Motivering
Bakgrund
Regeringen föreslår att staten på vissa
villkor och utan krav på motsäkerhet får
ställa statsborgen för finländska banker
eller deras holdingföretag. Borgen kan beviljas till säkerhet
för återbetalning och uppfyllande av övriga
villkor i fråga om bankcertifikat och masskuldebrevslån med
en lånetid på högst fem år.
Statens borgensansvar får sammantaget uppgå till
50 miljarder euro. Statsrådet ska före den 30
april bedöma behovet av ny borgen, och fullmakten att bevilja borgen
upphör att gälla vid utgången av 2009.
Propositionen har samband med de åtgärder för
att stabilisera finansmarknaden som EU kommit överens om
och som Finland åtagit sig att genomföra i enlighet
med Europeiska rådets beslut den 16 oktober 2008. Åtgärderna är
desamma som ledarna för länderna inom euroområdet
och Förenade kungadömet avtalade om den 12 oktober
2008 och Ekofinrådet antog den 7 oktober 2008. De nödvändiga
besluten ska tas nationellt och samordnas nära med alla
medlemsländer. EU-ländernas ambition är
att med gemensamma insatser få läget på de
finansiella marknaderna att lugna ner sig och länderna
ställer sig alltså unisont bakom de stödåtgärder
som behöver sättas in. Kommissionen och Europeiska
centralbanken har i sin tur gått ut med rekommendationer
för att harmonisera de nationella åtgärderna.
Till de första stegen hör att införa
en insättningsgaranti på minst 50 000
euro. Det har riksdagen fått en proposition om (RP
158/2008 rd) och håller nu på att
behandla den. Hit hör också den nu aktuella möjligheten
för staten att i förekommande fall bevilja statsborgen
för att säkerställa bankernas likviditet.
Om detta inte räcker till är följande
steg att skjuta till kapital till bankerna och som sista utväg
att staten övertar bankverksamheten.
Även i Finland pågår arbetet på att
bereda lagstiftning som gör det möjligt att ta
i bruk de instrument som ännu fattas. Eftersom propositionerna är
nära sammankopplade med varandra, är det viktigt
att riksdagen kan bilda sig en uppfattning om hela lagkomplexet.
Utskottet uppmanar följaktligen regeringen att skynda på med
de återstående propositionerna.
Den statsborgen som det nu handlar om ska minska finansieringsrisken
och därmed säkerställa bankernas egen
medelsanskaffning, upprätthålla samma villkor
för bankerna och hindra att konkurrensen snedvrids på de
finansiella marknaderna inom EU. Borgensförfarandet tryggar
för sin del de finländska bankernas tillgång
till finansiering på sikt och gör det möjligt för
dem att fortsatt bevilja hushåll och företag krediter
till skäligt pris.
Utskottet anser att den rätt att bevilja statsborgen
som regeringen föreslår är motiverad
med tanke på de finländska bankernas likviditet
och lika konkurrensvillkor, men anser att det föreslagna
samtycket från riksdagen bör preciseras på nedan
angivet sätt.
Statens fordringar måste säkerställas
Utskottet vill med emfas understryka att statens fordringar
måste tryggas. Finansministeriet uppger att det inte går
att stipulera särskilda villkor om säkerhet för
den nu föreslagna statsborgen. Kommissionen kräver
att statsborgen bara får användas när
det är absolut nödvändigt för
att marknaderna ska fungera. Om ett kreditinstitut klarar av att
ställa motsäkerhet för borgen, kan den
statliga stödåtgärden inte anses nödvändig. Kapitaltillskott
till banker däremot är en helt annan sak.
Utskottet förutsätter att man särskilt
ser till att statens fordringar säkerställs när man
bereder bestämmelser om kapitaltillskott. När
en bank tillförs kapital bör staten i gengäld
garanteras en motsvarande andel exempelvis i aktier eller annat ägande,
beslutanderätt i bankens förvaltning och rätt
till vinstutdelning. Särskilt viktigt är det att
säkerställa statens fordringar, när en
banks kapitaltäckning är hotad eller när
en bank helt eller delvis förlorar sitt värde.
Likaså gäller det att noga fundera hur en fordran
som sammanhänger med att en bank beviljas statsborgen ska
säkerställas i händelse av kapitaltillskott.
Bankernas kapitaltäckning, övervakning
Kommissionen utgår i sina rekommendationer från
att statsborgen ska kunna beviljas för att underlätta
finansieringen på lång sikt för i grunden sunda
banker utan solvensproblem. Kriteriet uppfylls nationellt genom
kravet att bankerna ska ha ett primärt kapital som i enlighet
med 55 § 1 mom. i kreditinstitutslagen () åtminstone
räcker till för att täcka deras kreditrisk. Statskontoret
ska innan det beviljar borgen be av Finansinspektionen att få ett
utlåtande om hur livskraftig och kapitalstark banken i
fråga är. Utlåtandet grundar sig på Finansinspektionens övervakning
av kreditinstitutens verksamhet och ekonomi. Det är viktigt
att denna övervakning är effektiv, poängterar
utskottet, eftersom den bidrar till att minska statens risk i det
fall att borgensansvaret realiseras.
Utskottet menar att verksamheten vid de banker som beviljats
borgen bör övervakas extra effektivt. Övervakningen
bör särskilt inriktas på att kapitaltäckningen är
tryggad och på eventuella volymmässiga och målgruppsspecifika
förändringar i kreditgivningen. För att
kunna genomföra en effektiv övervakning behöver
Finansinspektionen mer resurser. För att prövningen
ska kunna vara noggrann krävs det också att tillräckligt
med resurser och tid avsätts för handläggningen
av borgensansökningarna. Utskottet föreslår
att riksdagens samtycke preciseras med att ett av de primära
kriterierna för borgen ska vara att banken i fråga är
solvent och livskraftig.
Läget på bankfronten
Enligt en utredning som Finansinspektionen gjorde i september
2008 har den finansiella krisen ännu inte förorsakat
bankerna likviditetsproblem. Läget har delvis hjälpts
upp av att insättningarna ökat kraftigt och bankerna
därmed inte haft något större behov av
att skaffa långsiktig finansiering till ett allt dyrare
pris. Den information utskottet fått från bankerna
sammanfaller med Finansinspektionens utredning. Som läget är
nu anser bankerna det motiverat att Finland bereder sig på att
bevilja borgen för att lika konkurrensvillkor ska gälla.
Om statsborgen börjar beviljas i större utsträckning
inom gemenskapen, kan det hända att borgen blir ett kriterium för
att få långfristig finansiering eller åtminstone
en faktor som i allt väsentligt påverkar priset på finansieringen.
Masskuldebrevslån med säkerheter i fastighet
Sakkunniga som utskottet hört att framhållit
att statsborgen också bör omfatta hypoteksbankernas
masskuldebrevslån med säkerhet. I Sverige omfattas
motsvarande obligationslån av statsgaranti. Om man vill
värna om neutrala konkurrensförhållanden,
bör de nordiska reglerna om de finansiella marknaderna
harmoniseras i görligaste mån, menar utskottet.
Med tanke på statens totala ekonomiska ansvar står
dessa lån för en relativt liten andel. Enligt
uppgift förfaller under 2009 masskuldebrevslån
med säkerhet i fastighet till ett värde av ca
250 miljoner euro.
Utskottet föreslår att sådana
masskuldebrevslån med säkerhet i fastighet där
de underliggande tillgångarna enbart är bostadslån
ska omfattas av statsborgen och att samtycket preciseras i analogi
härmed.
Finländsk bank
Regeringen föreslår att statsborgen ska omfatta bankcertifikat
eller masskuldebrevslån med en lånetid på högst
fem år som emitterats av en finländsk bank eller
dess holdingföretag.
Enligt uppgift avses i detta sammanhang med finländska
banker inlåningsbanker enligt kreditinstitutslagen ()
och, om borgen utvidgas till att även gälla masskuldebrevslån
med säkerheter i fastighet, hypoteksbanker enligt lagen om
hypoteksbanker (). Med holdingföretag
avses en finländsk inlåningsbanks eller hypoteksbanks
finländska moderbolag. För att räknas
som finländskt måste moderbolaget ha sitt säte
i Finland.
Gränsdragningen grundar sig på kommissionens
tolkning av EG-fördraget och reglerna för statligt
stöd. Kommissionen kräver att alla banker som
fått auktorisation i respektive land bemöts på samma
sätt, oavsett ägare. En utländsk banks
dotterbolag ska följaktligen omfattas av det statliga stödet
i etableringslandet. Däremot utgör EU-reglerna
inget hinder för att utländska bankers filialkontor
i Finland och finländska bankers utländska moderbolag
undantas från den borgen finska staten beviljar.
Utskottet föreslår att det oklara begreppet
finländsk bank preciseras i riksdagens samtycke.
När en utländsk banks dotterbolag blir filial
Utskottet har också diskuterat vad som händer om
en utländsk banks dotterbolag som beviljats statsborgen
blir filial. Utskottet har undersökt om man då kan
ställa som villkor för statsborgen att borgen återtas
om bolaget blir filial eller kräva att moderbolagets etableringsstat
lämnar finska staten en motgaranti. I det fall att borgen
förenas med ett villkor om återtagande, är
det helt uppenbart att statsborgen inte går att använda. Då är
det bankens finländska kunder som får lida. Kravet
på motgaranti åter leder till att marknadsaktörerna
i strid med reglerna för statlig garanti blir särbehandlade
beroende på var ägarföretaget har sitt
säte, och kommissionen skulle inte godkänna ett
sådant villkor.
Utskottet förutsätter trots allt att
regeringen samråder särskilt med den svenska och
den danska regeringen och utreder om det finns andra säkerhetsmekanismer för
gränsöverskridande bankverksamhet än
borgensvillkor. Hur kriterierna för borgen ska tillämpas
om ett dotterbolag blir filial hör till de frågor
som behöver undersökas. Utskottet menar att åtgärder som
de nordiska staterna förenar sig om följer den
linje Europeiska rådet utstakat genom sina beslut och som
bl.a. innebär att eventuella oönskade överlappningar ska
undvikas och skattebetalarnas intresse tillvaratas.
Ansvarsförbindelser som borgen gäller
Statsborgen föreslås gälla bankcertifikat
med en lånetid på minst tre och längst
12 månader och masskuldebrevslån med en lånetid
på minst ett och längst fem år som emitterats
av banker som är berättigade till borgen.
Bankcertifikat och obligationer hör vid sidan av insättningar
till bankernas traditionella upplåningsinstrument för
att trygga tillgången till långsiktig finansiering.
Det är till säkerhet för dessa skuldcertifikat,
som bjuds ut till andra banker och institutionella investerare,
som statsborgen beviljas.
Borgensfullmakten på 50 miljarder euro ska, enligt
information, fördelas som följer:
Instrument som förfaller 17.10.2008—30.4.2009
- bankcertifikat ca 34,4 miljarder
euro
- masskuldebrevslån utan säkerhet ca 3,2 miljarder
euro
Instrument som förfaller 1.5—31.12.2009
- bankcertifikat ca 4,0 miljarder
euro
- masskuldebrevslån utan säkerhet ca 2,5 miljarder
euro
- masskuldebrevslån med säkerhet i fastighet
ca 250 miljoner euro.
Under den tid statsborgen är i kraft förfaller
alltså statsgarantiberättigade skuldinstrument
till ett sammantaget värde av 45,35 miljarder euro.
Utskottet anser att borgen, med tillägg för masskuldebrevslån
med säkerhet i fastigheter, är betryggande för
att skapa lika villkor för de finländska bankerna.
Borgensavgift och borgensvillkor
Enligt förslag är det statsrådet,
eller på villkor som statsrådet närmare
bestämmer, finansministeriet eller statskontoret som bestämmer
om de exaktare villkoren. Villkoren ska fastställas med hänsyn
till att statsborgen är statligt stöd enligt EG-fördraget
och att de ska godkännas av Europeiska kommissionen. Kommissionen
och Europeiska centralbanken (ECB) har genom råd och anvisningar
försökt samordna medlemsstaternas åtgärder
när det gäller avgiften för borgen och andra
borgensvillkor. Tanken är att det inte ska uppstå en
situation där medlemsstaterna går in för
olika stödmekanismer med snedvridningar på finansmarknaden
som följd.
Regler för hurdana de nationella villkoren får vara
ingår i lagen om statens långivning samt statsborgen
och statsgaranti (). Enligt 15 § 1 mom.
utfärdas bestämmelser om fastställande
av borgensavgiften genom förordning. De villkor i förordningen
som gäller avgifter kommer enligt uppgift att vara förenliga
med ECB-rådets rekommendation av den 20 oktober 2008. Europeiska
kommissionen anser att medlemsstaterna inte får gå under
den i rekommendationen angivna nivån. Prissättningen
i ECB:s rekommendation bygger på priserna på kreditförsäkringar.
Borgenstidens längd, borgensansvarets belopp och bankens
kreditvärdighet är andra faktorer som kommer att
vägas in.
Finlands bank uppger att åtminstone elva EU-länder
redan tagit eller håller på att ta i bruk möjligheten
att utfärda statliga likviditets- och lånegarantier.
De statliga garantier som det finns uppgifter om varierar mellan
Tysklands 400 miljarder och Österrikes 85 miljarder euro.
Garantivillkoren uppges variera från land till land.
Kommissionen har i ett meddelande den 13 oktober 2008Meddelande
från kommissionen — Tillämpning av reglerna
om statligt stöd på åtgärder
till förmån för finansinstitut med anledning
av den globala finanskrisen (2008/C 270/02) angivit
de principer som den kommer att följa då den bedömer
om stöd till banker ska betraktas som otillåtet
statligt stöd. Syftet med villkoren är att hindra
bankerna att få oberättigade fördelar
av det stöd som bekostas med skattepengar. Av principerna
följer bl.a. att stöden ska vara tidsbegränsade,
att begränsningar görs i bankernas verksamhet
och att stöden är icke-diskriminerande. Ett grundläggande
villkor för stöd till bankerna är att
stödet inte får användas för
verksamhetsexpansion. Därför kräver kommissionen
att så länge stödet är i kraft ska
en eventuell ökning av bankernas balansomslutning bindas
till historiska riktmärken såsom bruttonationalprodukt
eller tillväxten inom banksektorn i EU. Vidare kräver
kommissionen att för att stöd ska få betalas
måste bankledningens löner, särskilt
bonusar och andra extra arvoden såsom optioner, begränsas.
Utskottet förutsätter att i villkoren för
beviljande av nationell borgen skrivs in behöriga bestämmelser
om begränsning av ledningens löner och andra förmåner
(såsom optioner, pension och avgångsvederlag)
och om en god personalpolitik
Som ovan konstaterats har ECB:s och kommissionens rekommendationer
inte helt förmått medlemsstaterna att samordna
sina garantivillkor. Det är därför viktigt
att kommissionen effektivt bevakar statsstöden och griper
in när något går snett. En ytterligare
skärpning medför kommissionens krav att medlemsstaterna
ser över stödeffekterna minst var sjätte
månad och rapporterar till kommissionen om resultatet av översynen.
Utifrån rapporteringen bedömer kommissionen om
ordningen är förenlig med den gemensamma marknaden.
Våra nationella borgensvillkor kommer enligt uppgift
att följa ECB:s och kommissionens rekommendationer, som
inte desto mindre medger ett visst nationellt spelrum.
Utskottet anser det viktigt att den nationella prövningen
sker med hänsyn till att villkoren inte blir så attraktiva
att borgen blir avsevärt fördelaktigare än
långfristig finansiering till marknasvillkor eller så stränga
att de blir ett hinder för att anhålla om borgen.
För Finland är det särskilt viktigt att
följa hur motsvarande villkor regleras i de övriga
nordiska länderna. Det gäller att noga bevaka
vilka marknadseffekter borgensvillkoren får och i förekommande
fall ändra de nationella reglerna för att hindra
marknadssnedvridningar.
Övrigt
Som det sägs i propositionen ska statsrådet
senast den 30 april 2009 bedöma behovet av att bevilja
ny borgen.
Utskottet förutsätter att också riksdagen får
en rapport om läget senast den 30 april 2009.