Allmän motivering
Utskottet föreslår att propositionen godkänns med ändringar.
Syftet är att genomföra rådets direktiv (2008/118/EG)
om allmänna regler för punktskatt, nedan punktskattedirektivet,
nationellt. Från den 1 april 2010 ska det ersätta
det gällande direktivet om allmänna regler för
punktskattepliktiga varor och om innehav, flyttning och övervakning
av sådana varor (92/12/EEG, det s.k. regeldirektivet).
Det har visat sig nödvändigt med en totalreform
av direktivet för att man effektivare ska kunna ta tag
i de omfattande bedrägerier som förekommit på gemenskapens
territorium. En central roll i sammanhanget spelar det gemensamma
datoriserade systemet EMCS (Excise Movement Control System),
som införs med punktskattedirektivet. Det hjälper
myndigheterna att övervaka hur punktskattepliktiga varor
flyttas inom gemenskapen i realtid utifrån elektroniska administrativa
ledsagardokument. Parlamentets och rådets beslut (2003/1152/EG)
om införande av systemet fattades 2003 och det förutsatte
att det gemensamma informationssystemet tas i bruk i samtliga medlemsstater
inom loppet av sex år.
En totalreform av lagen om påförande av accis
har därmed aktualiserats av det nya direktivet och de nya
förfaranden som det kräver. Propositionen ersätter
med vissa små undantag lagen om påförande
av accis (1469/1994) från 1995 med senare ändringar.
Däremot ska de särskilda produktspecifika accislagarna
inte röras i det här sammanhanget. Propositionen
befattar sig alltså inte med bestämmelserna om
skattebelopp.
Det handlar i långa stycken om en översyn
av förfarandena och rubbar inte heller de grundläggande
principerna för punktbeskattning. Reformen ger ändå en
chans att förbättra lagens struktur och styra
praxis genom tydligare bestämmelser. De nya förfarandena
stöder samtidigt arbetet mot bedrägerier.
Utskottet anser att propositionen i princip är väl
underbyggd och värd att backa upp. Också sakkunniga
som utskottet har hört har ansett att den i det stora hela är
lyckad i och med att den bidrar till lättare rörlighet
för punktskattepliktiga varor, bättre övervakning,
säkrare verksamhet och rättvis behandling av företag.
Vidare anses den nya lagen vara bättre strukturerad och mer
exakt t.ex. i fråga om skyldigheter. Därmed ser
propositionen ut att uppfylla målen med totalreformen.
Grundlagsutskottets utlåtande
Grundlagsutskottet menar att lagförslagen kan behandlas
i vanlig lagstiftningsordning, men lagförslag 1 bara om
utskottets konstitutionella anmärkningar om 96 § 2
mom. och 105 § 1 mom. beaktas på behörigt
sätt.
Utskottet pekar dessutom på en del andra punkter som
kräver precisering och på att hänvisningar
till bestämmelser bör vara hänvisningar
till EU-bestämmelser nu när Lissabonfördraget
har trätt i kraft.
Finansutskottets ståndpunkt
I propositionen ingår två lagförslag,
lagförslag 1 om en punktskattelag och lagförslag
2 om undantag för landskapet Åland i fråga
om mervärdesskatte- och accislagstiftningen.
Regeringen föreslår en liten ändring
i den senare för att underlätta för punktskattepliktiga
varor att flytta mellan landskapet och fastlandet. Utskottet ser
det som helt motiverat och anser att lagförslag 2 inte
ger anledning till fler kommentarer. Det betyder att utskottets ändringsförslag uteslutande
gäller lagförslag 1.
Lagförslag 1 föreslås bli preciserat
på det sätt som grundlagsutskottet föreslår.
Dessutom krävs det en del tekniska preciseringar. Ändringarna
motiveras utförligare i detaljmotiven.
I det följande tar utskottet i all korthet upp vissa
enskilda frågor som vid sakkunnigförhören
har visat sig vara oklara på vissa punkter, men som ändå inte
kräver ändringar i bestämmelserna.
Enskilda frågor
Information om tillstånd.
EMCS-systemets automatiska, elektroniska kontroll bygger på information
om tillstånd som myndigheterna beviljat.
För aktörerna spelar det en väsentlig
roll att informationen om avsändarens och mottagarens tillstånd är
riktiga och giltiga i registret Finseed, som systemet utnyttjar.
Om avsändarens eller mottagarens tillstånd inte
finns i registret, fastställs det elektroniska administrativa
dokumentet inte, och därmed anses varan inte bli överförd
inom ett uppskovsförfarande.
En del sakkunniga befarar att det inte går att garantera
att tillståndsinformationen är à jour och
felfri. Det finns inkonsekvenser åtminstone i den nuvarande
uppgiftsmallen, trots att uppgifterna ursprungligen har lämnats
till myndigheterna i korrekt form.
Det är viktigt att se till att informationen är riktig
och att iakttagna brister korrigeras omgående. EMCS-systemet
ger i sig goda möjligheter till detta, eftersom myndigheterna
i medlemsstaterna dagligen utbyter information med hjälp
av det och systemet är obligatoriskt i samtliga medlemsstater.
Läget bör alltså bli avsevärt
mycket bättre än vad det är nu.
Ett förenklat förfarande.
Regeringen föreslår ett förenklat
förfarande i punktskattelagen som innebär att
flyttningen åtföljs av ett pappersdokument med
de föreskrivna uppgifterna i stället för
ett elektroniskt administrativt dokument. Förfarandet ska
bara gälla flyttningar inom en medlemsstats territorium.
Det förenklade förfarandet får tillämpas
vid flyttning av produkter mellan skattefria upplag. Utskottet noterar
för klarhetens skull att det gäller alla flyttningar
mellan skattefria upplag, oberoende av om varor flyttas mellan samma
eller olika ägares upplag.
Svinn.
Bestämmelserna om svinn har ändrats för att
göra dem förenliga med punktskattedirektivet.
Utgångspunkten är att bara varor som frisläpps
för konsumtion beskattas. Det ska anges i lag vad
som avses med detta.
Det ska alltså inte längre finnas något
skattefritt svinn. Däremot ska det föreskrivas
i 9 § att punktskattepliktiga produkter som förstörts
fullständigt inte betraktas som frisläppta för
konsumtion inom ramen för ett uppskovsförfarande. Som
förstörelse anses att produkter fullständigt förstörts
eller oåterkalleligen gått förlorade.
I sådana situationer anses produkterna inte ha blivit frisläppta
för konsumtion och därmed uppstår det
inte heller någon skyldighet att betala punktskatt.
Meningen är inte att bestämmelserna ska rucka
på nuvarande praxis till den del det gäller svinn
på grund av produkternas egen beskaffenhet, alltså att
de förstörts eller gått förlorade, som
att de blivit gamla, avdunstat eller någon annan orsak
som har samband med deras beskaffenhet, som eldsvåda, skada
eller någon annan motsvarande händelse.
Detaljmotivering
19 §.
Bestämmelsen gäller skattefrihet för
proviantering.
Den gällande lagen föreskriver i 16 § 6
punkten om accisfrihet för produkter avsedda för
försäljning på fartyg och luftfartyg
i yrkesmässig internationell trafik och för fartygens
bränsle och smörjmedel. Utöver det har
finansministeriet kunnat besluta om befrielse från accis
för bland annat fartyg som myndigheter anlitat.
Regeringen föreslår att alla bestämmelser
om befrielse från punktskatt ska ingå i lag och
inte längre delvis också i beslut av finansministeriet.
Syftet har inte varit att avskaffa den nuvarande skattefria provianteringen
för fartyg som används i tjänsten. Denna
punkt har av misstag inte tagits med i förslaget och utskottet
föreslår därför att 19 § får
ett nytt 3 mom. Momentet ska innehålla villkoren för
skattefrihet för proviantering på fartyg som används
av myndigheter. Villkoren är desamma som i det gällande
beslutet av finansministeriet, men beslutet kommer att upphävas
när den nya lagen träder i kraft.
30 § 2 mom.
Regeringen föreslår att de gällande sekretessbestämmelserna
(66 och 67 §) ska fortsätta gälla. De
föreskriver också om utlämnande av information.
Också 30 § 2 mom. i den nya lagen föreskriver
om utlämnande av information. Följaktligen föreslår
utskottet att momentet ska ta hänsyn till de gällande
bestämmelserna. Momentet bör därför
få en hänvisning till 113 § som föreskriver
om bestämmelser som upphävs — och därmed
också fortsatt kommer att gälla.
89 § 2 mom.
Bestämmelsen har ett tekniskt fel i hänvisningen
och det måste korrigeras för att gälla
6 § 5 punkten. Dessutom ska hänvisningar till
Europeiska gemenskapen ändras till Europeiska unionen.
96 och 97 §.
Bestämmelserna gäller tullmyndigheternas
granskningsrätt och granskningsbefogenheter.
Grundlagsutskottet framhåller i sitt utlåtande att
lagstiftning om myndigheters inspektionsbefogenheter måste
vara tillräckligt exakt och ge fullgoda garantier mot missbruk
också vid inspektioner av företag. Följaktligen
måste lagen ha fullgoda procedurer och rättssäkerhetsgarantier
för detta.
Grundlagsutskottet bedömer befogenheterna med avseende
på bestämmelserna om skyddet för privatlivet
i 10 § i grundlagen och rättspraxis vid Europadomstolen
som kastar ljus över reglerna. Utskottet kommer fram till
den slutsatsen att bestämmelserna inte innehåller
fullgoda garantier för procedurer och rättssäkerhet.
Därför anser grundlagsutskottet att bestämmelserna
bör kompletteras med en hänvisning till 39 § i
förvaltningslagen. Procedurerna där ska då i
förekommande fall även följas vid inspektioner
på grundval av punktskattelagen. Det bör framgå av
bestämmelsen med vilka syften inspektionsbefogenheterna är
villkorade och om någon annan än den som arbetar
under myndighetsansvar kan förordnas att granska. Om detta är
syftet, måste bestämmelserna kompletteras i betydande
omfattning. Det betyder att 96 § måste skydda
hemfriden på samma sätt som 97 §.
Finansutskottet föreslår att paragraferna
kompletteras som grundlagsutskottet föreslår.
Samtidigt ser utskottet över paragrafupplägget.
Bestämmelserna om granskningsrätt och granskningsbefogenheter
avser att säkerställa att punktskattelagen och
tillhörande speciallagar följs på behörigt
sätt. Beskattningsintresset är stort och verksamheten
vid temporär skattefrihet strängt reglerad. Verksamheten
måste vara vattentät också i EU för
att garantera likvärdighet och för att förhindra
bedrägeri. Utskottet föreslår att det
skrivs in i 96 och 97 § i ett nytt 1 mom. att
syftet ska vara att övervaka bestämmelserna.
Samtidigt är det klart att de skattskyldiga måste
garanteras fullgoda procedurer och fullgod rättssäkerhet.
I 39 § i förvaltningslagen ingår relativt
detaljerade bestämmelser om detta. Utskottet föreslår
att 96 § 1 mom. och 97 § 3 mom.
ska hänvisa till förvaltningslagen. Vid granskningarna
ska alltså 39 § i förvaltningslagen gälla,
till exempel de berördas rätt att vara närvarande
och att ställa frågor om granskningen.
Vidare föreslår utskottet ett tillägg
till 96 § 2 mom. som explicit undantar hemfridsskyddade
lokaler från granskningar. I övrigt motsvarar momentet
1 mom. i propositionen. Samma bestämmelse ska ingå i
97 § 2 mom.
Tanken är att själva granskningen ska utföras av
tullmyndigheten, men att någon annan myndighet kan vara
närvarande samtidigt. Den andra myndigheten ska
ha rätt att ta del av materialet vid granskningen.
I själva verket har inte möjligheten att anlita utomstående
för granskningarna utnyttjats trots att den gällande
lagen tillåter det. Det vore dock på sin plats
att tillåta kontroller där myndigheter från
någon annan medlemsstat eller andra finländska
myndigheter, till exempel någon från Tillstånds-
och tillsynsverket för social- och hälsovården, är
närvarande. Utskottet föreslår därför
att 96 § 1 mom. och 97 § 3 mom. ska föreskriva
om rätt för andra myndigheter att närvara.
Här bör det noteras att rådets förordning nr 2073/2004/EG
om administrativt samarbete i fråga om punktskatter har
bestämmelser om närvaro vid de administrativa
myndigheterna och medverkan i administrativa utredningar. Samarbetet
bygger på att en medlemsstat sänder en begäran.
Tjänstemännen från den begärande
myndigheten får inte utöva de kontrollbefogenheter som
tillkommer tjänstemännen vid den tillfrågade
myndigheten. Men de kan få tillträde till samma
lokaler och tillgång till samma handlingar som dessa tjänstemän,
genom dessas förmedling och bara för ändamål
som har samband med den pågående administrativa
utredningen. Det föreslagna tillägget är
alltså logiskt också med avseende på samarbetet
mellan myndigheterna i EU.
105 §.
Bestämmelsen gäller lättnader och
uppskov med betalning.
Av särskilda skäl och på villkor
som den bestämmer själv kan Tullstyrelsen medge
skattelättnad om det med hänsyn till förhållandena vore
uppenbart oskäligt att ta ut punktskatt till fullt belopp.
Lättnad ska anhållas och gäller punktskatt
som helt eller delvis har betalts eller ska betalas eller andra
poster som det närmare föreskrivs om i paragrafen.
Dessutom har Tullstyrelsen rätt att i särskilda fall
bevilja uppskov med betalningen. Uppskov måste anhållas
och det beviljas på villkor som bestäms av finansministeriet.
Grundlagsutskottet anser att det i och för
sig är konstitutionellt möjligt att ge en myndighet befogenhet
att bevilja lättnad, förutsatt att rätten till
lättnad klart och tydligt är ett undantag från de
lagfästa kriterierna. Det måste framgå av
lagen vilka godtagbara kriterier det finns för skattelättnad
och i vilket syfte lättnad kan medges. Denna syn grundar
sig delvis på likabehandlingsbestämmelserna i
6 § i grundlagen och de måste beaktas på behörigt
sätt.
Bestämmelserna påverkar inte lagstiftningsordningen
eftersom kravet på särskilda skäl har ett
direkt samband med att det vore oskäligt att ta ut skatten
till fullt belopp, påpekar grundlagsutskottet. De särskilda
skälen bör dock beskrivas med exempel.
Vidare anser grundlagsutskottet att Tullstyrelsens rätt
att medge lättnad "på villkor som den bestämmer" är
alltför öppen sett i ett grundlagsperspektiv.
Bestämmelsen rimmar illa med kravet på bestämmelser
i lag i 81 § 1 mom. i grundlagen och kravet i 2 § 3
mom. i grundlagen att all utövning av offentlig makt ska
bygga på lag. Följaktligen måste bestämmelsen
få tillägg som begränsar myndigheternas
befogenheter. Begränsningarna kan gälla exempelvis
vad de nödvändiga villkoren i ett beslut om lättnad
kan gälla, av vilken typ de ska vara och i vilket hänseende
de är nödvändiga. Att lagförslaget
kompletteras på detta sätt är ett villkor
för att det ska kunna behandlas i vanlig lagstiftningsordning.
Finansutskottet föreslår att kravet
på särskilda skäl stryks i 105 § 1
mom. Tullstyrelsen ska alltså kunna medge lättnad
om det med hänsyn till förhållandena
vore uppenbart oskäligt att ta ut punktskatt till fullt
belopp.
Lättnaden kan också gälla kommande
skatt och det är därför viktigt att det
fortfarande får ställas villkor. De ska säkerställa
att sökanden uppfyller villkoren för lättnad
till exempel i fråga om kommande skatt som ska betalas
i framtiden.
Lättnad har också medgetts för teknisk
utveckling av mer miljövänliga produkter eller
för bränslen från förnybara
källor enligt artikel 15 i direktiv 2003/96/EG
om beskattning av energiprodukter och elektricitet. Då handlar
det inte om oskäliga skatter utan om bidrag till utvecklingsprojekt.
För att lättnaden fortsatt ska kunna ges måste
det föreskrivas i 1 mom. om det kriterium som grundar sig
på direktivet. Lättnaden ska kunna medges skattepliktiga
produkter som används i forsknings- och utvecklingsprojekt
en begränsad tid. För att lättnaden
på avsett sätt ska gälla en begränsad
verksamhet måste verksamheten villkoras för att
det ska gå att kontrollera om villkoren uppfylls.
Strukturen i momentet måste ses över när
det ändras. Kriterierna för lättnad tas
in i en punkt 1 (skälighetsprincipen) och en punkt 2 (forsknings-
och utvecklingsprojekt) som läggs till i 1 mom.
I det nya 2 mom. sägs det också att beslutet om
lättnad kan innehålla villkor av övervakningsskäl.
I 105 § blir 2 mom. om uppskov med betalning 3 mom.
Utskottet föreslår att momentet som exempel på särskilda
skäl ska nämna exceptionella förhållanden
eller väsentligt nedsatt skattebetalningsförmåga.
Uppskov ska alltså kunna beviljas bland annat av dessa
särskilda och andra liknande skäl.
Besluten om uppskov måste kunna förenas med
villkor för att det ska vara säkert att skatterna
blir betalda. De vanligaste villkoren gäller ränta
och säkerhet. Villkoren ingår för närvarande
i finansministeriets förordning om villkoren för
anstånd med betalningen av vissa skatter (30.12.2002/1285).
Utskottet föreslår att 105 § 3 mom.
kompletteras med samma villkor.
Uppskov ska också kunna beviljas förutsatt att
det tas ut ränta på skattebeloppet under uppskovet.
Räntan ska räknas ut enligt bestämmelserna
om förseningsränta i 4 § i lagen om skattetillägg
och förseningsränta (1556/1995). Uppskov
ska dessutom kunna ges utan ränta om det finns mycket tungt
vägande billighetsskäl.
Den skattskyldige ska ställa säkerhet motsvarande
det uppskjutna beloppet för skatteuppskovet. I särskilda
fall ska det vara tillåtet att inte kräva säkerhet,
till exempel om beloppet är litet eller uppskovet kort.
På grund av ändringarna måste strukturen
i bestämmelsen ses över för att det i
4 mom. ska kunna anges att finansministeriet har rätt att
avgöra principiellt viktiga ärenden. Ministeriets rätt
att överta ett ärende ska gälla lättnad
och uppskov med betalning. I paragrafen blir 3 och 4 mom.
nya 5 och 6 mom.
Övriga ändringar.
Dessutom ska följande hänvisningar till Europeiska
gemenskapen ändras till Europeiska unionen: 2 §,
3 § 1, 3 och 4 mom., 5 § 1, 3, 4 och 5 punkten,
6 § 3, 4, 15 och 20 punkten, 8 § 4 punkten, 12 § 1
mom. 6 punkten och 2 mom., 13 § 3 mom., 14 § 2
mom., 18 § 6 mom., det inledande stycket i 51 § 1
mom., 55 § 1 mom., 57 §, 65 § 1
mom., 69 § 2 mom., 71 § 2 mom., rubriken
för 10 kap., 84 § 1 mom., 85 § 4 mom.,
87 § 2 mom., 88 §, 89 § 1 och 2 mom.,
90 §, 91 §, 114 § 4 och 7 mom. och 115 § 2
mom.