Utskottet tillstyrker propositionen utan ändringar.
Bakgrund
Propositionen ingår i höstens skattehöjningar som i överensstämmelse med programmet för regeringen Sipilä flyttar fokus i beskattningen från beskattning av arbete och företagande till framför allt miljöskatter. Höjningen beräknas öka statens skatteinkomster med omkring 25 miljoner euro per år. Det betyder att det totala årliga utfallet av punktskatten på läskedrycker stiger till cirka 170 miljarder euro.
Målsättning
Skatten på läskedrycker har i första hand ett fiskalt mål, även om syftet också är att styra konsumtionen bort från sockerhaltiga drycker till sockerfria drycker. Skattesatsen är indelad i intervaller, vilket betyder att skatten på drycker med mer än 0,5 procent socker är högre än på motsvarande sockerfria variant. För att förbättra den skattestyrande effekten föreslås skattehöjningen i större utsträckning bli fokuserad på sockerhaltiga drycker. Utskottet anser modellen vara befogad eftersom sockrade läskedrycker anses vara en av de största källorna till sockerintag. Stort sockerintag har visats ha ett samband med fetma, hjärt- och kärlsjukdomar och typ 2-diabetes.
Skatteavgränsning
Vilka produkter som får ingå i punktskatten på läskedrycker bestäms i Europeiska unionens kombinerade nomenklatur, nedan kallad tulltariffen. Tulltariffen är en numerisk nomenklatur för varor med verbala förklaringar, och den har vuxit fram som ett resultat av internationellt samarbete. Systemet bygger inte på nationell prövning. EU beslutar om tulltariffen och den bygger på en högre nomenklatur som administreras av Världstullorganisationen (WCO).
Med stöd av lagen tas punktskatt i stor utsträckning ut på alkoholfria drycker och drycker som innehåller endast en liten mängd alkohol och produkter som används för tillverkningen av dryckerna och som ingår i kapitel 22 i tulltariffen och i nummer 2009, 2106, 3302 och 3824. Där ingår bland annat lemonad, mineralvatten, drickfärdig saft, proteindrycker, smaksatt mjölk, koncentrat som används vid tillverkning av saft och dryckesingredienser i fast form. Ingen skatt tas ut på exempelvis barnmat, näringstillskott eller bantningsmedel. Indelningen i skattepliktiga produkter bygger således på objektiva kriterier och skattetolkningarna kan avses vara etablerad praxis, även om det kan förekomma enskilda divergenser i tolkningen. På grund av den fiskala karaktären har man velat att skatten ska beröra ett så omfattande produktutbud som möjligt. Den breda skattebasen kan också motiveras med att den minskar problemen med att tolka vilka produkter som ingår eller inte ingår i tillämpningen. Utskottet instämmer i det synsättet och menar att den breda skattebasen är motiverad och ett steg i rätt riktning.
Också statsstödsreglerna i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, nedan kallat FEUF, talar för en bred skattebas, eftersom nationella skatter måste vara förenliga med dem. Beskattningen kan exempelvis innehålla stödelement i form av skattefrihet som enligt artikel 107 i FEUF anses vara statliga stöd om de inte är förenliga med det allmänna skattesystemet och uppfyller de övriga villkoren för statliga stöd. Skattesystemet ska vara uppbyggt så att ingen kan anses få otillbörliga konkurrensfördelar, exempelvis till följd av skattefrihet eller undantag från tillämpningsområdet för punktskatten. Avsteg från skattebasen kräver en omfattande utvärdering av om undantagen är förenliga med statsstödsreglerna i FEUF. Om det är fråga om statligt stöd enligt artikel 107 i FEUF måste Europeiska kommissionen underrättas om åtgärden innan den införs. Om kommissionen anser att skatten innehåller ett förbjudet statligt stöd, finns det risk för att stödet, i enlighet med principerna för statligt stöd, måste återkrävas för produkter som befriats från skatten .
Finland fick den 5 juni 2018 en underrättelse från Europeiska kommissionen om att ett klagomål angående skattebasen för läskedrycker har slutbehandlats. Enheterna vid kommissionen ansåg det inte nödvändigt att fortsätta behandla klagomålet. Ställningstaget gäller skattebasen enligt den gällande lagen. Också detta talar för att de produkter som berörs av skatten på läskedrycker avgränsas på samma sätt som nu. Utskottet anser det alltså inte lämpligt att i det rådande läget införa enstaka undantag utan att göra en mer omfattning utredning av frågan.
Projekt om delfaktorer, styrmedel och effektivitet i matmiljön
Vid utfrågningen av sakkunniga uttrycktes det en viss oro för att också drycker som inte kan anses ha skadliga hälsoeffekter är skattepliktiga. Samtidigt lyftes ett gemensamt projekt fram som ingår i statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet och kommit till på initiativ av finansministeriet. Det primära projektmålet är att identifiera och definiera delfaktorer, styrmedel och effektivitet i matmiljön. Projektet ska identifiera och definiera de delfaktorer som en sund matmiljö ska bestå av för att gynna hälsosamma matval. Vidare ska det undersöka vilka de styrmedel är som motiverar konsumenterna att välja mer hälsosamma och näringsrika livsmedel och mäta vilken effekt olika styrmedel har på konsumentbeteendet. Det ska ingå både ekonomiska styrmedel och andra typer av styrmedel, bland annat bättre reglering. Projektet kommer att behandla skatter som ett exempel på styrmedel bland många andra. Arbetet startade den 1 mars i år och mandattiden går ut i juni nästa år.
Efter projektet är det viktigt att resultaten nyttiggörs på bred bas och att hälsosam kost ses i ett helhetsperspektiv inklusive olika typer av styrmedel, också skatter. Utskottet ger sitt stöd till att man i fortsättningen tar ställning till om punktskatten på läskedrycker kan bli mer kraftfullt inriktad på hälsoaspekten. I det sammanhanget kan kraven i statsstödsreglerna beaktas på behörigt sätt och risken för återkrav undanröjas.
Motionerna
Utskottet föreslår att åtgärdsmotionerna förkastas.