Motivering
Den nordliga dimensionen
(Bilden i pdf-format.)
Enda sedan EU-medlemskapet har Finland i EU talat för
den nordliga dimensionen. Vår ambition har varit, delvis
som motvikt till EU:s Medelhavspolitik, att lyfta fram förhållandena
i de nordliga regionerna inom EU och understryka Rysslands roll
som partnerland.
Under vårt ordförandeskap genererade vi en del
resultat och verksamheten kring den nordliga dimensionen har nu
pågått i sex år. Geografiskt sett täcker
den nordliga dimensionen in Östersjö- och Ishavsområdet
samt nordvästra Ryssland. Där ingår alltså EU-länderna
Tyskland, Polen, Sverige, Danmark, Estland, Lettland och Litauen
förutom Finland. Det handlar om ett marknadsområde
med mer än hundra miljoner invånare. Här
bör dock understrykas att den nordliga dimensionen är
ett samlat program för hela unionen och att bl.a. Belgien,
Holland, Storbritannien och Frankrike har varit med och finansierat
till exempel miljöprojekt. Dessutom är partnerländerna
(Ryssland, Norge och Island), observatörsländerna
(USA och Kanada), de regionala organen (Östersjörådet,
Barents euroarktiska råd, Arktiska rådet, Nordiska
ministerrådet), internationella finansinstitut (EBRD, NIB,
EIB), lokala aktörer, företag, forskarsamhällen
och fristående organisationer med. När man dessutom
räknar med EU:s egna finansiella instrument (TACIS, INTERREG
och PHARE) räcker aktörerna gott och väl
till.
Den gällande handlingsplanen sträcker sig över
2004—2006 och har ett omfattande innehåll. Det
täcker in fem delområden: 1) ekonomi, näringsliv
och infrastruktur, 2) mänskliga resurser, utbildning, kultur,
vetenskaplig forskning och hälso- och sjukvård,
3) miljö, kärnsäkerhet och naturresurser,
4) gränsöverskridande samarbete och regional utveckling
och 5) rättsliga och inrikes frågor.
Handlingsplanen har en lång uppräkning av aktiviteter
inom respektive sektorer. Det finns två partnerskapsprogram:
miljöpartnerskapet som funnits sedan 2000 och partnerskapet
när det gäller folkhälsa och social välfärd
som inrättades 2003. Partnerskapen hör, som statsrådet påpekar
i sin skrivelse, till de bästa resultaten av den nordliga
dimensionen. Dessutom finns det en handlingsplan (NeDAP) för
den nordliga e-dimensionen.
Ryssland
Den nordliga dimensionen har främst inriktats på Ryssland
och projekt med Ryssland. I och med EU-utvidgningen har fokuseringen
på Ryssland förstärkts.
Formellt sett sker det officiella samarbetet mellan EU och Ryssland
inom Ramen för ett partnerskaps- och samarbetsavtal (Partnership and
Cooperation Agreement, PCA). Den första tioårsperioden
går ut 2007 och kommer därefter att förlängas
med ett år i taget om inte parterna avtalar om någonting
annat. Avtalet täcker in handelsrelaterat och ekonomiskt
samarbete, samarbete inom områdena vetenskap och teknik,
energi, miljö, transporter, rymdteknik och en del andra
civila sektorer, politisk dialog och samarbete i rättsliga
och inrikes frågor.
År 2003 avtalade EU och Ryssland om fyra områden
för fördjupat samarbete. Förhandlingarna
pågår fortfarande om de fyra områdena:
1) ekonomi, 2) frihet, säkerhet och rättvisa,
3) utrikes säkerhet och 4) forskning, utbildning och kultur. Även
om Ryssland på grund av sin särskilda status inte
ingår i EU:s ordinarie grannskapspolitik är det
tänkt att det europeiska grannskaps- och partnerskapsinstrumentet
(European Neighbourhood and Partnership Instrument ENPI) som enligt
planerna införs inom ramen för Agenda 2007 också ska
tillämpas på samarbetet med Ryssland.
Trots att det formella ramverket för samarbetet har
avancerat tämligen långsamt har det ekonomiska
samarbetet mellan EU och Ryssland utvecklats snabbt. EU:s samarbete
med Ryssland har omstrukturerats och fördjupats i många
hänseenden sedan de första åren av den
nordliga dimensionen. Inom det ekonomiska samarbetet har EU blivit
Ryssland viktigaste handelspartner. Redan nu står EU för
drygt 50 procent av den totala ryska handeln. För EU är
Ryssland den femte största handelspartnern. Också handeln
mellan Finland och Ryssland har utvecklats minst lika gynnsamt.
I dagsläget är Ryssland vår tredje största
handelspartner och kommer att toppa vår handelsstatistik
om några år, förutsatt att utvecklingen
fortsätter i samma snabba takt. Många har dock
lyft ett varnande finger för att våra kunskaper
om Ryssland håller på att bli en sinande resurs.
Det behövs språkkunniga handelsproffs men också folk
som kan den ryska marknaden och affärslivet i Ryssland.
Redan nu råder det brist på den typen av personer.
Ryssland håller på och förhandlar
om ett WTO-medlemskap, vilket kommer att göra sitt till
för de ekonomiska relationerna. Om överläggningarna
fortskrider som väntat kan Ryssland vara medlem redan nästa år.
Nuläge
Den nordliga dimensionen är fortfarande ett relativt
ungt program och vissa initialsvårigheter har inte kunnat
undvikas. Handlingsplanen har kritiserats för att vara
otydlig och sakna konkreta förslag. Dessutom hade den nordliga
dimensionen behövt tydligare fokus och högre
profil. Många anser att programmet mest sysslar med att
göra inventarier och ägna sig åt befintliga projekt
som dessutom skulle genomföras utan hjälp från
den nordliga dimensionen. Det har setts som en brist att programmet
har varken egen finansiering eller genomförande- och uppföljningsorganisation.
Ryssland har betraktat den nordliga dimensionen som ett internt
program i EU och har inte visat någon större aktivitet
för att föra det framåt. Den ryska centralförvaltningen
har nästan inte alls velat skjuta till medel eller lånegarantier
för projekten.
Näringslivet har inte i någon större
omfattning anammat den nordliga dimensionen. Det har ansetts att
programmet inte tar fasta på att främja handeln
utan snarare tar sikte på att avhjälpa de brister
som näringslivet i vilket fall som helst inte har haft
intresse för.
Det har funnits en lång rad aktörer och finansieringen
har kommit från många olika källor. Å andra
sidan har de sakkunniga också understrukit att den nordliga
dimensionen spelar en viktig politisk roll för att lyfta
fram partnerskapet mellan de nordliga områdena och Ryssland.
De anser därför att finansieringsfrågorna
inte ska vara det viktigaste elementet i projektet.
Trots den omfattande handlingsplanen har verksamheten mestadels
varit inriktad på miljösektorn. Handlingsplanen överlappar
också PCA och de kommande fyra samarbetsområdena
i avtalet. Vilken verksamhet hänför sig till EU,
vilket arbete faller på de övriga regionala aktörerna,
vad innebär vårt bilaterala samarbete med Ryssland
och vad innebär eller bör den nordliga dimensionen
innefatta? Det brådskar med en nationell utredning av var
gränsen går i dessa fall, understryker utskottet.
Framtiden
Trots kritiken ovan har det nordliga konceptet fungerat bättre än
bilden utåt, framgår det av utfrågningen
av de sakkunniga. Den nordliga dimensionen anses fortfarande vara
nödvändig trots att planen bör ses över.
Detta är nödvändigt redan av den anledningen
att förhållandena har förändrats
en hel del under den nuvarande handlingsplanen på grund
av EU-utvidgningen.
I likhet med statsrådet anser utskottet att det är
av största vikt för det fortsatta arbetet med
den nordliga dimensionen att Ryssland involveras mer och får
vara med redan på planeringsstadiet. Detta gäller
givetvis också de övriga partner- och observatörsländerna.
Den nordliga dimensionen är en samarbetsprocess som kan
generera gemensamma projekt också i andra regioner än bara
Ryssland. Detta understryks av det faktum att Ryssland också har
blivit aktivare när det gäller direkta investeringar.
Projekten kommer trots allt att företrädesvis
gälla nordvästra Ryssland.
De sakkunniga har påpekat att den nordliga dimensionen
i framtiden kunde vara den regionala manifestationen av de fyra
samarbetsområdena som EU och Ryssland har kommit överens om.
Som utskottet säger ovan täcker de fyra områdena
mycket väl in de nuvarande sektorerna i den nordliga dimensionen.
Också näringslivet ställer sig bakom
den typen av regionalt samarbete på mikronivå.
Men tillför detta den nordliga dimensionen den profilhöjning
och den fokus som behövs? Dessutom bör man beakta
att åtgärderna kan komma att inriktas alltför
mycket på konstellationen EU—Ryssland och utestänger övriga
partnerländer och internationella finansinstitut.
Den nordliga dimensionen bör i första hand koncentrera
sig på de teman som klart och tydligt är av stort
intresse för de berörda regionerna. Detta gäller
de redan aktiva partnerskapen, miljöpartnerskapen och partnerskapet
när det gäller folkhälsa och social välfärd,
men det finns också en potential inom energisektorn, logistiken,
infrastrukturen och vetenskapligt samarbete till exempel genom underlättat
gränsöverskridande student- och forskarutbyte
mellan universiteten och högskolorna. Dessa sektorer är
också en bra grund för nya projekt. Målet
bör vara att generera genuin ekonomisk aktivitet. Den nordliga
dimensionen kan aldrig bli ett fungerande koncept bara med EU-finansiering
och donationer från staterna. En av de stora frågorna
i det fortsatta arbetet kommer alltså att vara att i större
omfattning engagera näringslivet i den nordliga dimensionen.
Enligt vad utskottet har erfarit förefaller en modell
enligt det nuvarande konceptet att kunna fungera också framöver. Ändå är
det viktigt att aktivare främja, samordna och bevaka möjligheterna
att inrätta nya partnerskap. Statsrådet menar
att de regionala råden bör få en större
roll på det praktiska planet. Utskottet menar att också kommissionen
bör bli aktivare. Kommissionen kunde med fördel
ha ett eget avskalat team för den nordliga dimensionen
som utan hinder av gränserna mellan generaldirektoraten
kan bistå projekt inom olika sektorer, söka partnerländer och
finansiärer och hjälpa till med projektarbete och
projektuppföljning. Det skulle bidra till bra nätverk,
samordnad verksamhet och effektivare tillämpning av konceptet.
Statsrådet utgår från att den nordliga
dimensionen framöver ska finansieras genom grannskaps-
och partnerskapsinstrumentet. Finansieringsinstrumentet är ännu
inte färdigt förhandlat och det finns inga erfarenheter
av hur det fungerar. Det står dock klart att instrumentet
kommer att täcka in ett stort antal projekt med flera av EU:s
grannländer och att projekt inom den nordliga dimensionen
bara kommer att stå för en liten del. Om grannskaps-
och partnerskapsinstrumentet förefaller att bli det enda
realistiska finansiella underlaget bör målet vara
att det inom instrumentet avsätts särskilda medel
för den nordliga dimensionen, framhåller utskottet.
Vi får inte glömma att EU-finansieringen bara
står för en del av projektpengarna. Utöver
EU behövs också internationella finansinstitut
och nationella medel, som i större grad kunde inriktas på att
bli gemensam finansiering för offentlig och privat sektor,
public—private. Reningsverket i S:t Petersburg är
ett bra exempel på hur finansieringen kan ordnas.
Statsrådet anser att det fortsatta arbetet med den
nordliga dimensionen bör bygga på ett mer politiskt
ramdokument och inte på en handlingsplan av det nuvarande
slaget. Statsrådet går inte närmare in
på vad ett ramdokument ska innefatta. Inte heller utskottet
anser det vara motiverat att satsa på en omfattande handlingsmodell
av nuvarande typ som innehåller mycket få konkreta
förslag. Men utskottet är inte fullständigt övertygat
om att ett mer politiskt dokument tillför den nordliga
dimensionen den nödvändiga praktiska förankringen.
För framtiden är det viktigt att besluten om de
viktigaste målen och instrumenten fattas på högsta
möjliga politiska nivå.
Finland förväntas framöver visa större
aktivitet och komma med nya idéer. De slutliga besluten
förväntas komma under det finländska
ordförandeskapet. Om det ska ge konkreta resultat måste
intensiva förhandlingar starta redan nu.