Motivering

Propositionen har skattemässiga syften, men siktar också på att bidra till att hejda klimatförändringen. Utskottet konstaterar att också andra styrmedel används för att stoppa klimatförändringen och att det viktigaste bland dem är utsläppshandeln. Även om de direkta effekterna av propositionen huvudsakligen kommer att gälla sektorer utanför utsläppshandeln, skulle utskottet gärna ha sett mer omfattande beräkningar av förslagens direkta och indirekta effekter. Det gäller både styreffekterna och de ekonomiska effekterna.

I detta utlåtande granskar utskottet propositionens verkningar för näringslivet och konsumenterna när det gäller el- och fjärrvärmesektorn samt transporter och bilism.

El och fjärrvärme

Under handelsperioden 2008—2012 måste utsläppen från el- och fjärrvärmeproduktionen minska med ca 50 procent i förhållande till 2006. Detta kommer att ha omfattande kostnadseffekter både för näringslivet och hushållen. Enligt expertbedömningar kommer elpriset att stiga kraftigt i början av nästa år, till och med utan att skatten på el höjs. Marknadspriset på el kommer enligt uppskattningar till och med att fördubblas. Effekterna av de föreslagna skattehöjningarna kommer i detta avseende att vara avsevärt mindre, men bidrar ändå till en ökad belastning.

När det gäller höjningen av accisen på el i skatteklass II uppskattas propositionens verkningar inom industrin till ca 14 miljoner euro. I jämförelse med detta är de direkta och indirekta kostnaderna av utsläppshandeln flerfaldiga.

För hushållens del kommer effekterna att vara både höjda elpriser och dyrare fjärrvärme. Utskottet noterar att 80 procent av vår fjärrvärme produceras på kraftvärmeverk, där bränsleenergin används så effektivt som möjligt. Tack vare en effektiv kraftvärmeproduktion är förbrukningen av primärenergi och utsläppen ca 30 procent mindre än när motsvarande energi produceras i separata kraftverk. Det är viktigt att fjärrvärmen förblir ett konkurrenskraftigt alternativ, menar utskottet.

Utskottet anser utifrån inkommen utredning att man måste analysera de olika styrmedlens direkta och kumulativa effekter mer ingående än vad som gjorts. I samband med det pågående arbetet med energi- och klimatstrategin fram till 2020 måste en samlad granskning av de olika instrumentens samverkan göras i fråga om både för- och nackdelar.

Transportsektorn och bilismen

Enligt förslaget ska skatten på dieselolja till skillnad från de tidigare enhetliga procenthöjningarna nu höjas lite mer än bensinskatten. Därmed kommer dessa två bränslen att behandlas mer lika skattemässigt. Detta motiveras bl.a. med den strävan som EG-kommissionen har att göra beskattningen av bensin och diesel mer enhetlig. På EU-nivå har det ansetts att det inte finns några miljörelaterade orsaker till att i skattehänseende skilja mellan bensin och diesel.

En strängare beskattning av dieselolja får betydande ekonomiska konsekvenser. Personbilarnas andel av den totala förbrukningen av dieselolja är ca 21 procent i Finland. Resten förbrukas av lastbilar, paketbilar och bussar. Största delen av denna skattehöjning kommer således att gälla näringslivets transportkostnader och kollektivtrafiken, inte personbilarna. Skattebördan för godstransporterna inom näringslivet uppskattas öka med ca 80 miljoner euro. Dieselförbrukningen gäller till största delen nödvändiga transporter, och även när det gäller personbilar begränsar våra geografiska förhållanden valmöjligheterna, och därmed kommer skattehöjningens styrande verkan antagligen att vara relativt liten.

Också den förpliktelse att använda biodrivmedel som införs 2008 kommer att inverka på dieseloljepriset. Enligt expertbedömningar kommer förpliktelsen av tekniska skäl närmast att uppfyllas med ökad användning av dieselolja, vilket kommer att bidra till att priset stiger.

Utskottet anser att det är ändamålsenligt med en kontrollerad ökning av antalet dieseldrivna bilar, eftersom de är mer energieffektiva. När man beaktar att beskattningens styrande verkan kommer att försvagas i detta avseende måste de olika styrmedlens sammanlagda verkan noga övervägas i samband med den pågående totalreformen av fordonsbeskattningen. Utskottet anser att det skulle ha varit motiverat att ändra beskattningen först i samband med totalreformen, som också inbegriper en granskning av drivkraftsskatten. Därför vill utskottet påskynda reformen så att beskattningens helhetsmål kan nås bl.a. när det gäller miljöstyrning.

Övriga synpunkter

Utskottet välkomnar reformen som innebär accisfrihet för biobrännolja som används för uppvärmning eller i arbetsmaskiner. Enligt en expertbedömning är målet att höja biobrännoljans andel av de flytande uppvärmningsbränslena till 10 procent senast 2016. Den föreslagna skattereformen kan främja uppnåendet av detta sporrande mål.