Allmän motivering

Utskottet tillstyrker propositionen, men med ändringar i fråga om rundradioskatten för samfund.

Bakgrund

Propositionen med förslag till rundradioskatt och till lagar om ändring av vissa lagar som har samband med den är en del av ett större paket med syftet att se över systemet för att finansiera Rundradion Ab:s allmännyttiga tjänster. De andra lagförslagen i paketet — förslag till lagar om ändring av lagen om Rundradion Ab och lagen om statens televisions- och radiofond (RP 29/2012 rd) — behandlas för närvarande i kommunikationsutskottet. Alla lagarna avses träda i kraft samtidigt, vid ingången av 2013.

Målet vid beredningen var att ta fram en finansierings- och förvaltningsmodell som långsiktigt garanterar att Rundradions allmännyttiga tjänster utvecklas och är oavhängiga i nuvarande utsträckning. Fokus låg på en stabil finansieringsmodell, ett rättvist system och ett brett betalarunderlag. På detta sätt kan Rundradions roll som finländsk kulturproducent, pluralistisk och oberoende informationskanal och forum för yttrandefriheten tryggas.RP 29/2012 rd, allmänna motiveringen, s. 23 Samtidigt kan avgiftsbördan lättas eller bibehållas nästan oförändrad för de flesta tack vare det breda betalarunderlaget.

Alla lagförslag i paketet bygger på det meddelande som godkändes av riksdagsgruppernas ordföranden och bostads- och kommunikationsminister Kiuru den 16 december 2011 och det principbeslut som statsrådet godkände utifrån meddelandet den 21 december 2011. Lösningarna innefattar de viktigaste riktlinjerna för finansieringen av den allmännyttiga verksamheten, styrningen och övervakningen av den och definitionen på allmännyttig verksamhet. Besluten i december byggde på en gemensam ståndpunkt som riksdagsgrupperna godkände i mars 2010 och den anknytande skrivningen i regeringsprogrammet för statsminister Katainens regering.

Den modell som man stannade för återspeglar Rundradions exceptionella roll bland statsbolagen. Tillsynen över bolaget ska gärna vara så bred som möjligt i parlamentariskt hänseende för att bolagets oberoende kan garanteras.RP 29/2012 rd, allmänna motiveringen, s. 4 Också de finansiella lösningarna måste utformas med betoning på bolagets oberoende. Oavhängigheten i rundradioverksamheten lyfts också fram i meddelandet från kommissionen om tilllämpningen av reglerna om statligt stöd på radio och tv i allmänhetens tjänst (2009/C 257/01).

Sammantaget rör det sig alltså om ett lagpaket med exceptionell bakgrund när det gäller beredningen. Att flera officiella arbetsgrupper under de senaste tio åren utrett alternativa sätt att finansiera rundradioverksamheten vittnar om propositionens betydelse. Av de främsta alternativen — heltäckande budgetfinansiering eller separat avgift eller skatt — har man nu valt en socialt sett mycket rättvis, bred skattemodell som löser de viktigaste frågorna om Rundradions finansiering på ett sätt som bedöms som hållbart.

Avgränsningar

Nedan går utskottet enbart in på de ändringsförslag som hör till dess behörighetsområde. Analysen omfattar därför inte de med avseende på frågekomplexet i sig viktiga frågorna om public service med anknytande styrning och tillsyn.

Utskottet tar heller inte upp de aspekter som gäller statsstöd eller konkurrens i fråga om finansieringen av rundradioverksamheten. De granskas ingående i motiven till RP 29/2012 rd. Där framgår bl.a. arbets- och näringsministeriets och Konkurrensverkets åsikter om propositionens acceptabilitet.RP 29/2012 rd, allmänna motiveringen. Arbets- och näringsministeriet pekar på vissa aspekter som gäller det statliga stödet. Ministeriet anser också att ändringsförslagen i fråga om rundradiolagens bestämmelser om förhandsprövning och Kommunikationsverkets tillsynsuppgifter ligger i linje med kommissionens meddelande om statligt stöd. Konkurrensverket noterar bl.a. att dess ståndpunkter har beaktats på behörigt sätt och att har ingenting att anmärka på propositionen.

Den tredje avgränsningen gäller landskapet Ålands ställning. Lagen om rundradioskatt ska inte tillämpas på fysiska personer eller samfund som har sin hemkommun i landskapet Åland. Det motsvarar dagens praxis för teveavgifter.

Undantaget motiveras uttömmande i propositionsmotiven i en passus som handlar om propositionens relation till grundlagen och lagstiftningsordningen. Motiveringen stöder sig på grundlagen och självstyrelselagen för Åland. Dessutom godkände högsta domstolen Ålands egen reglering av lokal radio- och teveverksamhet utifrån landskapslagen senast 2011 i anknytning till lagstiftningskontrollen enligt själstyrelselagen.

Kommunikationsutskottets utlåtande

Kommunikationsutskottet anser att propositionen är bra och uttalar sitt stöd för den. Kommentarerna gäller främst rundradioskatten för samfund. Utskottet anser att en modell som bygger på resultat är rättvisare än den föreslagna omsättningsbaserade modellen.

I utlåtandet står det också att det finansiella systemet också ska garantera en högkvalitativ och oberoende journalism vid Rundradion. Att medlen samlas in genom en skatt understryker bolagets allmännyttiga uppdrag, vilket i sin tur lyfter fram bolagets ansvar för att fortsatt se till att olika målgrupper har tillgång till tjänster av hög kvalitet.

Utskottet noterar att Rundradion spelar en nyckelroll också i att tillhandahålla nationellt innehåll och främja och finansiera finländsk innehållsproduktion. Det finansiella beslutet kommer därmed att få betydande positiva effekter för hela den finländska sektorn för innehållsproduktion.

Avslutningsvis anser utskottet att det behövs regelbunden uppföljning.

Finansutskottets allmänna bedömning

Finansieringen av Rundradion avses alltså framöver bli garanterad genom en ny rundradioskatt som bestäms och debiteras i samband med den årliga inkomstbeskattningen. Skattskyldiga är alla myndiga personer som är allmänt skattskyldiga i Finland (rundradioskatt för personer) och sammanslutningar och samfällda förmåner (rundradioskatt för samfund). Skatten ska antingen vara inkomst- eller omsättningsrelaterad och ha nedre och övre gränser så som beskrivs närmare nedan.

Modellen som bygger på en särskild skatt har valts ut bland olika alternativ som förbereddes i höstas. Det viktigaste urvalskriteriet var social rättvisa i fråga om personer och konsekvens i fråga om sammanslutningar. De andra alternativen som undersöktes, t.ex. avgifter per hushåll eller bostad eller direkt budgetfinansiering, visade sig på de här punkterna vara mer tungrodda eller mindre insynsvänliga än den skattebaserade modellen. Den direkta skattebaserade finansieringsmodellen framhäver också publikrelationen i Rundradions allmännyttiga tjänster.

Den nya rundradioskatten uppfyller enligt utskottet i allt väsentligt de mål som ställts för den. Den garanterar ett brett och stabilt betalarunderlag och därmed också tillräckliga intäkter. Den är transparent och socialt rättvis eftersom den är inkomstrelaterad. Dessutom undanröjer den de stora problemen med dagens teveavgift, de allt vanligare försummelserna att betala avgiften och de anknytande övervakningsproblemen. Den nuvarande apparatbaserade avgiften är givetvis föråldrad i tekniskt hänseende föråldrad och diskutabel eftersom den är lika stor för alla.

Utskottet ser det också som motiverat att staten får skatteintäkterna, på samma sätt som i fråga om teveavgiften. Rundradion är ett statsägt bolag som har ett lagfäst public service-uppdrag. Skatteintäkterna upptas som intäkt i statsbudgeten, därifrån medlen styrs till statens televisions- och radiofond via ett särskilt anslag.Storleken föreslås bli justerad efter förändringen i kostnadsnivån varje år (RP 29/2012 rd, 3 § 2 mom. i lagförslaget om ändring av lagen om statens televisions- och radiofond). Från fonden överförs årligen till Rundradion Ab ett belopp som fastställs i lagen om statens televisions- och radiofond. Insynen är alltså säkrad också på den här punkten.

Skattenivån är i propositionen lagd fast på så sätt att de sammantagna intäkterna blir 502 miljoner euro nästa år. Rundradioskatten för personer står för 480 miljoner euro och rundradioskatten för samfund står för 22 miljoner euro. Summorna bygger på statsrådets principbeslut. Samtidigt har det avtalats att kostnaderna för att införa systemet plus de årliga driftskostnaderna ska täckas med skatteintäkter. De väntas bli 2 miljoner euro nästa år. Av de influtna skatterna återstår då ca 500 miljoner euro kvar att intäktsföras vidare. Summan motsvarar Rundradions beräknade finansiella behov nästa år. För att få lika mycket intäkter med dagens system hade det krävts att tevelicensen höjs från 252 till 275 euro.

Utskottet anser att de här riktlinjerna är en väsentlig och motiverad del av den finansiella lösningen även om öronmärkta särskilda skatter av den här typen i sig inte är en naturlig del av skattesystemet. Men det exceptionella förfarandet är acceptabelt i det här enskilda fallet på grund av Rundradions särskilda ställning. Public service bör finansieras med offentliga medel och den valda lösningen har visat sig vara det bästa alternativet. Det relevanta är att den råder bot på den långvariga ovissheten om Rundradions finansiering på ett öppet och hållbart sätt.

Nedan går utskottet i korthet in på vissa aspekter av rundradioskatten för personer och samfund och behandlar till sist behovet av uppföljning.

Rundradioskatt för personer

Propositionens främsta styrka är att den bygger på modellen med rundradioskatt för personer, där dagens avgift per hushåll eller apparat blir en individuell, inkomstrelaterad rundradioskatt. Skatten ska vara 0,68 procent av summan av nettoförvärvsinkomsten och nettokapitalinkomsten enligt inkomstskattelagen eller i vissa fall av en arbetsinkomst som är större än såArbetsinkomsten ska användas som grund om den fastställda arbetsinkomsten enligt lagen om pension för företagare eller lagen om pension för lantbruksföretagare överstiger summan av nettokapitalinkomsten och nettoförvärvsinkomsten. Skatten ska alltså också gälla personer som bara har obetydliga skattepliktiga inkomster men som i egenskap av företagare t.ex. har skattefria inkomster från vinstutdelning. , men högst 140 euro. Summor under 50 euro debiteras inte.

Gränserna innebär att skatten inte tas ut om årsinkomsten är mindre än 7 353 euro. Det högsta beloppet, 140 euro, gäller dem vars inkomster överstiger 20 588 euro. Sammantaget räknar man med att ca 60 procent av de som betalar rundradioskatt kommer att betala 140 euro och 40 procent mindre eller ingenting alls.Uppskattningsvis 17 procent av alla myndiga inkomsttagare kommer inte att behöva betala skatt på grund av små inkomster.

Propositionen är välgrundad, anser utskottet. Skattenivån med tillhörande nedre och övre gränser är avpassad så att skatteintäkterna så exakt som möjligt når upp till målnivån, 480 miljoner euro. Skatten kommer att beröra ett brett befolkningsunderlag och vara socialt rättvis eftersom den är inkomstrelaterad. Den stora gruppen av betalare — uppskattningsvis 3,9 miljoner personer — innebär som sagt att den genomsnittliga avgiftsbördan för enskilda personer minskar.Jämförelsevis var det ca 1,88 miljoner teveanmälningar i slutet av 2011 och avgiftsutfallet för 2010 var 446,6 miljoner euro.

Förändringen på hushållsnivå märks tydligt: avgiftsbördan kommer att minska med 82 euro i genomsnitt för hushållen som betalar rundradioskatt. Störst nytta får enpersonshushåll som betalat teveavgift. Avgiftsbelastningen för dessa hushåll sjunker från beräknade 275 euro nästa år till 140 euro eller mindre. Den här typen av hushåll utgör nästan hälften av alla hushåll.

Av de här orsakerna ser utskottet det heller inte som behövligt eller i övrigt motiverat att införa enstaka undantag med avseende på vem som är skattskyldig. Det eventuella behovet att göra en bedömning i frågan, som kommunikationsutskottet nämner, föranleder alltså inga vidare åtgärder.

Rundradioskatt för samfund

Skattegrunden.

Skattemodellen för företag har visat sig vara det mest problematiska med reformen. I och för sig är den konsekvent eftersom den berör alla sammanslutningar som bedriver företagsverksamhet eller jordbruk. Men den bygger på företagets omsättning och inte resultatet och berör därför inte alla rättvist på samma sätt som rundradioskatten för personer. Problemet undanröjs heller inte av att den nedre gränsen för omsättningen går vid 400 000 euro. Lönsamheten varierar nämligen i olika branscher och omsättningen är inte något kommensurabelt mått på den. Sämst blir villkoren för de företagare som själva betalar rundradioskatt för personer och dessutom för sitt företag som överstiger omsättningsgränsen men har ett lågt resultat.

Den omsättningsbaserade skattemodellen väger alltså inte in några aspekter som gäller företagets betalningsförmåga och likabehandlar inte de skattskyldiga. Enligt utredning står det klart att skatten till största delen kommer att beröra en ganska liten grupp små och medelstora företag. Detta bör beaktas när man bedömer propositionen, även om den föreslagna skattenivån på 350 eller 700 euro i sig är ganska måttfull. För stora företag kommer skatten att bara vara nominell.

Utskottet håller fast vid att sammanslutningarnas skatt sammanlagt ska vara 22 miljoner euro så som det har avtalats. Men för att skatten ska bygga på sammanslutningens faktiska betalningsförmåga och vara lika rättvis som skatten för personer, bör bolagets beskattningsbara resultat användas som skattegrund i stället för omsättningen. Den föreslagna skattenivån kan dessutom justeras både nedåt och uppåt. Då finns det möjligheter att ta fram en modell som är rättvis och uppfyller intäktsmålet.

Utskottet har utrett en rad alternativa resultatbaserade modeller under behandlingen av ärendet. Det står klart att det inte finns någon lika skatteneutral modell som fullständigt likabehandlar sammanslutningar, med tanke på att det finns så många olika former av företag och produktiviteten varierar inom olika sektorer.

Den bästa modellen visade sig ändå vara en lineär skattemodell som börjar vid en beskattningsbar inkomst på 50 000 euro. Om den beskattningsbara inkomsten för skatteåret understiger gränsen, ska företaget inte påföras någon rundradioskatt för samfund. Det betyder att de allra minsta företagen undantas från skatten. Den nedre gränsen för skatten går i övrigt vid 140 euro och stiger med 0,35 procent i fråga om den del som överstiger 50 000 euro. Det högsta skattebeloppet är dock 3 000 euro.

När betalarunderlaget breddas så här och de fasta nedre och övre gränserna ändras blir skatten rättvisare för sammanslutningar också. Den lineära egenskapen och den fasta övre gränsen garanterar att ingen kategori av företag får en oskäligt stor skattebelastning.

Utskottet föreslår en ändring som gäller detta. Förslaget motiveras i detaljmotiven.

Skattskyldigheten för staten, kommunerna och församlingarna.

Ovan har utskottet ansett det konsekvent att skatten berör alla sammanslutningar. Då blir skattskyldigheten exakt avgränsad och skattegrunden heltäckande och logisk.

Eftersom staten och dess inrättningar, kommunerna, kommunalförbunden, församlingarna och övriga religionssamfund är samfund som avses i inkomstskattelagen, räknas de också som skattskyldiga. De ska alltså betala 350 eller 700 euro i rundradioskatt på de grunder som närmare beskrivs i propositionen. När det gäller statliga beskattningsenheter och församlingar är villkoret dessutom att de bedriver företagsverksamhet eller jordbruk vars omsättning för skatteåret är minst 400 000 euro. Skattenivån för kommuner är i sin tur knuten till summan av kommunalskatterna, eftersom kommunerna inte är skyldiga att betala skatt för näringsverksamhet som de bedriver inom sitt eget område. Omsättningen är alltså inte lämplig som generell skattegrund för kommunerna. Men det blir ändå en stor förändring jämfört med dagens avgift per apparat.

Utskottet anser inte att det är lämpligt att påföra de här skattetagarsamfunden rundradioskatt. Skattskyldigheten skulle de facto vara ganska formell och slumpmässig. Dessutom är den planerade skattegrunden för kommuner mycket konstgjord. Neutraliteten eller intäktskraven för skatten kräver heller inte att de här samfunden ska vara skattskyldiga.

Läget förändras knappast även om skattebeloppet höjdes utifrån den ovan föreslagna modellen för företag. Om rundradioskatten för kommuner differentierades vid t.ex. 1 500 och 3 000 euro skulle de årliga intäkterna bli uppskattningsvis 720 000 euro. Med den modell som regeringen föreslår skulle intäkterna på motsvarande sätt bli ca 170 000 euro per år.

Sammantaget bedömt måste man dessutom beakta att kommunerna föreslås få totalt 0,6 miljoner euro i kompensation för den minskade utdelningen av samfundsskatten enligt den generella skrivningen i regeringsprogrammet. I utdelningen ska hänsyn tas både till statens ställning som mottagare av rundradioskatt och till hur rätten att dra av rundradioskatten påverkar samfundsskatteintäkterna jämfört med nuläget.

För att beskattningen ska bli enkel och transparent föreslår utskottet att staten, kommunerna och församlingarna befrias från rundradioskatt. Det betyder att den planerade kompensationen till kommunerna bör slopas. Kommunernas villkor kommer i varje fall att förbättras, eftersom den slopade teveavgiften — och nu också den slopade rundradioskatten — gör att deras kostnader sjunker betydligt.

Förslaget förenklar den över lag exceptionella skattemodellen. Därför anser utskottet att inte heller skrivningen i regeringsprogrammet är bindande i det här enskilda fallet. En ändring i båda riktningarna är alltså möjlig och för kommunsektorn fördelaktig.

Ändringsförslagen motiveras i detaljmotiven.

Skattskyldigheten för bostadsaktiebolag och samfällda förmåner.

Utskottet föreslår att skattemodellen förenklas även så att också bostadsaktiebolag och samfällda förmåner befrias från skattskyldighet. De är nu med främst med tanke på modellens integritet. Men skattskyldigheten är de facto nästan bara en formalitet, för det finns knappt några bostadsaktiebolag eller samfällda förmåner som uppfyller kriterierna. Detsamma gäller samfällda skogar, eftersom det inte betraktas som jordbruk att endast bedriva skogsbruk.

Ändringen påverkar alltså inte skatteintäkterna i nämnvärd mån. Däremot åtgärdas onödig oklarhet om skattskyldigheten.

Ändringsförslaget motiveras i detaljmotiven.

Uppföljning.

Det generella syftet med finansieringsmodellen är att skatteintäkterna och det belopp som erläggs till Rundradion Ab åtminstone på längre sikt ska motsvara varandra. Finansministeriet och kommunikationsministeriet kommer att följa upp det totala inflödet av rundradioskatt och de medel som erläggs till Rundradion Ab ur statsbudgeten. Skattegrunderna justeras vid behov. Men det föreslås inga särskilda bestämmelser om förfarandet, utan ministerierna ska i samråd bedöma justeringsbehovet.

Utskottet anser att det planerade förfarandet är ändamålsenligt och flexibelt. Indexeringen av det årliga anslaget till Statens televisions- och radiofond avgörs separat av kommunikationsutskottet. Därför tar utskottet inte ställning till detta här.

Rundradioskatten är trots allt ett nytt slags skatt som kombinerar element av skatte- och avgiftstyp. Det är därför viktigt att ge akt på effekterna, skatteneutraliteten och den sociala rättvisan i fråga om skatten.