Allmän motivering
Ekonomiutskottet föreslår att lagförslagen
godkänns med ändringarna i det första
lagförslaget. De flesta ändringarna kommer sig
av det som grundlagsutskottet säger i sitt utlåtande.
Lagens huvudsakliga syfte är att främja elektronisk
handel inom EES genom att säkerställa fri rörlighet
för informationssamhällets tjänster. Finländska
företagare kan över nätet tillgodogöra
sig de fördelar den inre marknaden erbjuder. Enligt den
fundamentala inre marknadsprincipen får en i Finland etablerad
tjänsteleverantör erbjuda sina tjänster
inom hela EES utan att vara tvungen att ta reda på eller
beakta de krav som ställs på verksamheten eller
tjänsterna i de övriga staterna, krav som ofta
skiljer sig från varandra. Tjänsteleverantören
måste i sin verksamhet följa finsk lag i frågor
som omfattas av det samordnade området. Myndigheterna i
Finland skall övervaka att en i Finland etablerad tjänsteleverantör
iakttar finsk lagstiftning också då tjänsterna
enbart eller huvudsakligen riktar sig till en annan EES-stat. Bestämmelserna
avser också att stärka konsumenternas förtroende
för gränsöverskridande tjänster
på elektronisk väg.
I 5 kap. i förslaget till lag om tillhandahållande
av informationssamhällets tjänster ingår
bestämmelser om anmälningsförfarande
när det gäller att spärra material som
kränker upphovsrätten. Den som innehar upphovsrätten
eller dennes företrädare kan kräva att
en tjänsteleverantör gör material som
kränker upphovsrätten oåtkomligt. Anmälan
skall göras skriftligt eller på elektronisk väg
enligt lagfäst disposition. I lagen föreskrivs
också om meddelande från tjänsteleverantören
till innehållsproducenten om att det material som denne
lämnat har gjorts oåtkomligt samt om bemötande
från innehållsproducenten.
Utskottet konstaterar att ett anmälningsförfarande
gör det möjligt att snabbt reagera när
man vill spärra material som kränker upphovsrätten. Enligt
information till utskottet har ett liknande förfarande
utfallit väl i USA. Men trots det gäller det att
hålla ögonen på hur bestämmelserna fungerar
i praktiken, menar utskottet.
Detaljmotivering
1. Lag om tillhandahållande av informationssamhällets
tjänster
2 kap. 5 §.
Paragrafen handlar om friheten att tillhandahålla tjänster.
En domstol eller någon annan behörig myndighet
får dock med stöd av lag begränsa tillhandahållandet
av en viss tjänst på villkor som anges i lagen.
Grundlagsutskottet påpekar att myndigheterna enligt
motiveringen till propositionen inte får några
nya befogenheter genom bestämmelserna. Trots detta förefaller
bestämmelserna innefatta ett bemyndigande. Formuleringen
i lagförslaget måste preciseras, anser grundlagsutskottet.
Ekonomiutskottet har tydliggjort formuleringen så att
en domstol eller någon annan behörig myndighet
dock i enlighet med de befogenheter som särskilt föreskrivits
för den får begränsa tillhandahållandet
av en viss tjänst i de fall som anges i lagen.
3 kap. 7 §.
Denna bestämmelse om allmän skyldighet att
lämna upplysningar ålägger tjänsteleverantören
att enkelt, direkt och fortlöpande hålla handelsregister
eller något annat motsvarande offentligt register som tjänsteleverantören är
införd i, samt tjänsteleverantörens företags-
och organisationsnummer eller något annat motsvarande nummer
i registret tillgängligt för tjänstemottagarna
och myndigheterna.
Bestämmelsen har enligt grundlagsutskottets åsikt
en misslyckad formulering. Det är nämligen inte
motiverat att föreskriva att tjänsteleverantören är
skyldig att tillhandahålla handelsregister eller något
annat motsvarande offentligt register.
Ekonomiutskottet har ändrat 1 mom. 2 punkten så att
det är information om det register som tjänsteleverantören
eventuellt är införd i som skall hållas
tillgänglig.
3 kap. 12 §.
I paragrafen finns bestämmelser om uppfyllande av formkraven
för avtal på elektronisk väg. I paragrafen
hänvisas till lagen om elektroniska signaturer. Regeringen
lämnade en proposition gällande denna lag (RP
197/2001 rd) samtidigt med den nu föreliggande
propositionen. Men eftersom propositionen om elektroniska signaturer
fortfarande är under behandling i olika utskott, har ekonomiutskottet
strukit hänvisningen till lagen om elektroniska signaturer.
4 kap. 15 §.
I paragrafen ingår bestämmelser om ansvarsfrihet
vid lagring av information. Tjänsteleverantören är
inte ansvarig för innehållet i den lagrade informationen
eller för förmedlingen av den, om tjänsteleverantören
utan dröjsmål vidtar åtgärder
för att göra den information som lagrats oåtkomlig
bl.a. efter att ha fått kännedom om att den lagrade
informationen till sitt innehåll klart strider mot strafflagens
bestämmelser om hets mot folkgrupp eller spridning av pornografisk
bild.
Grundlagsutskottet framhåller i sitt utlåtande att
formuleringen inte är helt lyckad, eftersom det först
efter en rättegång blir klart om innehållet
i en information strider mot respektive bestämmelser i
strafflagen. Med avseende på bestämmelserna i
grundlagen och europeiska konventionen om de mänskliga
rättigheterna är det enligt grundlagen befogat
att ändra formuleringen till exempel så att den
bygger på kriteriet att lagstridigheten är uppenbar.
Med hänvisning till motiveringen i grundlagsutskottets
utlåtande har ekonomiutskottet ändrat 1 mom. 2
punkten så att tjänsteleverantören är
fri från ansvar efter att fått faktisk kännedom
om att den lagrade informationen uppenbart strider mot strafflagen.
Samtidigt har utskottet med hänvisning till motiveringen
till 20 § i 1 mom. 1 punkten lagt till närstående
rättigheter.
4 kap. 16 §.
Enligt 1 mom. kan en domstol på ansökan av
en allmän åklagare, undersökningsledare
eller den vars rätt ärendet gäller, utan
att höra motparten förordna att en tjänsteleverantör vid
vite skall göra den information som denne lagrat oåtkomlig,
om det är uppenbart att informationen till innehållet
strider mot lag eller att den förmedlas på lagstridigt
sätt.
Grundlagsutskottet påpekar att med avseende på kravet
att en begränsning skall vara exakt och noga avgränsad
ger lagstridighetsbegreppet här rum för tolkning
i och med att det är mycket brett och omfattande. På denna
punkt måste regleringen preciseras till exempel i överensstämmelse med
synpunkterna i motiveringen, anser grundlagsutskottet.
Grundlagsutskottet framhåller också att det
i ett konstitutionellt perspektiv i sak är viktigt att motparten
ges möjlighet att bli hörd, t.o.m. inom en mycket
kort tid, med anledning av att en ansökan om spärrning
har gjorts. Lagförslaget kan behandlas i vanlig lagstiftningsordning
bara om huvudregeln i överensstämmelse med grundlagen
föreskriver att motparten skall bli hörd. Grundlagsutskottet
menar att det kan föreskrivas att frågan får
avgöras utan att motparten blir hörd, om denne
inte kan höras så snabbt som ett brådskande ärende
nödvändigtvis kräver.
Ekonomiutskottet har ändrat 1 mom. utifrån grundlagsutskottets
utlåtande.
5 kap. 20 §.
Bestämmelsen ger den som innehar upphovsrätten
eller dennes företrädare rätt att genom
ett lagfäst anmälningsförfarande kräva att
material som kränker upphovsrätten spärras. Av
motiveringen framgår att förfarandet skall tillämpas
på upphovsrätt och närstående
rättigheter som regleras i upphovsrättslagen.
I upphovsrättslagen stadgas om upphovsrätt och
upphovsrätten närstående rättigheter.
Till närstående rättigheter räknas
skydd för utövande konstnärer, framställande
av ljud eller bildupptagningar och radio- och televisionsföretag samt
för databaser och fotografier.
Utgående från motiveringen har utskottet preciserat
bestämmelsen så att den också gäller
närstående rättigheter och deras innehavare.
5 kap. 22 §.
Med hänvisning till det som sägs under 20 § har
utskottet lagt till innehavare av närstående rättighet
i 1 mom. 5 punkten.