Ekonomiutskottet tillstyrker propositionen med smärre tekniska ändringar, på det sätt som närmare beskrivs i detaljmotiveringen. 

I åtgärdsprogrammet för bekämpning av grå ekonomi och ekonomisk brottslighet konstateras det att ett primärt villkor för att åtgärderna ska vara effektiva är att aktörerna inom svart ekonomi kan identifieras bland dem som agerar lagligt. Propositionens syfte är att för att nå detta mål förbättra informationsutbytet mellan myndigheterna genom att föreskriva om rätt för Finansinspektionen att — trots sekretessbestämmelserna — lämna ut sådana uppgifter till Skatteförvaltningen och Verket för finansiell stabilitet som den har fått vid tillsynen över förhindrande av penningtvätt och av finansiering av terrorism. Dessutom föreslås Finansinspektionen få rättigheter att utnyttja de fullgöranderapporter som Enheten för utredning av grå ekonomi utarbetat. 

Ekonomiutskottet konstaterar att myndigheternas skyldighet att undersöka kundernas fullgörande av sina offentliga skyldigheter exempelvis när tillstånd beviljas eller vid tillsyn samt ett effektivt informationsutbyte mellan myndigheterna i sammanhanget intar en central roll när det gäller att identifiera svart ekonomi. Tillsynens effektivitet kan främjas genom elektroniska arbetsredskap för att lämna information och genom tydlighet i lagstiftningen. Ekonomiutskottet ställer sig bakom den föreslagna regleringen och anser att den stöder de nämnda målen. Att utveckla bestämmelserna om informationsutbyte och digitalisera informationsutbytet mellan myndigheterna anses lindra företagarnas administrativa börda, eftersom de uppgifter som behövs för tillsynen kan fås direkt av andra myndigheter genom en elektronisk tjänst för fullgöranderapport och den som övervakas behöver inte själv lämna intyg och andra myndighetsuppgifter till Finansinspektionen. 

Det föreslås också att lagen om förhindrande av penningtvätt och av finansiering av terrorism (nedan kallad penningtvättslagen) ska kompletteras (lagförslag 5) med en bestämmelse där de europeiska tillsynsmyndigheternas anvisningar om att utnyttja så kallad negativ medierapportering vid riskbedömningar beaktas. I samma lag föreslås också ändringar för att bestämmelsen ska motsvara rekommendationerna från OECD:s arbetsgrupp för finansiella åtgärder (FATF). Den anmälningsskyldiga ska i fortsättningen kunna utnyttja uppgifter från olika källor om kunderna eller deras verkliga förmånstagare för att upprätta och förvalta en riskbedömning. Uppgifterna kan användas också för att förhindra penningtvätt och finansiering av terrorism och för att fullgöra den rapporteringsskyldighet och utredningsskyldighet som avses i penningtvättslagen. 

Utskottsbehandlingen av propositionen har aktualiserat faktorer av vilka vissa talar för den föreslagna regleringen och vissa talar mot den. 

Misstankar om penningtvätt är i många avseenden en betydande faktor som inverkar på kundens ställning. En av de mest betydande är att inlåningsbanken får vägra öppna ett betalkonto med grundläggande funktioner och att tillhandahålla betaltjänster i anslutning till kontot endast av skäl som hänför sig till penningtvättslagen och uppfyllande av vissa av Finlands internationella förpliktelser. Ekonomiutskottet hänvisar till vad det sade i samband med behandlingen av lagstiftningen om betalkonto med grundläggande funktioner (EkUB 23/2016 rd — RP 123/2016 rd), dvs. att betalkonto och redskap för att använda det är tjänster som det är svårt att klara sig utan i samhället. Riskbedömningen påverkar också oundvikligen vilka tjänster kredit- och finansinstituten erbjuder kunderna och på vilka villkor. 

Utskottet inskärper att den aktuella lagstiftningen gäller anteckningar som kredit- eller finansinstitut gör om sina kunder och inte ett särskilt missbruksregister. Gränsdragningen mellan dessa två verkar på grundval av erhållen utredning vara ett centralt element vid bedömningen av den legislativa balansen mellan å ena sidan kredit- eller finansinstitutens skyldighet i fråga om anmälning och kundkontroll och å andra sidan skyddet för kundernas integritet och rättssäkerhet. 

Utskottet vill påpeka att den föreslagna regleringen lämnar några även väsentliga faktorer delvis oklara, såsom hur länge de i bestämmelsen avsedda på medierapportering baserade anteckningarna kan förvaras eller hur det ska förfaras när Datasekretessnämnden, som är det nationella organ som har beviljat undantag i fråga om registerföring, dras in. Vilken status ska tillstånd beviljade av den indragna nämnden ha i fortsättningen och vilken juridisk referensram ska sådana undantag ha överhuvudtaget? Enligt utredning till utskottet pågår beredning av lagstiftning i frågan i statsrådet. Innehållet i den kommande regleringen är ännu inte känd i detalj, men enligt erhållen utredning blir bristerna i den nu aktuella lagstiftningen i många avseenden korrigerade när den övriga lagstiftningen kompletteras. Ekonomiutskottet hänvisar till det lagstiftningspaket om dataskydd som är aktuellt i riksdagen (RP 9/2018 rd) och betonar vikten av att lagberedningen är samordnad så att konsekvens i lagstiftningen kan garanteras. 

Efter att ha övervägt de framförda synpunkterna har ekonomiutskottet beslutat tillstyrka regleringen i propositionen och anser att den är i god balans mellan den anmälningsskyldigas skyldigheter och intressena hos den kund som är föremål för anteckningarna. Ekonomiutskottet har i sina överväganden särskilt betonat att bestämmelsen har placerats uttryckligen i den lag som gäller förhindrande av penningtvätt och terrorism och att ordalydelsen i bestämmelsen tydligt visar att det handlar om en riskbedömning med kundens profil som objekt uttryckligen med förhindrande av penningtvätt och terrorism som kontext. Det gäller således inte en allmän bestämmelse om profilering av kunden. Ekonomiutskottet vill påminna om att exempelvis arrangemang som leder till fördelaktig beskattning inte enbart indikerar olagliga rättshandlingar, liksom inte heller polisanmälan, förundersökning eller åtalsprövning genast innebär skuld. Profilen av kunden är alltid baserad på en helhetsbedömning där en bred uppsättning kriterier som analyserar kundens verksamhet beaktas. 

Ekonomiutskottet anser det viktigt att den aktuella bestämmelsen tolkas med särskilt beaktande av informationskällans trovärdighet och tillförlitlighet. Propositionen åskådliggör — om än snävt — Europeiska tillsynsmyndighetens riktlinjer (JC 2017 37) om hur trovärdigheten i fråga om nyheter som gäller kunden ska bedömas. Faktorer som ska beaktas är bland annat informationskällans kvalitet och oberoende samt hur ihärdigt anklagelserna framförs. 

Ekonomiutskottet anser att den föreslagna regleringen stöder förutsättningarna för en rättvis konkurrens genom att göra det svårare för företagare som försummar sina lagfästa skyldigheter att bedriva verksamhet i finansbranschen. Det är möjligt att EU:s nya dataskyddslagstiftning kräver ändringar i penningtvättslagen och lagen om centralen för utredning av penningtvätt. Det behovet bör bedömas närmare i samband med det nationella genomförandet av ändringarna i direktivet avseende åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism (direktiv (EU) 2015/849).