Motivering
Teknologi- och innovationspolitik
Anslagen under handels- och industriministeriets huvudtitel är
koncentrerade på teknologi- och innovationspolitiken. De
största anslagstilläggen i denna sektor går
till Teknologiska utvecklingscentralen och Statens tekniska forskningscentral.
Inom teknik- och innovationspolitiken har spetskompetenskluster,
en omstrukturering av sektorforskningen och effektivare strategisk styrning
högsta prioritet. De ökade anslagen kräver
effektiv tillsyn. I det sammanhanget kommer ministeriet att utarbeta
kriterier för eventuellt återkrav av stöd.
Ekonomiutskottet tillstyrker de allmänna målen
för teknik- och innovationspolitiken och för ökad
budgetfinansiering. Målen avspeglar också mycket
väl utskottets prioriteringar i tidigare överväganden,
som bättre utnyttjande av innovationer, ökad internationalisering
och bättre samordning och samarbete mellan stödorganisationer.
En ökad budget bör också betyda högre
ställda mål. Därför är
det viktigt att verksamhetens styrning och resultat följs
upp. De politiska prioriteringarna bör ge konkreta
resultat. I det här sammanhanget vill utskottet speciellt
lyfta fram energi- och klimatsektorn med tillhörande forskning
och utveckling.
Energipolitik
Ekonomiutskottet har ingående behandlat de energipolitiska
prioriteringarna i sitt betänkande (EkUB 8/2006
rd) om statsrådets energi- och klimatpolitiska redogörelse.
I sin skrivelse (RSk 17/2006 rd) utifrån betänkandet
förutsatte riksdagen bl.a. att regeringen ser till att
energiproduktionen är diversifierad och i högsta
mån självförsörjande och att
ingen hållbar eller kostnadsmässigt lönande
produktionsform får uteslutas, om den är utsläppsfri,
har låga utsläpp eller är utsläppsmässigt
neutral. Vidare förutsattes regeringen genom olika åtgärder
främja användningen av förnybara energikällor
och bättre energisparande och större energieffektivitet. Riksdagens
uttalade krav var att regeringen avsätter adekvata anslag
för forskning, utveckling och kommersialisering av energiteknik
samt till anknytande investeringar och andra främjande åtgärder
för att bl.a. målen för ökad
användning av förnybar energi ska kunna nås
och exporten av miljöteknik främjas.
I förklaringen till kapitel 32.60 återges
de energipolitiska målen, men utskottet efterlyser ytterligare
praktiska åtgärder. De största anslagsökningarna
gäller genomförandet av Kyotomekanismen, som utskottet
anser motiverat i sig under rådande förhållanden.
Men de bidrar inte på något sätt till
att utveckla Finlands energisjälvförsörjning
eller energitekniken på sikt. Nödvändiga
extra satsningar på detta saknas nästan helt i
budgeten.
Ekonomiutskottet framhåller att budgetpropositionen
till denna del inte avspeglar riksdagens enhälliga krav.
Anslagsprioriteringarna avspeglar inte riksdagens uttalade krav
på en bred energipalett, största möjliga
självförsörjning och tydligare inriktning
på förnybara energikällor. Budgetpropositionen är
otillräcklig på den här punkten, anser
utskottet.
Utskottet uppmärksammar vidare att forskning, utredningar
och utvärderingar som utförs till stöd
för beredningen av energi- och klimatpolitiken avses bli
finansierade med medel under ministeriets gemensamma omkostnadsmoment
32.10.21. Tidigare utgjorde anslaget för ministeriets interna
forsknings- och utredningsverksamhet ett moment för sig,
men det har flyttats över till moment 32.10.21. Samtidigt
har nästan hälften av anslaget blivit skuret.
På motsvarande sätt har uppenbarligen också andra
ministeriers anslag för utredningar i egen regi blivit
skurna. Utskottet anser att budgeten försöker spara
på fel ställe. De högst moderata anslag som
varit avsatta till stöd för ministeriernas beslutsfattande
har tjänat sitt syfte mycket väl. Den aktuella
sparåtgärden inom handels- och industriministeriets
område kunde användas t.ex. för att uppdatera
den rikstäckande vindatlasen, som är absolut central
för fortsatt utveckling av vindkraften.
Företagspolitik
Företagspolitiken har som mål att stärka
företagens konkurrenskraft och verksamhetsbetingelser samt öka
företagsamheten och företagstillväxten.
Målen är absolut centrala för vår
konkurrenskraft och sysselsättningsutveckling.
Mot den här bakgrunden vill ekonomiutskottet ta upp
de allmänna prioriteringarna i statens finansiering. Anslagen
för företagspolitik är bara en bråkdel
av vad som föreslås bli avsatt för åtgärder
mot arbetslösheten. Med extra satsningar på företagsamhet
kunde man främja sysselsättningen och minska trycket
på arbetskraftskostnaderna.
Konsument- och konkurrenspolitik samt skuldrådgivning
Konsument- och konkurrenspolitiken är en viktig politisk
sektor för en fungerande marknad. I det här sammanhanget
vill utskottet särskilt lyfta fram betydelsen av en aktiv
konsumentpolitik och speciellt konsumentaspekten i beslutsfattandet.
Konsumentmyndigheterna och konsumentorganisationerna för
konsumenternas talan och bör få adekvata resurser
för att kunna ta ställning också till
aktuella frågor, typ konsumentskydd och produktsäkerhet,
som går utanför de traditionella konsumentfrågorna
men som berör konsumenterna.
En enskild punkt som utskottet vill ta upp är hur anslagen
för ekonomisk rådgivning och skuldrådgivning
har utvecklats. Trots att skuldhanteringsprogrammet är
slutfört har efterfrågan på tjänster
inte minskat. Antalet nya klienter har stabiliserats kring 15 000—20
000 per år. Det nuvarande anslaget räcker inte
till för förebyggande insatser och människor
får vänta oskäligt länge på att
få komma till en skuldrådgivare. Skillnaderna
i tillgången och kvaliteten på tjänster
i olika delar av landet har också ökat. I budgetpropositionen
föreslås att anslaget för skuldrådgivning ökas
med 200 000 euro. Enligt utskottets uppfattning är ökningen
helt otillräcklig. Det föreslagna totalanslaget
täcker in kostnaderna för omkring 94 rådgivarårsverken,
men det verkliga behovet uppskattas till nästan det dubbla.
Utskottet understryker att man i ekonomin just nu kan se flera tecken
på eventuell överskuldsättning, typ ytterst
stora bostadslån och kraftfull marknadsföring
av konsumentkrediter. Med hänsyn till de här fenomenen är
det viktigt med en fullödig satsning på förebyggande åtgärder
och beredskap för att riskerna eventuellt besannas.