21. Basbanhållningen (reservationsanslag 2 år)

Regeringen föreslår en ökning av anslagen till basbanhållning med 25 miljoner euro. Tilläggsanslaget ska gå till bland annat reparationer av bansträckorna Siilinjärvi—Viinijärvi och Pieksämäki—Kuopio. Arbetet ska starta så snart tilläggsbudgeten har trätt i kraft.

Med tanke på hur det är ställt med bannätet är anslaget absolut nödvändigt. En viktig punkt är också att tilläggsbudgetpropositionen kom redan på förhösten. Tack vare detta kan tilläggsanslagen användas redan innan vintern är här. Utskottet vill ändå påminna om förfarandet vid finansieringen av basbanhållningen förra året.

Anslagen för basbanhållning var sannolikt underbudgeterade redan i budgetpropositionen för 2004, där det ingick ett anslag på 106,4 miljoner euro för ersättningsinvesteringar, medan det faktiska anslagsbehovet uppskattades till 170 miljoner euro. I samband med budgeten förutsatte riksdagen att regeringen gör en utvärdering av det faktiska anslagsbehovet för basbanhållning och avsätter nödvändiga anslag i den första tillläggsbudgeten för 2004 (FiUB 39/2003 rd). Också vid behandlingen av statsrådets redogörelse om ramarna för statsfinanserna 2005—2008 lyfte riksdagen fram underskottet i banhållningsanslaget. Utskottet ansåg det då vara nödvändigt att VR:s intäktsföring fullt ut används till finansiering av basbanhållningen (FiUB 3/2004 rd). Intäktsföringen uppgick till cirka 40 miljoner euro, men i den första tilläggsbudgeten avsattes bara 15 miljoner euro för basbanhållning. Enligt uppgifter till utskottet var anslagsnivån fortfarande orealistisk låg och hade i ett faktiskt läge resulterat i permitteringar av banpersonalen.

Genom årets andra tilläggsbudget avsätts i år 150 miljoner euro för ersättningsinvesteringar. Anslagsnivån kan nu betraktas som tillfredsställande, anser utskottet. Däremot är det enligt utskottet inte förenligt med god förvaltningssed att regeringen valt detta förfarande för budgetering av anslag till basbanhållning. Den kortsiktiga finansieringen försvårar bland annat samordningen av tågtrafiken och byggarbetet, höjer kostnaderna för banhållning och medför orimligt stor osäkerhet för dem som ansvarar för banarbeten.

Riksdagen har upprepade gånger påpekat att finansieringen av trafiklederna måste vara mer långsiktig. I samband med redogörelsen om ramarna för statsfinanserna 2005—2008 förutsatte riksdagen att regeringen satsar mer på en långsiktig trafikpolitik och upprättar en långsiktig finansieringsplan till stöd för ett trafikledsinvesteringsprogram som omfattar olika trafikformer.

Utskottet hänvisar till uttalandet och skyndar på en långsiktig finansieringsplan.

42. Räntestöd till Finnvera Abp (förslagsanslag)

I tilläggsbudgetpropositionen föreslås Finnveras räntestödsbefogenheter bli höjda med sammanlagt 40 miljoner euro. Syftet är att bevillningsfullmakten ska höjas med 20 miljoner euro för dels krediter som omfattas av det regionala räntestödet, dels lån som omfattas av specialräntestöd. Höjningen behövs för att trygga Finnveras finansieringsmöjligheter eftersom efterfrågan på lån har varit större än väntat.

Höjningen av bevillningsfullmakterna är både viktig och motiverad, påpekar utskottet. Tack vare de finansiella tjänsterna från Finnvera kan företagen utveckla sina verksamheter i Finland samtidigt som tjänsterna medverkar till att fullfölja de närings- och regionalpolitiska målen. Dessutom främjar finansieringen från Finnvera uppkomsten av nya arbetstillfällen.

Utskottet vill trots allt påpeka att förfarandet för att höja bevillningsfullmakten för lån med räntestöd är tungrott. Riksdagen beslutar om den årliga bevillningsfullmakten i samband med stasbudgeten, och eventuella ändringar kan bara beslutas genom en tilläggsbudget. Enligt vad utskottet har erfarit är förfarandet alltför stelbent och bromsar upp Finnveras möjligheter att finansiera projekt. Det bör undersökas vilka möjligheter det finns att göra fullmaktsförfarandet mer flexibelt, understryker utskottet.