50. Verkställighet av straff

21. Omkostnader för verkställighet av straff (reservationsanslag 2 år)

Antalet fångar i Finland beräknas öka så att vi 2006 har 3 950 fångar, dvs. 150 fler än budgeten för 2006 räknar med. Det betyder direkta merkostnader på ungefär 900 000 euro för fångvården. Fångvårdens personal lade våren 2006 ner arbetet för att dra uppmärksamhet till de personalnedskärningar som staten planerade och till personalens arbetshälsa. Övertidsarbetet har ökat med mer än 50 procent sedan 2002. Övertidsarbetet inom fångvården 2005 svarar mot omkring 100 årsverken. Den stora mängden övertidsarbete avspeglas i personalens välbefinnande, och ohälsotalet bland övervakningspersonalen har ökat med inemot 20 procent sedan 2002. Sjukfrånvaron har i sin tur drivit hela personalen in i en ond utmattningscirkel. Enligt sakkunnigutlåtanden är underskottet inom fångvården för tillfället omkring 100 årsverken. Bara att upprätthålla nuvarande verksamhetsnivå kräver upprepade brott mot arbetstidslagen. Som läget ser ut i dag finns det helt obemannade övervakningsenheter i våra fängelser. Personalen på fängelsesjukhuset är underdimensionerad i relation till antalet patienter. Personalen t.ex. på Tavastehus fängelsesjukhus är 0,25 när rekommendationen är 0,5—0,9. Statsrevisorerna uppmärksammar i sin berättelse för 2005 de knappa resurserna för fångarnas hälsovård.

Enligt utredning till utskottet kan anpassningsåtgärder inte undvikas trots att fångvårdsväsendet får ett tilläggsanslag på 3,5 miljoner euro i tilläggsbudgeten för 2006. På grund av resursbristen måste man skära i verksamhet som riktar sig till fångarna och därmed kan de kontinuerliga problemen inom fångvården inte åtgärdas. Trots att det inte med nuvarande fångantal är bra att låta anpassningsåtgärderna gå ut över personalutgifterna kan inte heller personalnedskärningar undvikas. Regeringen har gång på gång fått lov att korrigera de underdimensionerade budgetanslagen genom tilläggsbudgetar. Det har gjort det betydligt svårare att planera verksamheten och har urholkat resultatstyrningens trovärdighet. Också finansutskottet har i flera sammanhang påpekat att det inte anser tillläggsbudgetförfarandet lämpligt och inte heller bra för fångvårdsväsendets verksamhet på sikt. I justitieministeriets och Brottspåföljdsverkets resultatförhandlingsdokument 2006 konstateras att fångvården behöver upp till 4 miljoner euro mer pengar för att verksamheten ska kunna bibehållas på 2004 års nivå.

Med stöd av det ovan sagda och tilläggsbudgetmotion TBM 11/2006 rd föreslår vi

att moment 25.50.21 ökas med 2 000 000 euro för att hjälpa upp den akuta resursbristen inom fångvården.

10. Militärt försvar

21. Försvarsmaktens omkostnader (reservationsanslag 2 år)

I finansministeriets tilläggsbudgetproposition finns inget förslag om att försvarsmaktens behov av extra anslag på grund av de höjda bränslepriserna ska täckas. Försvarsmakten har anhållit om tilläggsanslag redan i den andra tilläggsbudgeten för 2005 och budgeten för 2006. Bränslepriserna har fortsatt gått upp sedan slutet av 2004 och bränsleanslagen för 2006 räcker inte till vare sig för försvarsmaktens operativa uppgifter eller beredskaps- och utbildningsuppgifter. Försvarsmakten har börjat genomföra ett produktivitetsprogram inom förvaltningsområdet för att kunna rikta resurserna på att förbättra och upprätthålla den prestationskapacitet den förväntas ha enligt statsrådets säkerhets- och försvarspolitiska redogörelse. För att få verksamheten och ekonomin i balans har försvarsmakten redan dragit ner på verksamheten 2006 genom att minska antalet flygtimmar, repövningar och fartygsdygn jämfört med det som är nödvändigt.

Med ett tilläggsanslag på ca 13 miljoner euro kan den redan anpassade nivån för de operativa uppgifterna och beredskaps- och utbildningsuppgifterna nås. En förändring på en cent i literpriset på flygbensin betyder att det behövs över 900 000 euro mer pengar. På grund av de höjda bränslepriserna räcker flygvapnets planerade flygbensinbudget för i år till ca 35,2 miljoner liter, trots att behovet egentligen är 59,5 miljoner liter. Regeringens finansieringsförslag kräver att antalet flygtimmar minskas med mer än 30 procent mot det redan beräknade. Det påverkar inte bara beredskaps- och utbildningsuppgifterna utan också vår inhemska luftfartsindustri. De stegrade bränslepriserna slår lika hårt mot armén och marinen. Ett tilläggsanslag nu i samband med årets första tilläggsbudget möjliggör för försvaret att upprätthålla en planmässig verksamhet.

Med stöd av det ovan sagda föreslår vi

att moment 27.10.21 ökas med 13 000 000 euro för att täcka kostnaderna för de höjda bränslepriserna.

32. Av kommunerna anordnad social- och hälsovård

30. Statsandel till kommunerna för social- och hälsovårdens driftskostnader (förslagsanslag)

Kommunernas möjligheter att tillhandahålla högkvalitativa och heltäckande hälso- och sjukvårdstjänster urholkas både genom den nedskurna finansieringen av det nationella hälsovårdsprojektet och genom statens beslut att ta upp ett tvångslån hos kommunerna. Genom de här lösningarna riskeras de kommunala hälso- och sjukvårdstjänsterna, som hemvårdsservicen för åldringar och bashälsovården. Samlingspartiet har flera gånger konstaterat att regeringen borde ha genomfört justeringen av kostnadsfördelningen mellan stat och kommuner skyndsamt och tidigt. Enligt justeringen är staten skyldig kommunerna 207 miljoner euro för social- och hälsovårdens utgifter. Regeringen tänker betala slutsumman under 2007 och 2008. Med hänsyn till kommunernas ekonomiska situation borde den ha betalats i sin helhet till kommunerna redan under 2006.

Med stöd av det ovan sagda och tilläggsbudgetmotion TBM 96/2006 rd föreslår vi

att moment 33.32.30 ökas med 207 000 000 euro för återbetalning av statens tvångslån hos kommunerna till fullt belopp.

30. Internationellt bistånd

66. Egentligt bistånd (reservationsanslag 3 år)

I regeringsprogrammet och det utvecklingspolitiska programmet från 2004 har regeringen åtagit sig höja Finlands biståndsanslag till den nivå som FN rekommenderar, dvs till 0,7 procent av bni senast 2010. Av de nordiska länderna har Norge, Danmark och Sverige redan för länge sedan nått detta mål och t.o.m. överskridit det. För att Finland på ett trovärdigt sätt ska kunna nå sitt mål borde regeringen ha följt den tidtabell som lades fast av Holkeris utredningsgrupp 2003. Enligt den ska utvecklingsbiståndet stiga jämnt och nå upp till 0,55 procent 2007 och till 0,7 procent 2010. Regeringens rambeslut stämmer inte överens med denna tidtabell, fastän statsminister Vanhanen själv i sitt avslutningstal vid Helsingforskonferensen försäkrade att regeringen inte har frångått detta åtagande. Holkeris förslag om en 0,55 procents nivå år 2007 kan inte nås med jämna höjningar, för vi ligger mycket efter i tidtabellen, men en 0,7 procents nivå 2010 är möjlig.

Regeringen föreslog att biståndsmedlen höjs till 0,42 procent av bruttonationalprodukten i år och att totalanslaget ska vara 670,8 miljoner euro. För att anslagen ska kunna höjas jämnt mot målet 2010, bör andelen dock vara 0,45 procent i år.

Med hänvisning till det som anförs ovan och tillläggsbudgetmotion TBM 2/2006 rd föreslår jag

att moment 24.30.66 ökas med 24 000 000 euro för egentligt bistånd för medborgarorganisationernas biståndsarbete.

10. Domstolsväsendet

23. Omkostnader för övriga domstolar (reservationsanslag 2 år)

Medborgarnas rättssäkerhet förutsätter att domstolarna har tillräckliga resurser att avgöra ärenden omsorgsfullt och inom en skälig tid. Så är inte fallet nu. I hovrätterna finns en anhopning av ärenden. Också förvaltningsdomstolarna har problem i detta avseende eftersom exempelvis besvär i planläggningsärenden dröjer mer än ett år. En effektivare verksamhet vid domstolarna förutsätter tilläggsfinansiering.

Med stöd av det som anförs ovan och med hänvisning till tilläggsbudgetmotion TBM 6/2006 rd föreslår jag

att moment 25.10.23 ökas med 1 500 000 euro för domstolarnas utgifter.

50. Verkställighet av straff

21. Omkostnader för verkställighet av straff (reservationsanslag 2 år)

a) För vart år som går ökar fångtalet och fångarnas problem, och ingen ljusning är ställd i utsikt. Resurserna och personalen inom fångvården eller inom kriminalvårdens preventiva verksamhet utanför fängelserna har inte ökat i den takt som de växande utmaningarna hade förutsatt. I stället kräver statens produktivitetsprogram betydande personalnedskärningar.

Den nya fängelselagen, som träder i kraft i oktober, förpliktar fängelserna att dagligen ordna verksamhet för fångarna och det kräver personal. Redan nu är situationen kritisk i fängelserna och enligt Fångvårdsväsendets strukturutredning behövs det ytterligare 150—200 anställda.

Fångarna har allt oftare multiproblem och behöver allt mer individuell vård och vägledning. En stor del av fångarna har svåra missbrukarproblem vid sidan av sociala problem. Fängelserna har inte tillräckliga resurser för rehabiliteringsprogram inom fängelset, hälsovård och avgiftning. Missbrukarna kan inte få individuell vård och omsorg eller hjälp med att börja ett nytt liv. På grund av resursbristen kan inte ens alla pedofiler delta i program för att förebygga ett våldsamt beteende.

Finland har ratificerat de internationella konventionerna om fångvård och riksdagen har fastställt nivån på fångvården. Regeringen föreslår ett tilläggsanslag på 3,5 miljoner euro för fångvårdens omkostnader. Det räcker inte till för att förbättra situationen.

Med stöd av det som anförs ovan och med hänvisning till tilläggsbudgetmotion TBM 9/2006 rd föreslår jag

att moment 25.50.21 ökas med 2 000 000 euro för rehabilitering av fångar.

b) Resursbristen kommer fram i kriminalvårdens möjligheter att sköta sin grundläggande uppgift, nämligen att förhindra återfall i brott. För att klara sig i det civila behöver en frigiven fånge fortsättning på den vård och rehabilitering som har påbörjats i fängelset. För närvarande finns det inte alltid möjligheter till detta även om en hel del projekt har inletts. För att kunna bryta den negativa utvecklingen behöver en frigiven absolut få ordning på sitt vardagsliv. Det är mycket lätt att återgå till en kriminell livsstil om man inte efter en fängelsevistelse får tillräckligt stöd för att ordna de elementäraste frågorna i livet. Den brottsspiral som många frigivna råkar i kunde brytas genom effektiva stödåtgärder efter frigivningen.

Med stöd av det som anförs ovan och med hänvisning till tilläggsbudgetmotion TBM 10/2006 rd föreslår jag

att moment 25.50.21 ökas med 1 500 000 euro för preventiv verksamhet inom kriminalvården.

75. Polisväsendet

21. Polisväsendets omkostnader (reservationsanslag 2 år)

I sin tilläggsbudget föreslår regeringen ett tilllägg på knappa 7 miljoner i polisens anslag, närmast för säkerhetsarrangemangen under EU-ordförandeskapet. I ett riksomfattande perspektiv underlättar detta inte den akuta bristen på poliser. Samtidigt kan inte alla utbildade poliser anställas fastän det finns lediga tjänster, eftersom det är brist på pengar.

Resursbristen har lett till att jourberedskapen blivit sämre och otryggheten ökat bland medborgarna när det speciellt i glesbygden har blivit allt svårare att få polishandräckning. Utöver det vanliga polisarbetet behövs det resurser för utredning av den allt mer komplicerade ekonomiska brottsligheten och bekämpningen av internationella kriminella nätverk.

Det är viktigt att omedelbart tillsätta lediga polistjänster. Med hjälp av ett tilläggsanslag på 5 miljoner euro kan cirka 250 polistjänster tillsättas för resten av året.

Med stöd av det som anförs ovan och med hänvisning till tilläggsbudgetmotion TBM 17/2006 rd föreslår jag

att moment 26.75.21 ökas med 5 000 000 euro för polisens omkostnader i syfte att tillsätta lediga polistjänster.

24. Vägförvaltningen

21. Basväghållningen (reservationsanslag 2 år)

Basvägnätet i vårt land har under de senaste åren blivit mycket sämre. Anslagen har inte på långt när räckt till för reparation av vägnätet och även underhållsarbetena har varit få.

Basväghållningen är ett sätt att upprätthålla infrastrukturen och förbättra den allmänna säkerheten, men den är samtidigt också ett effektivt sätt att stödja en balanserad regional utveckling och sysselsättningen.

Med stöd av det som anförs ovan och med hänvisning till tilläggsbudgetmotion TBM 30/2006 rd föreslår jag

att moment 31.24.21 ökas med 15 000 000 euro.

40. Banförvaltningscentralen

21. Basbanhållningen (reservationsanslag 2 år)

Bannätets skick är till vissa delar rätt kritiskt. Dåliga banor innebär större säkerhetsrisker vid transporter samtidigt som det blir allt svårare för tågen att hålla tidtabellerna. Många banavsnitt är nu belagda med trafikbegränsningar och det är fullt möjligt att trafikbegränsningarna blir mångfalt fler. Eftersom olika delar av järnvägsnätet är beroende av varandra orsakar trafikbegränsningarna problem för hela huvudbannätet. Det betyder sämre kundservice och konkurrenskraft för järnvägarna.

Med stöd av det som anförs ovan och med hänvisning till tilläggsbudgetmotion TBM 74/2006 rd föreslår jag

att moment 31.40.21 ökas med 20 000 000 euro för nya överbyggnader för bannätet.

28. Annat utkomstskydd

60. Pensionsstöd till långtidsarbetslösa (förslagsanslag)

När regeringen utarbetade budgeten för 2006, uppskattades antalet pensionsstödtagare till 4 500. I tilläggsbudgeten har det uppskattade antalet sänkts till 2 800 personer. Antalet äldre långtidsarbetslösa har emellertid inte minskat väsentligt, utan det har uppstått problem kring tolkningen av villkoren för att bevilja stöd. Det har lett till att en del personer som fyllt 58 år, och som varit arbetslösa i mer än tio år inte har en chans till pensionsstöd. Lagen måste förtydligas på denna punkt och förutsättningarna för att bevilja stödet formuleras på ett humanare sätt. Problemet kan inte lösas genom att anslagen sänks, för då ställer det dem som inte har verkliga möjligheter att få arbete utom räckhåll för pensionsstöd.

Med stöd av det som anförs ovan och med hänvisning till tilläggsbudgetmotion TBM 93/2006 rd föreslår jag

att den föreslagna minskningen av moment 33.28.60 med 8 500 000 euro stryks.

32. Av kommunerna anordnad social- och hälsovård

30. Statsandel till kommunerna för social- och hälsovårdens driftskostnader (förslagsanslag)

Statsekonomin har i åratal utvecklats gynnsamt och man har kunnat amortera på statsskulden. Ändå har kommunernas möjligheter att producera basservice blivit sämre. Kommunernas skulder har de senaste åren ökat med en miljard euro per år. Kommunalskatten har höjts med rekordfart, men ändå var årsbidraget negativt i 135 kommuner och räkenskapsperiodens resultat negativt i 319 kommuner i fjol.

Med tanke på sysselsättningen och de anställdas arbetshälsa är situationen ohållbar. För att få äldreomsorgen i skick behövs det t.ex. 4 000 nyanställningar. Den rekommenderade målnivån inom institutionsvården för äldre är 0,8 vårdare per patient, men tyvärr uppnås målet i värsta fall bara till hälften.

Även om statsandelarna för social- och hälsovården har höjts lite, har de inte räckt till för att tillgodose servicebehoven enligt det nationella hälsoprojektet. Tvärtom skars de redan avtalade projektanslagen ner med 25 miljoner euro i statsbudgeten för 2005. Nästa år finns det mer nedskärningar att vänta. En indexförhöjning om endast 75 procent minskar statsandelarna till kommunerna med 40 miljoner euro.

Regeringen har inte gått med på att betala hela sin statsandelsskuld till kommunerna, fastän staten samtidigt har kunnat amortera andra skulder.

Kommunernas utgifter ökar med ungefär fem procent per år, dvs. klart snabbare än samhällsekonomin. Staten kan låna på finansmarknaden till lägsta ränta inom euroområdet medan kommunerna blir tvungna att ta nya lån mot högre ränta än staten. Läget kommer att förvärras ytterligare eftersom efterfrågan på service fortsatt ökar i takt med att befolkningen åldras. Med hänsyn till hela den offentliga ekonomin är det motiverat att staten återbetalar en betydande del av sin skuld till kommunerna omedelbart och på detta sätt underlättar kommunernas allt större ekonomiska misär som har lett till ökat lidande för dem som har det sämst ställt.

Med stöd av det som anförs ovan och med hänvisning till tilläggsbudgetmotion TBM 100/2006 rd föreslår jag

att moment 33.32.30 ökas med 207 000 000 euro för statsandelen till kommunerna för social- och hälsovården.

50. Verkställighet av straff

21. Omkostnader för verkställighet av straff (reservationsanslag 2 år)

Fångvårdsväsendets ekonomiska situation är fortsatt svår 2006 och inte ens ett ökat anslag räcker till för att korrigera den underdimensionerade resurstilldelningen. Som finansutskottet framhåller i sitt betänkande kräver bara det att verksamheten håller samma nivå som 2005 ett tillskott på minst 2 miljoner euro. Extra resurser behövs inte bara för den inbyggda knappheten utan också för att antalet fångar i år har ökat mer än man hade räknat med.

De knappa resurserna har lett till brist på personal och det har blivit ett allt större problem för fängelserna. Till storleken motsvarar övervakningspersonalen varken verksamhetsbehoven eller säkerhetskraven. Personalens arbetshälsa har försämrats och det tar sig redan nu uttryck i ökad ohälsa. Regeringens förslag till tilläggsanslag räcker inte på långt när till för nyanställningar.

De knappa omkostnadsanslagen avspeglas också i fångarnas välbefinnande. Fängelsevistelsen bör inte få inverka skadligt på en fånges hälsa. Därför är det mycket oroväckande att fångarnas hälsovård har krisat till sig.

Med stöd av det ovan sagda föreslår vi

att moment 25.50.21 ökas med 2 000 000 euro.

60. Köp av tjänster, ersättningar och stöd för kollektivtrafik

Förbindelsefartygstrafiken i skärgården

Förbindelsefartygstrafiken i skärgården finansieras över moment 31.60.64, som inte ingår i den här tilläggsbudgetpropositionen. Utskottet har i alla fall fäst avseende vid finansieringen av förbindelsefartygstrafiken.

Enligt utredning till utskottet försöker man upprätthålla servicen ännu i sommar, men genast i höst måste läget bedömas på nytt. Om extra finansiering inte anvisas för förbindelsefartygstrafiken kommer den att minska och avbrytas helt på vissa linjer. Det beror på att priserna på de konkurrensutsatta linjerna kommer att vara klart dyrare än tidigare. En fungerande skärgårdstrafik är nödvändig för dem som bor permanent i skärgården och för näringslivet och turismen också.

Gröna riksdagsgruppen omfattar finansutskottets syn att anslagsbehovet absolut måste omprövas genast i början av hösten och att en tilläggsbudgetproposition lämnas i så god tid att tilläggsanslagen kan vägas in i de nya trafikkontrakten.

Med stöd av det ovan sagda föreslår vi

att det i motiveringen till kapitel 31.60 uttalas:

63. Köp och utvecklande av kollektivtrafiktjänster (reservationsanslag 3 år)

Anslagen för köp och utveckling av kollektivtrafiktjänster är lägre än på tjugo år. De har reducerats till en nivå som hotar rasera hela nätverket av kollektivtrafiktjänster. För miljön är det nödvändigt med en bestående ökning av kollektivtrafikens andel av persontrafiken. Det avgörande för kollektivtrafiken är hur den utvecklas i stadsregionerna. Det är viktigt att stödja kollektivtrafiken i glesbygderna framför allt av regionala och sociala hänsyn.

De skurna anslagen för köp och utveckling av kollektivtrafiktjänster har drabbat kollektivtrafiken i städerna: utvecklingen bromsas upp och trycket på en höjning av biljettpriserna ökar. Regeringens ambition att öka kollektivtrafikens andel av persontrafiken i stadsregioner uppnås inte med sådana här åtgärder. Tvärtom har kollektivtrafikens villkor och tjänster urholkats och finansieringen krympt under hela regeringsperioden.

Gröna riksdagsgruppen efterlyser nya öppningar i kollektivtrafiken. För att kollektivtrafiken som trafikform ska öka sin andel bör stöd anvisas för kollektivtrafik inte bara på nuvarande orter utan också i stora städer som Helsingfors, Åbo och Tammerfors. På längre sikt bör stödet läggas om så att statlig finansiering ska kunna sökas för utveckling av snabba spårvägsförbindelser och andra regionala kollektivtrafiksystem.

Med stöd av det ovan sagda föreslår vi

att moment 31.60.63 ökas med 3 000 000 euro.

32. Av kommunerna anordnad social- och hälsovård

30. Statsandel till kommunerna för social- och hälsovårdens driftskostnader (förslagsanslag)

Gröna riksdagsgruppen ser med oro på kommunernas svaga ekonomiska situation. Vårt samhälle är ett välfärdssamhälle som erbjuder gratis utbildning, en moderat social trygghet och en i huvudsak samhällsfinaniserad hälso- och sjukvård. I Finland är välfärdssamhället egentligen lika med välfärdskommunen, för det är kommunerna som har huvudansvaret för att tillhandahålla basservice.

Tjänster finansieras dels med kommunernas egna skatteinkomster, dels med statsandelar. Men det är statsmakten som bestämmer både om de lagfästa tjänsterna och de medel som ställs till kommunernas förfogande. Ansvaret för tjänsterna har fördunklats: kommunerna vill lyfta över ansvaret på statsmakten och statsmakten på kommunerna.

Situationen i dag visar hur starkt underdimensionerade kostnaderna är när kommunerna tilldelas uppgifter och anvisningar. Trots att kommunernas ekonomiska utsikter är allt annat än goda pådyvlas de hela tiden nya förpliktelser. Den kraftiga ökningen i hälso- och sjukvårdsutgifter avspeglar bl.a. den utvidgade tandvården och den s.k. vårdgarantin.

Staten måste axla sin del av ansvaret. Den kommunala ekonomin är i dag svagare än på tio år och här måste också staten hjälpa till. Det första nödvändiga steget i rätt riktning är att staten betalar tillbaka sin skuld till kommunerna som uppkom när kostnadsfördelningen justerades. När man kräver utgiftsdisciplin ska också systemet vara sådant att de kommunala beslutsfattarna har en chans att sköta disciplinen.

Med stöd av det ovan sagda föreslår vi

att moment 33.32.30 ökas med 207 000 000 euro.

10. Domstolsväsendet

23. Omkostnader för övriga domstolar (reservationsanslag 2 år)

Inom kort kommer det att ske stora förändringar i verksamheten vid hovrätterna och förvaltningsdomstolarna. I strid med god domstolspraxis räknar regeringen i tilläggsbudgeten med att de redan nu långa handläggningstiderna vid hovrätterna, förvaltningsdomstolarna och försäkringsdomstolen kommer att bli längre än målet från 2005 anger. Dessutom vill regeringen minska målet för avgjorda ärenden vid tingsrätterna med nästan 30 000. Minskningen vid försäkringsdomstolen är ännu värre.

Anhopningen av besvär inom planläggningen sätter käppar i hjulet för en vettig markanvändning och näringspolitik. Dessutom har både marknadsdomstolen och arbetsdomstolen en framträdande roll i arbetet för att bekämpa den svarta ekonomin.

Referens: Ledamot Sirnös TBM 7/2006 rd.

Med hänvisning till det ovanstående föreslår vi

att moment 25.10.23 ökas med 1 500 000 euro för att förkorta behandlingstiderna vid hovrätterna, förvaltningsdomstolarna, tingsrätterna, marknadsdomstolen, försäkringsdomstolen och arbetsdomstolen.

50. Verkställighet av straff

21. Omkostnader för verkställighet av straff (reservationsanslag 2 år)

På senare år har fångarna blivit betydligt fler och beläggningsgraden vid fängelserna ligger långt över normerna. Det behövs större anslag för kostnaderna på grund av fler fångar. Om man bortser från oskäligt mycket övertidsarbete behövs det 70—80 årsverken till. Regeringen föreslår 3,5 miljoner euro. Beloppet innefattar inga nya tjänster, utan är bara en justering av utgångsläget.

Vänsterförbundets riksdagsgrupp vill ge dömda bättre kompetens för att kunna leva ett liv utan att begå brott. Därför vill vi göra verkställigheten av straff mer systematisk och effektivisera de anknytande verksamheterna. Syftet med tilläggsanslaget är att trygga adekvata arbetskraftsresurser för fängelserna, men också resurser för adekvat hälso- och sjukvård för fångar, handlingsprogram och alkoholpolitiska program, kontraktsvård, ungdomsstraff och större säkerhet för både fångar och personalen inom fångvården.

Referens: Ledamot Uotilas TBM 12/2006 rd.

Med hänvisning till det ovanstående föreslår vi

att moment 25.50.21 ökas med 2 000 000 euro.

10. Militärt försvar

I budgeten för 2006 går ett av resultatmålen för det militära försvaret ut på att minst hälften av de tillgängliga anslagen för upphandling av försvarsmateriel ska användas i Finland, med hänsyn till motköp och materielens livscykelkostnader.

Den 1 juli 2006 träder den europeiska uppförandekoden för upphandling av försvarsmateriel i kraft. Den kräver att upphandling av försvarsmateriel inom Europa ska konkurrensutsättas i Europa. Med hänvisning till detta vill regeringen frångå resultatmålet och föreslår att det slopas.

Vi anser det inte befogat att slopa resultatmålet.

Med hänvisning till det ovanstående föreslår vi

att det i motiven till kap. 27.10 uttalas:

24. Vägförvaltningen

21. Basväghållningen (reservationsanslag 2 år)

En arbetsgrupp som har behandlat politiken för trafikleder har föreslagit ett temaprojekt för att främja kollektivtrafiken i Helsingforsområdet med hjälp av radiala huvudleder. Projektet har inte fått några anslag trots att kollektivtrafiken på huvudlederna snabbt håller på att stocka sig.

Referens: Ledamot Uotilas TBM 56/2006 rd.

Med hänvisning till det ovanstående föreslår vi

att moment 31.24.21 ökas med 10 000 000 euro till basväghållningen för att temapaketet för att främja kollektivtrafiken i Helsingforsområdet ska kunna starta.

Vägtrafiken är den viktigaste transportformen i vårt samhälle. Ungefär 68 procent av godstransporterna och ungefär 95 procent av persontransporterna är förlagda till vägar. I regeringsprogrammet sägs det att trafiknäten i Finland ska behålla sitt skick och sitt kapitalvärde. De alltför små anslagen resulterar emellertid i att de investeringar som behövs på grund av samhällsstruktur och tilltagande trafik inte kan göras inom basväghållningen. Ett fungerande vägnät är av största vikt för medborgarnas dagliga liv. Dessutom är det ett av de viktigaste instrumenten i regionalpolitiken. En smidig och säker trafik måste garanteras med adekvata tilläggsanslag.

Referens: Ledamot Uotilas TBM 57/2006 rd.

Med hänvisning till det ovanstående föreslår vi

att moment 31.24.21 ökas med 5 000 000 euro för basväghållningen.

30. Sjöfartsverket

21. Sjöfartsverkets omkostnader (reservationsanslag 2 år)

I utskottet föreslog vi ett tilläggsanslag på 1,5 miljoner euro för bibehållen servicestandard. På grund av de kraftigt ökade kostnaderna för isbrytning måste sjöfartsverket dra in på annan service, bland annat underhållet av farleder. Dåliga farleder försvårar industrins transporter och försämrar konkurrenskraften. Sjöfartsverket måste kunna tillhandahålla garanterad servicestandard trots stigande kostnader för sjöfarten vintertid.

Med hänvisning till det ovanstående föreslår vi

att moment 31.30.21 ökas med 1 500 000 euro för garanterad servicestandard vid sjöfartsverket.

40. Banförvaltningscentralen

21. Basbanhållningen (reservationsanslag 2 år)

Statsminister Vanhanens regering framhåller i sitt program att regeringens politik är baserad på hållbar utveckling. Järnvägstrafiken förorenar mycket lite, är energieffektiv och en säker transportform i överensstämmelse med principerna för en hållbar utveckling. Under hela 2000-talet har reinvesteringarna i ombyggnad av bannätet minskat avsevärt. Den dåliga utvecklingen har resulterat i nya trafikbegränsningar trots servicemålet i regeringsprogrammet.

De bristande resurserna gör att ett flertal reparationer av bansträckor bromsas upp, att säkerhetsriskerna ökar och punktligheten i trafiken försämras. När bansträckorna är dåliga måste de beläggas med vikt- och hastighetsbegränsningar. Det är uppenbart att sådana försämringar påverkar kundnöjdheten och bilden utåt av tågtrafiken. Dessutom påverkas transport- och passagerarvolymerna och tillika VR:s lönsamhet.

Referens: Ledamot Uotilas TBM 79/2006 rd.

Med hänvisning till det ovanstående föreslår vi

att moment 31.40.21 ökas med 20 000 000 euro till basbanhållningen.

60. Köp av tjänster, ersättningar och stöd för kollektivtrafik

Utskottet är väl medvetet om att anslagen för förbindelsetrafiken i skärgården är otillräckliga, men en majoritet inom utskottet vill inte göra något åt saken. Visserligen medger utskottet att servicestandarden kommer att sjunka efter sommaren. Utan tilläggsanslag uppstår det en kris i förbindelsetrafiken i skärgården. Trots det vill en majoritet inom utskottet inte förplikta regeringen att komma med ett förslag till extra anslag i en tilläggsbudget i höst. Vi omfattar ett uttalande om detta, men utskottet avslog uttalandet.

63. Köp och utvecklande av kollektivtrafiktjänster (reservationsanslag 3 år)

Utvecklingsverksamheten är till för att långsiktigt trygga verksamheten inom kollektivtrafiken. Med hjälp av utvecklingsprojekt skapas förutsättningar för fortsatt service, bibehållen servicestandard och bättre konkurrenskraft inom kollektivtrafiken. Till exempel resecentren och informationssystemen inom kollektivtrafiken kan inte utvecklas utan adekvata resurser.

Kollektivtrafiken får stöd baserat på långfristiga avtal, men utgiftsramen räcker inte till för att garantera den befintliga nivån. Nu håller servicenivån på att försämras när stöden minskar. Då riskerar persontrafiken på järnväg att försämras, och hundratals bussturer kan komma i farozonen. Utan extra resurser hotas kollektivtrafiken av omfattande nedskärningar. Det strider mot Finlands mål för en hållbar utveckling och minskade utsläpp av växthusgaser. Samtidigt försämras möjligheterna att ha kvar bosättning i hela landet.

Referens: Ledamot Tiusanens TBM 87/2006 rd och TBM 88/2006 rd och ledamot Uotilas TBM 89/2006 rd.

Med hänvisning till det ovanstående föreslår vi

att moment 31.60.63 ökas med 3 000 000 euro till köp och utvecklande av kollektivtrafiktjänster.

22. Ersättning för skada, ådragen i militärtjänst och vissa utgifter för rehabilitering

50. Ersättning för skada, ådragen i militärtjänst (förslagsanslag)

Nästan 6 000 krigsinvalider med en invaliditetsgrad på 10—15 procent blir utan öppenvård inom social- och hälsovården med stöd av lagen om ersättning för skada, ådragen i militärtjänst, eftersom gränsen för ersättning går vid en invaliditetsgrad på 20 procent. När krigsinvaliderna blir färre minskar behovet av anslag. Då kunde krigsinvalider med en invaliditetsgrad på 15 procent i stället redan i år få öppenvård.

I budgetpropositionen för 2006 uppskattas anslagsbehovet för ersättning för skada, ådragen i militärtjänst under moment 33.22.50 till 11,5 miljoner euro mindre än anslagen 2005. Krigsinvaliderna är i genomsnitt drygt 84 år och deras hjälpbehov ökar snabbt. Därför måste ersättningarna för öppenvård utvidgas snabbt och omfatta alla krigsinvalider. Gränsen för invaliditetsgrad bör alltså sänkas till 15 procent redan i år. Nästa år bör också krigsinvalider med en invaliditetsgrad på 10 procent få ersättningar. Om krigsinvaliderna får öppenvård minskar deras behov av slutenvård.

Referens: Ledamot Tiusanens TBM 92/2006 rd.

Med hänvisning till det ovanstående föreslår vi

att moment 33.22.50 ökas med 11 000 000 euro till kommunerna för budgetbaserade ersättningar för öppenvård med stöd av lagen om ersättning för skada, ådragen i militärtjänst också till krigsinvalider med en invaliditetsgrad på 15 procent.

28. Annat utkomstskydd

60. Pensionsstöd till långtidsarbetslösa (förslagsanslag)

Pensionsstödet till vissa långtidsarbetslösa är tänkt att garantera tillräcklig och fast inkomst för långtidsarbetslösa födda 1941—1947 innan de får ålderspension. Det krävs dessutom att de har varit arbetslösa nästan utan avbrott sedan den 1 januari 1992 och har haft rätt att få utkomststöd för arbetslösa i minst 2 500 dagar.

Senare har det visat sig att färre än beräknat får pensionsstöd, i år får i snitt 2 800 personer pensionsstöd. På grund av detta föreslår regeringen att anslaget minskas med 8 500 000 euro. Det är utan vidare fel lösning och visar bara hur kallsinnigt regeringen ställer sig till långtidsarbetslösa.

Den nya arbetspolitiska undersökningen (TPT 308) visar med stöd av Arbetshälsoinstitutets arbetsförmågeindex att det finns upp till 50 000 arbetslösa med dålig arbetsförmåga i vårt land. Detta gäller framför allt äldre långtidsarbetslösa. Arbetslösa har betydligt fler läkardiagnostiserade sjukdomar än löntagare. Och sjukdomarna blir självfallet fler med stigande ålder.

Årligen avslås tusentals ansökningar om invalidpension trots att den behandlande läkaren har klassat personerna som arbetsoförmögna. Då måste de vara arbetssökande på arbetskraftsbyrån för att över huvud taget få något bidrag. Något jobb kan en arbetsoförmögen förstås inte få eller kan åtminstone inte jobba även om det fanns jobb. De gällande bestämmelserna och den rådande tillämpningen innebär att tusentals människor varje år råkar i exceptionellt stora svårigheter efter att ha förlorat arbetsförmågan och kanske också inkomsten.

Enligt 19 § 2 mom. i Finlands grundlag ska var och en genom lag garanteras rätt att få sin grundläggande försörjning tryggad vid arbetslöshet, sjukdom, arbetsoförmåga och under ålderdomen samt vid barnafödsel och förlust av en försörjare. Detta är en grundläggande rättighet som inte tillgodoses i fråga om långtidsarbetslösa och de facto arbetsoförmögna människor som ställts utanför pensionssystemen. Det är grund nog att ge dessa människor rätt att få pension.

Också arbetsförmögna långtidsarbetslösa har svårt att få jobb. Detta gäller särskilt personer som närmar sig pensionsåldern. Lagen om pensionsstöd till vissa långtidsarbetslösa (39/2005) tar tag i ett viktigt problem och ger en del av de långtidsarbetslösa pension. Lagen är emellertid förknippad med vissa problem. Därför anser vi att den bör ändras på följande punkter:

• Också personer födda 1948, 1949 och 1950 bör omfattas av rätten till pensionsstöd: lagen gäller bara långtidsarbetslösa födda 1941—1947.
• För att få pensionsstöd krävs det att en långtidsarbetslös ska ha varit arbetslös i 2 500 dagar. Antalet dagar måste sänkas till 2 000 och från 2 000 till 1 500. Dessutom måste beräkningstiden för arbetslöshetsdagar vara längre än nu (1.1.1992—31.12.2004). Den nya beräkningstiden kunde vara 1.1.1992—31.12.2006. Samtidigt bör den föreslagna kortare arbetslöshetstiden tillämpas.
• Arbetslöshetsdagarna bör dessutom räknas ut med hänsyn till de dagar då personen har fått en förmån enligt 7 kap. 7 § i lagen om utkomstskydd för arbetslösa för den tid de har fått arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte eller lönesubvention eller förhöjd lönesubvention enligt 7 kap. 1 § i lagen om offentlig arbetskraftsservice (1295/2002).
• Dessutom bör arbetslöshetsdagarna räknas ut med hänsyn till de dagar som arbetslöshetspenning har betalats ut på grundval av 3 kap. 3 § 3 och 4 mom. i lagen om utkomstskydd för arbetslösa (608/2004) till personer som är arbetsoförmögna av hälsoskäl. Denna grupp får undantagsvis arbetslöshetsdagpenning trots arbetsoförmögenhet, eftersom de har överskridit den längsta tiden (300 dagar) för rätt till dagpenning enligt sjukförsäkringslagen eller för att de på grund av begränsningen (självrisktid) i 19 § 1 mom. i sjukförsäkringslagen inte omfattas av rätten till dagpenning från sjukförsäkringen.

Det räcker inte med bibehållet anslag utan det behövs dessutom snabbt en lagändring som tar hänsyn till omständigheterna ovan.

Med hänvisning till det ovanstående föreslår vi

att moment 33.28.60 inte minskas med 8 500 000 euro.

Dessutom föreslår vi

att det i motiven till momentet uttalas:

32. Av kommunerna anordnad social- och hälsovård

30. Statsandel till kommunerna för social- och hälsovårdens driftskostnader (förslagsanslag)

När kostnadsfördelningen mellan stat och kommuner sågs över uppkom en "skuld". Nu vill regeringen ytterligare skjuta upp återbetalningen och låta nästa regering stå för en del av återbetalningen trots att kommunerna har stora finansiella svårigheter och den finansiella basen för välfärdstjänsterna är i farozonen.

För att trygga den finansiella basen för kommunala tjänster vore det ett bättre alternativ att amortera på den här skulden i stället för på statens skulder. Frågan behandlas också i ledamot Matti Kangas m.fl. tilläggsbudgetmotion (TBM 106/2006 rd) om amorteringar på och hantering av statsskulden.

Den kraftiga skuldsättningen inom den kommunala sektorn visar att staten satsar för lite på finansieringen av tjänster som är viktiga för medborgarna.

Referens: Ledamot Polvis TBM 99/2006 rd och ledamot Uotilas TBM 103/2006 rd.

Med hänvisning till det ovanstående föreslår vi

att moment 33.32.30 ökas med 207 000 000 euro för återbetalning till kommunerna av den skuld som uppkom vid översynen av kostnadsfördelningen.

40. De regionala miljöcentralerna

21. De regionala miljöcentralernas omkostnader (reservationsanslag 2 år)

De regionala miljöcentralerna har hela tiden fått nya uppgifter, men deras verksamhet försvåras av resursbristen. Riksdagen har gett miljöcentralerna nya uppgifter. Så gick det till när riksdagen antog en partiell reform av naturvårdslagen (RP 75/2003 rd). Lagen förpliktar de regionala miljöcentralerna att utan dröjsmål utreda behovet att skydda de arter som nämns i bilaga IV a i habitatdirektivet.

Referens: Ledamot Tiusanens TBM 105/2006 rd.

Med hänvisning till det ovanstående föreslår vi

att moment 35.40.21 ökas med 2 000 000 euro för bättre verksamhetsmöjligheter vid de regionala miljöcentralerna.

01. Nettoamorteringar på statsskulden och skuldhantering

94. Nettoamorteringar och skuldhantering (förslagsanslag)

Enligt förhandsuppgifter om kommunernas bokslut för i fjol räcker inkomsterna inte till för utgifterna i en tredjedel av kommunerna. Kommunerna är svårt skuldsatta. År 2000 uppgick kommunernas lån till i medeltal 746 euro per invånare. År 2005 var beloppet dubbelt så stort, 1 327 euro per invånare. I dagsläget kämpar en del av kommunerna med allvarliga problem att få sin ekonomi i balans. Många kommuner har inte längre resurser för att tillhandahålla basal service. Detta kommer bland annat fram inom äldreomsorgen och utbildningen. Och läget kommer att förvärras ytterligare. Det krävs snabba åtgärder. Därför vore det klokt att avstå från nettoamorteringarna på statsskulden till förmån för kommunerna och i stället betala kommunernas utestående fordringar med en gång.

Referens: Ledamot Kangas TBM 106/2006 rd.

Med hänvisning till det ovanstående föreslår vi

att moment 37.01.94 minskas med 300 000 000 euro för att i stället användas till förmån för kommunerna genom att deras tillgodohavanden betalas med en gång.