utskottet lägger till ett nytt 3 mom. där
det på förslag av grundlagsutskottet föreskrivs
att ansökningarna ska behandlas i den ordning de blir aktuella.
Ett villkor är att ansökningen ska uppfylla alla
krav.
Bestämmelsen spelar en roll när priskvoten håller
på att bli full och alla ansökningar därför inte
kan godkännas för systemet.
17 §. Förhandsbesked om verksamhetsmässiga och
ekonomiska förutsättningar för elproduktion
(Ny).
De allmänna och särskilda villkoren för
att bli godkänd för inmatningspris finns i 7—11 §.
Villkoren är i de flesta fall entydiga (till exempel effektgräns)
och kräver ingen myndighetsprövning. Det enda
undantaget är bedömningen av de produktionsmässiga
och ekonomiska förutsättningarna. I fråga
om dem går det inte att föreskriva om entydiga
lagstadgade kriterier utan de måste bedömas från
fall till fall. Men godkännande är i detta fall
inte förknippat med lämplighetsprövning.
När kraftverket är klart ska det läggas
fast om alla villkor är uppfyllda.
Ekonomiutskottet anser att bestämmelserna kan bli ett
hinder i synnerhet för dyra investeringar i vindkraftverk.
Därför bör elproducenten i förväg
få besked om projektet uppfyller de produktionsmässiga
och ekonomiska förutsättningarna.
Följaktligen föreslår utskottet att
lagen får en ny paragraf som tillåter att elproducenten
får ett bindande temporärt förhandsbesked
från Energimarknadsverket om projektet anses uppfylla de verksamhetsmässiga
och ekonomiska förutsättningarna för
att bli godkänd för inmatningspris.
Enligt den nya paragrafen ska Energimarknadsverket på ansökan
lämna ett förhandsbesked för viss tid,
högst två år, om projektet uppfyller
de verksamhetsmässiga och ekonomiska förutsättningarna
i 7 § 1 mom. Elproducenten ska lämna in en skriftlig
ansökan med tillräcklig information för
att myndigheten ska kunna pröva om de verksamhetsmässiga
och ekonomiska förutsättningarna för
elproduktion är uppfyllda. Närmare bestämmelser
om vad som ska ingå i ansökan kan utfärdas
genom förordning av statsrådet. Det gällande
förhandsbeskedet är bindande för Energimarknadsverket
när det fattar ett beslut enligt 15 § om godkännande,
om det anser att förutsättningarna är
uppfylla och att de fortsatt kommer att ligga på den nivå som
verket godkänt i förhandsbeskedet.
24 (23) §. En produktion som berättigar
till riktpris och rörligt produktionsstöd.
Utskottet kompletterar paragrafen med att också mätarställningen
på elproducentens eller elförbrukarens egen mätare
kan tas som kriterium för inmatningspriset när
elen används inom produktionsanläggningen innan
den matas in i distributionsnätet.
26 och 27 (25 och 26) §.
Paragrafhänvisningarna ändras på grund
av den nya 17 §.
28 (27) §. Hur inmatningspriset bestäms.
Paragrafen får ett nytt 2 mom. Enligt uppgifter till
utskottet kan en ansökningsprocess fyra gånger om året
med tillhörande verifieringsprocess bli tungrodd med för
täta ansökningar, i synnerhet beträffande
skogsflis. Följaktligen föreslår utskottet
att inmatningspris för elproduktion från skogsflis
ska kunna ansökas samtidigt för fyra på varandra
följande prisperioder.
Dessutom ändras paragrafhänvisningarna på grund
av den nya 17 §.
29 (28) §. Utbetalning av inmatningspriset till elproducenten.
Paragrafhänvisningen ändras på grund
av den nya 17 §.
30 (29) §. Fast produktionsstöd för
el.
Utskottet preciserar begreppen i 1 mom. och stryker returbränsle
med hänvisning till ändringen av tilllämpningsområdet
i 2 mom. Dessutom ändras en paragrafhänvisning.
31 (30) §. Förutsättningar för
att få fast produktionsstöd för el.
Utskottet preciserar motiven med att skogsfliskraftverk ska
kunna få fast produktionsstöd för el
innan det börjar få inmatningspris.
32 och 33 (31 och 32) §.
Paragrafhänvisningarna ändras på grund
av den nya 17 §.
34 (33) §. Inskränkning i utbetalningen av
fast produktionsstöd för el.
Returbränsle stryks med hänvisning till ändringen
av tillämpningsområdet i 2 mom.
36, 37, 39, 40 och 42 (35, 36, 38, 39 och 41) §.
Paragrafhänvisningarna ändras på grund
av den nya 17 §.
48 (47) §. Brott mot bestämmelserna om inmatningspris.
Utskottet preciserar formuleringen och ändrar paragrafhänvisningarna
på grund av den nya 17 §.
49, 51, och 53 (48, 50 och 52) §.
Paragrafhänvisningarna ändras på grund
av den nya 17 §.
55 (54) §. Överklagande av beslut som Energimarknadsverket
meddelar.
Paragrafen kompletteras och ändras på grund
av den nya 17 §.
57 och 60 (56 och 59) §.
Paragrafhänvisningarna ändras på grund
av den nya 17 §.
61 (60) §. Ikraftträdande.
Paragrafen får ett nytt 2 mom. Stödet enligt
den föreslagna lagen är statligt stöd
och det måste godkännas av Europeiska kommissionen.
Ansökningsprocessen pågår fortfarande
och det finns ingen information om kommissionen kommer att godta
stödnivåerna. Följaktligen ändrar
utskottet inkraftträdandebestämmelsen till att
bestämmelserna om stödnivåer, periodisering
av stödet, godkännande för inmatningspris
och rätt till fast stöd ska sättas i
kraft genom förordning av statsrådet efter att
kommissionen har fattat sitt beslut. Rättten till och utbetalningen
av inmatningspris och fast produktionsstöd ska kunna börja
först när kommissionen har godtagit de statliga
stöden enligt lagförslaget. Följaktligen
kan kraftverk inte godkännas för systemet innan
kommissionens beslut är klart.
62 (61) §. Bestämmelser om stöd
som betalas ut under övergångsperioden.
Paragrafhänvisningarna ändras på grund
av den nya 17 §.
Vid tillämpningen av 2 mom. måste ändringen
i 61 § beaktas. Inmatningspris får bara betalas
ut för de perioder som elproducenten har hört till
systemet. För att bli godkänd för systemet måste
15 § först ha satts i kraft genom förordning.
63 (62)§. Godkännande av ett kraftverk som
har tagits i drift för systemet med inmatningspris.
Utskottet kompletterar 2 mom. för att samma villkor
ska gälla olika kraftverkstyper. Kravet att återbetala
statligt stöd gäller således också biogasanläggningar
som alstrar biogas för biogaskraftverk.