Motivering

Ekonomiutskottet tillstyrker lagförslagen utan ändringar. Syftena med propositionen, dvs. att förenkla och effektivisera systemet med företagsunderstöd samt att höja systemets effekter, ska nås genom att koncentrerar understöden till större helheter som organiseras under två huvudsakliga understödsformer, genom att klarare än tidigare rikta understöden till projekt som främjar företagsverksamheten i små och medelstora företag och genom att utveckla administreringen av understöden. Liksom de sakkunniga som hörts menar utskottet att såväl syftena med propositionen som metoderna för att uppnå dem kan understödjas.

Regeringen föreslår att de två understödsformerna i framtiden ska vara understöd för utvecklande av företag och understöd för utvecklande av företagens verksamhetsmiljö. Deras användningsområde ska i huvudsak motsvara det nuvarande understödssystemets. De största ändringarna har att göra med inriktningen av stöden. Avsikten är att klarare än tidigare rikta de allt knappare resurser till mer riskfyllda projekt i små och medelstora företag med god tillväxtpotential. Understöd för utvecklande av företag kan bara beviljas företag. Understöd för utvecklande av företagens verksamhetsmiljö ska dock också i fortsättningen kunna beviljas såväl offentliga som privata organisationer. Tillämpningsområdet för understöd för verksamhetsmiljön ska enligt förslaget utvidgas så att stöd också kan beviljas för infrastrukturprojekt som främjar verksamheten i ett litet eller medelstort företag.

Utskottet ser det som motiverat att förenkla stödsystemet. De större stödhelheterna är till större nytta för företagens projekt och minskar den administrativa bördan, i och med att ett enskilt projekt inte längre kräver ansökan om stöd genom flera olika bidragsformer. Meningen är också att underlätta tillståndsförvaltningen med hjälp av en elektronisk tillståndsprocess och genom att införa förenklade kostnadsmodeller. Liksom i dag föreskrivs om systemets grundstrukturer på lagnivå, medan detaljerna i stödsystemet fastställs genom förordning av statsrådet. Innehållet i förordningen kommer också att påverkas av EU-regelverk som delvis ännu är under arbete (bl.a. de minimis-förordningen och gruppundantagsförordningen). Utskottet påpekar att den övergripande strukturen för och det faktiska innehållet i stödsystemet i den gällande lagstiftningen i hög grad har utformats genom förordning. Riksdagen har i huvudsak kunnat påverka inriktningen av understöden genom anslagsbesluten i samband med budgetpropositionen.

Utskottet konstaterar att de föreslagna ändringarna är relativt små jämfört med gällande lag. Reformens omfattning torde framstå klarare först i den förordning som statsrådet ger med stöd av lagen. Den föreslagna regleringen ger därför i likhet med gällande lag den tillämpande myndigheten en relativt vid prövningsrätt, medan riksdagen i samband med den årliga budgetbehandlingen tar ställning till hur anslagen ska riktas. Det är viktigt att tolkningspraxis inte varierar i olika delar av landet och att företagen därigenom inte försätts i en ojämlik ställning på grund av sin hemort. Utskottet understryker behovet av att förutsättningarna för beviljande av stöd fastställs detaljerat i en förordning som ges med stöd av lagen och att NTM-centralerna vid behov ges anvisningar om bevillningsgrunderna för att säkerställa en enhetlig praxis.

Utskottet vill i det följande uppmärksamma en del enskilda frågor som dykt upp under behandlingen.

Byggande av verksamhetslokaler.

Det har med stöd av gällande lag varit möjligt att stödja kommunägda företags byggande av lokaler. Denna möjlighet begränsas genom lagförslag 1 på så sätt att understöd inte längre kan beviljas en kommun. Däremot är det även i fortsättningen möjligt att bevilja understöd för utvecklande av företag för byggande av lokaler till fastighetsbolag som helt eller delvis ägs av kommuner. Denna begränsning följer den i lagen tillämpade principen att ett stöd är mest effektivt om det ges direkt till företaget. Vid bedömningen av om ett kommunalt fastighetsbolag har rätt till stöd tillämpas samma kriterier som för andra företag. Eftersom denna typ av fastighetsbolag oftast uppfyller kriterierna för stora företag och eftersom endast små och medelstora företag i princip kan få utvecklingsstöd, innebär de nya bestämmelserna i praktiken att en del projekt inte kan beviljas stöd. I propositionen föreslås dock ett viktigt undantag (9 § i lagförslag 1), som har sin motsvarighet i den gällande lagen (10 § 1 punkten). Enligt bestämmelsen kan stora företag beviljas utvecklingsstöd i fråga om investeringar som genomförs inom stödområde I eller II i enlighet med strukturfondslagstiftningen.

Utskottet menar att regleringen är motiverad med hänsyn till att kommunernas lokalbyggnadsprojekt har minskat avsevärt och att förslaget gör det möjligt att också i fortsättningen stödja dessa projekt i de områden som är mest problematiska ur ett företagsperspektiv.

Lönesubvention.

Regeringen föreslår att dagens lönesubvention slopas, men enskilda projekt kan också i fortsättningen få understöd för lönekostnader. Bidraget för att anställa en första arbetstagare har redan slopats. Att ersättningarna för lönekostnader begränsas på det föreslagna sättet är i och för sig motiverat och med tanke på stödsystemets inriktning på projektverksamhet också lämpligt. Vid sakkunnigutfrågningarna har det dock framkommit att företagen ofta har mycket små möjligheter att anställa en första arbetstagare utan statligt stöd. Utskottet menar därför att det bör utredas om det går att fortsätta bevilja stöd för denna typ av verksamhet som är direkt sysselsättande. Stödformerna kan eventuellt uppdateras och de erfarenheter som redan inhämtats genom försöken måste beaktas.

Utbetalning av förskott.

Liksom tidigare betalas understödet i regel retroaktivt. I lagförslaget (17 §) ges dock en möjlighet till utbetalning av förskott, om det är motiverat med tanke på användningen av understödet och ändamålsenligt med tanke på tillsynen över användningen.

Denna möjlighet är mycket välkommen särskilt när det gäller projekt som anknyter till immateriella investeringar. På grund av bristen på säkerheter är det ofta svårare för denna typ av projekt att få finansiering på den öppna marknaden. Men projekten har ofta klarat sig ytterst väl tack vare det offentliga stödet. Det är viktigt att saken uppmärksammas i den förordning som statsrådet ger.

Administration.

Utgallringen av olika understödsbenämningar kan leda till att antalet ansökningar ökar. Det ökar NTM-centralernas arbetsbörda samtidigt som anslagen för understöd minskar. Regeringen måste redan på förhand organisera informationen och anvisningarna så att det inte i onödan lämnas in ansökningar som de facto inte kan beviljas. God information är av högsta vikt också därför att en del av de nuvarande understöden (t.ex. bybutiksstödet och understödet för beredning av forsknings- och utvecklingsåtgärder) slopas som självständiga understöd, men den verksamhet som dessa stöd gäller kan också i fortsättningen beviljas understöd.

Utskottet välkomnar att ansökningsprocessen i ökande grad sköts på elektronisk väg, men det har under utfrågningsprocessen klart framgått att särskilt småföretagen också behöver personlig handledning. Det bör beaktas när verksamheten organiseras.