Motivering

Av de orsaker som framgår av propositionens motivering och med stöd av erhållen utredning finner utskottet propositionen behövlig och angelägen och tillstyrker lagförslaget utan ändringar. Utskottet föreslår dock ett uttalande där regeringen förutsätts komma med en permanent lösning innan den ordinarie budgeten avlåts 2003 (Utskottets förslag till uttalande).

Regeringen föreslår nu för sjunde gången i rad att lagen om skattelättnader för gravt handikappade företagare (1393/1995) skall förlängas utan ändringar. Alltsedan lagen för första gången godkändes för åren 1995 och 1996 har man försökt komma på en lämplig stödform.

Finansutskottet har i flera års tid skyndat på en permanent lösning. Så sent som för ett år sedan ansåg utskottet (FiUB 17/2001 rd — RP 119/2001 rd) att en lösning bör ligga klar senast när den arbetsgrupp som handels- och industriministeriet tillsatt för att grunna på hur social företagsamhet kunde främjas blivit klar med sitt arbete 2002 ("Sosiaalisen yritystoiminnan edis-täminen", KTM:n työryhmä- ja toimikuntaraportteja 7/2002).

Utskottet är missnöjt med att det ännu inte föreligger någon bestående lösning, trots att den av handels- och industriministeriet tillsatta arbetsgruppen kom ut med sin slutrapport redan på våren. Det är också illavarslande att inget av de ministerier som deltog i arbetsgruppen ansåg en permanent lösning möjlig för egen del.

Under expertutfrågningen i utskottet framfördes det bl.a. i arbetsgruppens slutrapport föreslagna treåriga försöket med att låta den moms en gravt handikappad företagare betalar gå tillbaka som stöd till företagaren. I detta försök skulle stödet utvidgas till att gälla alla gravt handikappade företagare och inte bara hantverkarföretagare som nu. Rapporten kommer också med andra åtgärder genom vilka social företagsamhet kunde främjas med rådgivning och stöd av olika slag.

Enligt utskottets mening är det viktigt att man på ett eller annat sätt försöker underlätta för gravt handikappade företagare i ett längre tidsperspektiv men med undvikande av onödig byråkrati. Utskottet har redan tidigare ställt sig bakom en rad särinsatser som gör det lättare för gravt handikappade företagare. Den essentiella punkten har varit att stödåtgärderna skall gälla alla handikappade företagare och primärt ta fasta på företagarrollen och inte handikappet. De utfrågade handikapporganisationerna har framhållit att företagsamhet är ett beaktansvärt alternativ till att sysselsätta handikappade. Därför gäller det att på allvar försöka komma på en bestående lösning.

Utskottet har som argument för sina tidigare ställningstaganden också anfört att den nuvarande skattelättnaden gäller en rätt liten företagargrupp, i praktiken ca 500 gravt handikappade företagare utöver blinda företagare. Stödet till dem uppgår till knappt en halv miljon euro per år. Gravt handikappade företagare som säljer andra tjänster än sådana som hänför sig till varor de framställt blir för närvarande helt utan skattestöd. Bland dem finns bl.a. en allt större grupp företagare inom IT-branschen. Också dessa fakta talar för ett nytt koncept.

De sakkunniga som utskottet hört har understött propositionen i avsaknad av ett annat alternativ. Eftersom en permanent lösning ännu inte kunnat tas fram, tillstyrker utskottet att speciallagen förlängs med ett år.