Förslaget

Riktlinjerna för det statliga stödet för regionala ändamål anger både de stödberättigade områdena (områden enligt EG 87.3 a eller c) och stödtaken för investeringar i stödområdena.

De nya reglerna för regionalstöd gör att de stödberättigade områdena blir färre och att stödtaket för investeringar i stödberättigade områden sänks.

Många områden kommer inte längre alls att finnas kvar på stödkartan. I praktiken förlorar alla områden inom NUTS III (24 ekonomiska regioner) och 3 ekonomiska regioner inom NUTS II sin c-områdesstatus. Tillsammans omfattar de här områdena 20 procent av befolkningen. Till de områden som inte omfattas av stöd hör utom Åland också vissa skärgårdskommuner enligt statsrådets beslut 72/1996 och småöarna i vissa kommuner.

Enligt den nuvarande stödkartan täcker de här områdena in 0,6 procent av befolkningen. Stödnivån för områdena kommer att sjunka drastiskt. Det finns visserligen alternativa sätt att kompensera dem för det minskade stödet. Investeringsstöd kan också i fortsättningen betalas enligt förordningen om stöd till små och medelstora företag (SMF-förordningen). Kommissionen föreslog att nivån på stödet enligt SMF-förordningen skulle höjas från 7,5 till 10 procent för medelstora företag och från 15 till 20 procent för småföretag. Vidare kommer det nyinrättade stödinstrumentet LASA ("stöd till lägre belopp") att ersätta möjligheten att bevilja regionalstöd.

Riktlinjerna i kommissionens tredje sammanhållningsrapport kan tolkas så att av Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) delfinansierat stöd till investeringar kan beviljas bara inom sammanhållningsområdet. Finland har inga sådana områden. Utifrån samråd med GD Regionalpolitik ser det ändå ut att delfinansiering från ERUF fortsatt kan användas till nationell medfinansiering av regionala investeringar i stödområdena.

Kommissionens förslag betyder avsevärt sämre möjligheter för de gamla 15 medlemsländerna i EU att bevilja regionala investeringsstöd eftersom de stödberättigade områdena kommer att vara färre och stödtaken föreslås bli sänkta. Det är omöjligt att bedöma hur mycket stöden minskar. Men förslaget ligger i linje med Europeiska rådets mål i Stockholm och Barcelona för att minska de samlade statliga stöden i EU. Stödområdena täcker in 42,7 procent av befolkningen i EU-15. Enligt kommissionens samrådsdokument ska stödområdena i EU-25 täcka in 34,8 procent av befolkningen.

Regeringens ståndpunkt

1. Mål 1-området (NUTS I och II): Regeringen anser att Finlands nuvarande Mål 1-område bör ges status som område enligt artikel 87.3 c med höjd stödnivå, precis som avlägsna utomeuropeiska territorier (Kanarieöarna och Madeira). Nivåhöjningen på investeringsstöden preciseras under förhandlingarnas gång. Både stödområdesstatus och höjningen motiveras med likadant perifert läge, minskat befolkningsunderlag och klimatfaktorer, som försvagar dem socialt och ekonomiskt. Dessutom har båda typerna av område en ensidig produktionsstruktur med tonvikt på turism.

Regeringen menar att delfinansieringen från strukturfonderna (inbegripet landsbygdsfonden) i linje med prioriteringen i sammanhållningsmålet kan användas till nationell medfinansiering av det regionala investeringsstödet i de s.k. Mål 6-områdena enligt protokoll 6 till Österrikes, Finlands och Sveriges anslutningsfördrag. Områdena medges särbehandling också i protokollet (artikel 61) till det nya konstitutionella fördraget.

2. Åland och skärgårdskommunerna: regeringen anser att skärgårdsområdena (utom Mariehamn) bör få status som område enligt artikel 87.3 c. Det motiveras med att problemen i de här regionerna är jämförliga med problemen i de glest befolkade områdena i c-området. Regionalt investeringsstöd ska fortsatt kunna medges i skärgårdsområdena. Befolkningen i området är högst 50 000 invånare.

Regeringen anser att delfinansiering från strukturfonderna (inbegripet landsbygdsfonden) bör kunna användas till nationell medfinansiering av regionalt investeringsstöd i de här områdena. Finland motiverar sitt förslag med att hänvisa till bestående naturrelaterade nackdelar och problem i skärgårdsområdena och på småöarna.

3. Arktiskt stöd: regeringen understöder kommissionens förslag om ett s.k. arktiskt stöd. Området i bilaga 6 till Finlands, Sveriges och Österrikes anslutningsfördrag (Mål 6-område) bör anges som arktiskt område inom glest befolkade områden (12,5 invånare per km på NUTS III-nivå). Inom området ska stöd som anges närmare längre fram kunna användas.

4. Finlands allmänna strategi i fråga om kommissionens samrådsdokument om de nya riktlinjerna: Den nya programperioden innebär färre möjligheter till regionalstöd och därför menar Finland att alla horisontella regler om statligt stöd bör uppdateras i överensstämmelse med de nya regionalpolitiska utmaningarna. Med detta avses bl.a. att stöd till lägre belopp bör införas, stödnivån i SMF-förordningen höjas och eventuella andra nya regler om statligt stöd införas (t.ex. finansiering av innovationer).

Regeringen menar att investeringsstödet till storföretag bör avgränsas t.ex. till 30 procent av stödtaket i medlemsstaterna. Förslaget ligger i linje med Europeiska rådets mål i Stockholm och Barcelona för att minska stöden med de mest konkurrenssnedvridande effekterna.

Vidare tillstyrker regeringen att de sektorsövergripande rambestämmelserna för regionalstöd till stora investeringsprojekt tas in i den nya regeln för riktlinjerna. Regeln kunde rentav skärpas genom att det läggs ett tak i euro för investeringsstöd till enskilda projekt.

Regeringen är för transportstöd i glest befolkade områden också under nästa programperiod. Den ställer sig också bakom kommissionens förslag om ett gruppundantag för regionalstöd. Det är motiverat för att lätta på de administrativa förfarandena när hotet om konkurrenssnedvridningar är litet. Likaså är det motiverat att införa begreppet stödnivå brutto i stället för stödnivå netto.