Motivering

Utskottet tillstyrker förslaget utan ändringar.

I regeringens proposition granskas läget inom statsfinanserna och utsikterna när det gäller skuldsättningen. Statsskulden beräknas utifrån dem öka och uppgå till 112 miljarder euro 2018, alltså i slutet av innevarande ramperiod. Den kommer då att överstiga den gällande fullmakten för att uppta lån, som är 110 miljarder euro. Det konstateras dessutom i motiveringen att om man agerar nära gränsen för fullmakten kan det innebära en osäkerhet om huruvida fullmakten räcker, vilket i sin tur återspeglar sig negativt på statens upplåning. Det är därför motiverat att dimensionera fullmakten att uppta lån så att den är större än det beräknade skuldbeloppet 2018.

Utskottet instämmer i den här uppfattningen.

Utskottet konstaterar också att grundlagen inte kräver att den lånesumma som anges i budgeten upptas till fullt belopp, om det inte är nödvändigt för statens likviditet. Den fullmakt för nettoupplåning som riksdagen har fastställt i budgeten användes t.ex. inte till sitt fulla belopp under 2011—2013, utan nettoupplåningen var sammanlagt närmare nio miljarder mindre.

Det nuvarande fullmaktsförfarandet har varit i bruk sedan 2001, konstaterar utskottet. Då övergick man till att i stället för en årlig låneupptagningsfullmakt tillämpa en tills vidare gällande fullmakt baserad på ett tak för statsskulden. Utskottet anser detta förfarande vara ändamålsenligt.