Motivering

Allmänt

De ekonomiska utsikterna har försämrats mer än väntat både globalt och i Finland sedan budgetpropositionen togs fram. Även om staternas löften om stöd till kreditinstitut i viss mån verkar ha hjälpt upp situationen, har man i fråga om den kommande ekonomiska utvecklingen fortfarande skäl att bereda sig på att sysselsättningen försämras snabbare än vad man räknade med när budgetpropositionen upprättades. Därför har ekonomiutskottet fokuserat på hur prioriteringarna inom arbets- och näringsministeriets förvaltningsområde svarar mot de utmaningar som följer av det förändrade ekonomiska läget.

Utskottet anser att det i nuläget är viktigt att satsa på sysselsättning och därmed på att trygga företagsamheten. De grundläggande prioriteringarna under ministeriets huvudtitel är mot den här bakgrunden helt riktiga, eftersom de största anslagen avsätts för sysselsättnings- och företagsamhetspolitiken och innovationspolitiken, som ska garantera vår ekonomiska tillväxt och konkurrenskraft. På grund av det strama läget på kreditmarknaden är det påkallat att i budgeten särskilt uppmärksamma den statliga riskfinansieringen som kan bidra till att råda bot på marknadens brister och se till att företagen fortsatt gör investeringar.

Investeringar

Med tanke på sysselsättningen är det viktigt att kunna garantera konkurrenskraftiga ramar för företagsverksamhet och fortsatta investeringar. Till följd av finanskrisen har företagens lånevillkor skärpts och tillgången på finansiering försvårats. Situationen försvåras också av att IFRS-bokföringsreglerna kräver att tillgångar ska redovisas enligt verkligt värde. I dagens läge betyder detta stora nedskrivningar, som i sin tur sänker värdet på säkerheter och ytterligare försämrar företagens möjligheter att få lån. Följaktligen har ansökningarna till Finnvera Abp ökat. Därför ser utskottet positivt på att regeringen har varit uppmärksam och beslutat höja Finnveras kredit- och garantifullmakter för innevarande år med 60 miljoner euro.

Anslaget för räntestöd och förlustersättningar till Finnvera föreslås minska med 4 105 000 euro (32.30.42). Utifrån en utredning som utskottet fått är det ändå sannolikt att Finnvera snarare kommer att behöva mer finansiering 2009. Efterfrågan på finansiering ökar, liksom också förlusterna av redan beviljade krediter. Utskottet anser att anslagsnedskärningen inte är motiverad i nuläget. Dessutom bör det redas ut hur Aloitusrahasto Vera Oy (Avera) kan få sin kapitalfinansiering tryggad 2009. Regeringen räknar inte med några tillskott i propositionen. Finnvera uppskattar att minst 30 miljoner euro bör reserveras nästa år för att förse Avera med kapital för riskfinansiering av nystartade innovativa företag.

Finlands Industriinvestering Ab är vid sidan av Finnvera en annan viktig finansiär av finländsk företagsverksamhet. Bolaget placerar främst i fonder men investerar också i större företagsprojekt med långvariga risker. Enligt sin gällande treårsplan kommer bolaget att göra investeringar för sammanlagt 300 miljoner euro 2009—2011. För enskilda direkta investeringar ska totalt 100 miljoner euro avsättas. Resten går främst till fondplaceringar. Enligt utredning står det klart att det nu också finns större efterfrågan än förut på bolagets direkta investeringar. Utskottet föreslår att regeringen nästa år bereder sig på att förse Industriinvestering Ab med kapital enligt vad som står inskrivet i regeringsprogrammet.

Byggsektorn

Bland de stora sysselsättande branscherna har byggsektorn varit den första som drabbats av den ekonomiska avmattningen. Husbyggandet har börjat minska och orderstocken för nästa år har halverats jämfört med innevarande år. Nedgången beror på stigande räntor och skärpta lånevillkor. För byggsektorns del är det därför på sin plats att bereda sig på både snabba och långvariga stimulerande insatser.

Utskottet anser att staten bör tidigarelägga sina kommande produktivitetshöjande byggprojekt. Man kan få snabba effekter t.ex. genom att öka ombyggnaderna för förbättrad energieffektivitet, men det är också befogat att bereda sig på att läget blir långvarigt. På den här punkten föreslår utskottet att de kreditinstitut som svarar för finansieringen av den sociala bostadsproduktionen i landet, såsom Kommunfinans Abp, ska tillförsäkras operativa möjligheter t.ex. genom att de förses med kapital eller att staten stöder dem genom indirekta åtgärder.

Övrigt

I budgetpropositionen föreslås det att anslaget för ekonomisk rådgivning och skuldrådgivning (32.40.31) ska skäras ner jämfört med nivån för i år, alltså från 4 611 000 till 4 511 000 euro. Det nuvarande anslaget har medgett mycket knappa resurser för rådgivning och därför har den eftersträvade kötiden på högst 60 dagar inte uppnåtts i ens närapå alla verksamhetsställen. Skuldrådgivning rf bedömer att efterfrågan på tjänster kommer att öka ytterligare. Med beaktande av hushållens skuldsättning anser utskottet att det inte är befogat att skära i anslaget. Om statens finansiella andel kan hållas på nuvarande nivå, kommer de stora skillnaderna i serviceutbud mellan olika kommuner att jämnas ut i någon mån.

Systemet med transportstöd är avsett att sänka de extra kostnaderna för företagsamheten i avsides belägna och glest bosatta områden på grund av att transportsträckorna är längre än i genomsnitt. Regleringen av transportstödet ses för närvarande över. Bestämmelser om stödet kommer att finnas i en förordning som statsrådet utfärdar med stöd av statsunderstödslagen (688/2001). Utskottet ser gärna att systemet samtidigt förbättras genom att användningen bättre anpassas till behoven vid omstruktureringar. Stödet bör inte som nu vara avgränsat till vissa orter. Stödvillkoren bör utvidgas med hänsyn till EG:s regler för statligt stöd så att stöd också kan betalas ut i synnerhet för att planera och starta upp ny verksamhet på orter där det sker strukturomvandlingar. Stödet kan vara temporärt i andra områden än dem som traditionellt har fått transportstöd. I anknytning till reformen har man också anledning att överväga ändringar i de nuvarande gränserna för företagsstorlek, koncernbegreppet, kilometergränser, verksamhetsområden och produkter.

Utskottet uppmärksammar dessutom anslagen för konsumentorganisationer, som föreslås minska med 150 000 euro (32.40.50). Konsumentorganisationerna utför ett mycket viktigt arbete med hjälp av relativt lite statligt stöd. För en långsiktig verksamhet är det viktigt med garantier för en viss årlig finansiering. I det nya konsumentpolitiska programmet 2008-2011 står det att det är viktigt med en stark nationell konsumentrörelse för en välfungerande nationell marknad. Konsumentorganisationernas arbete är viktigt också med tanke på inflytandet på EU-nivå nu när gemenskapen lägger om sin konsumentpolitik. Med adekvata resurser kan man också stödja det pågående projektet för en administrativ reform som går ut på att magistraterna ska ha hand om konsumentrådgivningen i stället för kommunerna. I övergångsfasen kan det behövas mer resurser innan verksamheten fullt ut kommer igång i den nya organisationen.

Utskottet kommer att ta ställning till finansieringen av energisektorn när det behandlar regeringens klimat- och energipolitiska strategi.