Motivering
Ekonomiutskottet har behandlat det nya arbets- och näringsministeriets
förvaltningsområde (huvudtitel 32). Ministeriet
inleder sin verksamhet 2008. Enligt uppgift har huvudtiteln fått
de anslag som har föreslagits.
Internationaliseringen i företagen och större investeringar
i Finland
Utskottet noterar att budgetpropositionen innehåller
anslag för internationalisering i företagen. Den
nuvarande verksamhetsmiljön kräver att våra
företag blir internationella mycket tidigare och ständigt
satsar på sin internationella kompetens och konkurrenskraft,
precis som det sägs i den nationella strategin för
export och internationalisering (KTM Julkaisuja 37/2004). Behovet
av statliga åtgärder har åtminstone inte minskat
inom den här sektorn, om man ser till hur stor roll exporten
spelar för vår ekonomiska tillväxt och
vår konkurrenskraft. Däremot finns det anledning
att ta reda på om vårt servicekoncept och våra
nätverk håller jämna steg med utvecklingen
på de viktigaste exportmarknaderna. Det gäller
såväl den inre marknaden (exempelvis Polen) som
tillväxtekonomierna utanför EU.
Utskottet vill särskilt peka på de snabbt
växande statligt dominerade marknaderna i Kina och Indien.
Kina har haft en bnp-tillväxt på cirka 10 procent
per år och det finns inga tecken som tyder på en
avmattning de närmaste åren. Köpkraften
i Kina beräknas fördubblas de närmaste
fem till sex åren. Med den ökade tillväxten
har valutareserven också ökat och uppgår
i dag till drygt 1 300 miljarder dollar. Kina har således
gigantiska möjligheter att också investera i utlandet.
I Indien kom tillväxten i gång något
senare men tillväxttakten ligger nästan i nivå med Kina.
I båda länderna förbättras hushållens
köpkraft samtidigt som de satsar på betydande
infrastrukturprojekt där vår kompetens är
efterfrågad. Ett problem är emellertid att våra
finländska företag har kompetens men alltför
små resurser att axla stora projekt. Det behövs
alltså nätverksbyggen både i Finland
och på nya marknader.
Det finns bidrag för internationaliseringen i företag
under ett flertal moment i arbets- och näringsministeriets
huvudtitel. I detta sammanhang vill vi särskilt nämna
32.30.40 (Internationaliseringsunderstöd för företags
samprojekt) och 32.30.47 (Understöd till organisationer
som främjar näringspolitiken). Exportbidrag ingår till
exempel också under 32.30.42 (Räntestöd
till Finnvera Abp) och 32.20.06 (Tekes), men också under
till exempel utrikesministeriets huvudtitel.
Anslaget under moment 32.30.40 får användas
till varierande samprojekt på företagens viktigaste
och expanderande marknader. Särskilt gynnade är
små och medelstora företag inom högteknologisektorn.
Anslaget går till samprojekt som främjar nätverksbygge,
gemensamt uppträdande på internationella utställningar, partnerskapsprogram
kring export och exportringar. Med gemensamma exportansträngningar
vill företagen komma in på den internationella
marknaden och sänka tröskeln för internationalisering.
Anslaget under momentet är 18,038 miljoner euro. Det är
462 000 euro mindre än i budgeten för
i år. Ett nytt objekt är medel för förberedelserna
inför världsutställningen Expo i Shanghai
2010. Följaktligen kommer anslagen att vara ännu
mindre. Enligt reglerna för momentet har små och
medelstora företag rätt att få högst
50 procent av kostnaderna i bidrag. Redan i år har man
varit tvungen att sänka bidragen till 40 procent. Projektkostnaderna
för i år beräknas uppgå till
50—60 miljoner euro och bidragen således till
25—30 miljoner euro.
Utskottet hänvisar till en utredning (selvitys yritysten
yhteishankkeiden kansainvälistymisavustuksen
vaikutuksista; KTM Julkaisuja 22/2005) som LTT-tutkimus
Oy har gjort för handels- och industriministeriet. Undersökningen
visar att den här typen av bidrag fungerar mycket bra.
Bidragen har på ett konkret sätt hjälpt
företagen att komma in på nya marknader. Nästan
hälften av de undersökta företagen uppgav
att samprojekten hade genererat bestående (ny) export till
de aktuella regionerna och nästan lika många företag
räknade med liknande resultat de närmaste åren.
Vi anser att anslaget effektivt kan stödja den typen
av gemensamma exportprojekt som finländska företag
behöver för att klara sig på den förändrade
marknaden. Men anslaget motsvarar inte behovet och måste
höjas.
Också innovationscentret Fin Chi hjälper
företagen att komma in på den kinesiska marknaden.
Centrumet har funnits sedan våren 2005. Det ska hjälpa
företagen att bilda branschvisa eller branschövergripande
kluster för att de ska ha bättre möjligheter
att delta i de gigantiska projekten på den kinesiska marknaden.
Ett liknande centrum finns i Silikon Valley i Kalifornien (Fin Node),
och snart startar ett i S:t Petersburg. För verksamheten
vid Fin Chi svarar HIM, Finpro och Tekes. Centret förväntas
täcka sina driftskostnader med inkomsterna från
verksamheten.
Utskottet gjorde en resa till Kina och Indien i september och
hade då tillfälle att besöka Fin Chi.
Konceptet är bra för marknader av den typ som
Kina representerar. Däremot vill utskottet påpeka
att centret har mycket begränsade personella resurser.
Det har kunnat ge företagen en fungerande ram och hjälpa
dem med praktiska frågor för att komma in på marknaden.
Däremot har inga större satsningar på kluster
och potentiella partner kunnat göras på grund
av de bristande resurserna. Resurserna bör utvärderas
och i förekommande fall utökas för att
Fin Chi ska kunna uppfylla de högt ställda förväntningarna. Finland
behöver också ett innovationscentrum i Indien
där de finländska företagen har mycket liknande
behov som i Kina.
Samtidigt vill vi lyfta fram exporten av miljö- och
energiteknik och anser att projektet Finnish Environmental Kluster
for China (FECC) för samarbete mellan företag,
finansiärer och offentliga aktörer måste
permanentas, förstärkas och effektiviseras i Kina
och dessutom expandera till Indien.
Genom moment 32.30.47 får organisationer som
främjar näringspolitik understöd. En
av organisationerna är Invest in Finland (IIF). Regeringen
föreslår inga ändringar i anslaget (2,398
miljoner euro) till utländska investeringar i Finland.
IIF syns inte tillräckligt exempelvis på den kinesiska
marknaden och den enorma investeringspotentialen i Kina kan därför
inte nyttiggöras, påpekar utskottet. Det är
viktigt att ta reda på hur mycket anslaget eventuellt bör
höjas och om en integrering av IIF:s projekt i Kina med
Fin Chi ger större synergieffekter.
Investeringar i sysselsättningsfrämjande
syfte
I budgeten för nästa år har tonvikten
i arbetsmarknadspolitiken flyttats från statlig och kommunal
sysselsättningspolitik till den privata sektorn. Investeringarna
har minskat och extra anslag har gått till läroavtalsutbildning
som ger mer resultat. Förskjutningen har motiverats med högkonjunkturen
och den låga arbetslöshetssiffran. Sammantaget
sett ökar anslagen till arbetsmarknadspolitik med 44 miljoner
euro.
Nästa år får åtaganden för
högst 8 miljoner euro göras för investeringar
i sysselsättningsfrämjande syfte (32.80.64). Investeringsstöden ska
hjälpa till att skapa nya arbetstillfällen och dämpa
problemen vid oförutsedda omstruktureringar. Fullmakten
innefattar 26,7 miljoner euro mindre än i år.
Bidrag för att anställa en första
medarbetare
Under moment 32.30.45 föreslås anslag till
stödjande av företagens investerings- och utvecklingsprojekt.
Högst 9,8 miljoner euro får användas
till ett försök med stöd till ensamföretagare. De
ska få bidrag till lönekostnaderna för
att anställa den första arbetstagaren. Försöket
kommer att utvidgas till särskilt utsedda områden med
lokal omstrukturering eller områden som i övrigt
befinner sig i en svår utvecklingsfas, säger regeringen.
Försöket bör utsträckas
till fler områden än vad regeringen föreslår
för att effekterna ska kunna utvärderas, anser
ekonomiutskottet. Då är det lättare att
dra slutsatser av resultaten.
Energipolitiken
Besluten om klimat- och energipolitiken har betydande effekter
för Finlands relativa konkurrenskraft. Finlands energiekonomi
har många speciella drag som andra länder inte
har och de måste beaktas i besluten om framtiden. Fördelningen
av totalenergikonsumtionen avviker på många punkter
från EU-genomsnittet. Bland annat är vår
industri exceptionellt energiintensiv. Vårt geografiska
läge och vårt klimat ställer dessutom
vissa krav för att vi ska kunna trygga vår konkurrenskraft.
Vi måste utgå från att det måste
finnas energi till ett rimligt pris i alla förutsebara
lägen. Dessutom måste vi försöka
dämpa ökningen i energianvändningen med
hjälp av målmedvetna åtgärder,
och målet bör vara minskad användning.
Regeringen har tagit itu med en långsiktig klimat-
och energistrategi. När den behandlas i riksdagen kommer
ekonomiutskottet att uttala sig ingående om klimat- och
energipolitiken. Därför går vi inte närmare
in på synpunkterna i detta sammanhang.