88. Aktieförvärv (reservationsanslag 3 år)

Utskottet anser att regeringens förslag att staten skall delta i Sonera Abp:s aktieemission med ett belopp, 3 159 miljoner mark, som motsvarar dess ägarandel är lämpligt och motiverat. I samband med aktieemissionen har Sonera Abp gått ut med information om en ny strategi, som innebär att verksamheten skall ändras bl.a. från teknikcentrerad till mera kundtillvänd och att tyngdpunkten håller på att förskjutas från internationell till inhemsk verksamhet. Dessa riktlinjer är helt motiverade, menar utskottet. Utskottets uppfattning är att aktieemissionen och den nya strategin kommer att stabilisera företagets ekonomi. Insatserna för att förstärka bolagets ekonomiska situation spelar en roll för utvecklingen och sysselsättningen inom hela branschen, även om strategin också leder till att personalen måsta minskas. Utskottet framhåller att Sonera Abp:s förbättrade soliditetsgrad och finansieringsgrad ändå inte får leda till marknadsstörningar inom Soneras affärsverksamhet.

Utskottet anser att medborgarna absolut bör vara likställda vad gäller tillgången till teletjänster oberoende av var de bor och att tillgången till teletjänster och modern datakommunikationsinfrastruktur bör garanteras också i glesbygderna. Att utveckla denna infrastruktur är också viktigt i syfte att förstärka den ekonomiska tillväxten i hela landet och säkerställa en balanserad regional utveckling. Enligt erhållen utredning omfattar bredbandsnätverket redan merparten av landet, men problemet är fortfarande hur det skall kunna utsträckas till de allra mest avlägset belägna kommunerna och hur tillgången till abonnentförbindelser skall kunna tillgodoses oberoende av bostadsort. Snabba dataförbindelser till skäliga priser kan i praktiken garanteras bara via fasta telefonanslutningar. Utskottet vill uppmärksamma den bestämmelse i telemarknadslagen, där det sägs att det åligger statsrådet att genom sin förvaltningsverksamhet sörja för att telenät och teletjänster är tillgängliga för användarna på skäliga villkor i hela landet. Statsrådet skall vid behov utnyttja de befogenheter som telemarknadslagen ger det.

I diskussionerna om statsbolagens ägarpolitik har bl.a. behovet av ägarstyrning och medinflytande för majoritetsaktieägare vid beslutsfattande lyfts fram. Aktieägarna kan i regel påverka börsbolagens verksamhet genom bolagsstämman. I fallet Sonera Abp har staten i sin egenskap av majoritetsaktieägare haft ett viktigt inflytande över styrelsens sammansättning. Statsbolagens ägarpolitik behandlas särskilt under huvudtitel 37, men utskottet uppmärksammar i detta sammanhang betydelsen av styrelsens sammansättning.

Vid diskussionerna har det föreslagits bland annat att ägarstyrningen bör koncentreras till ett ministerium eller till statsrådets kansli. Utskottet anser att kommunikationsministeriet vore den naturliga omgivningen med tanke på Sonera Abp:s verksamhet, om man vill försäkra sig om de specialkunskaper och den sakkunskap branschen förutsätter. Men om staten bara har ett investeringsintresse i bolaget, kan det lika väl inordnas under något annat ministerium eller någon annan instans. Utgångspunkten bör dock enligt utskottets mening vara att staten vid sidan av sitt investeringsintresse i Sonera Abp också har en allmän skyldighet att se till att medborgarna har lika tillgång till telenät och teletjänster oberoende av boningsort. Denna fråga accentueras om flera företag visar bristande intresse för att förse glesbygderna med mindre lönsamma teletjänster.

94. Nettoamorteringar och skuldhantering (förslagsanslag)

I tilläggsbudgetpropositionen föreslås att det under momentet avdras 3 187 000 000 mk. Minskningen kommer sig av de ändringar som föreslås under utgiftsmomenten. Enligt propositionen uppvisar tilläggsbudgeten ett underskott, och de ökade utgifterna föreslås i sin helhet bli täckta genom minskade nettoamorteringar på statsskulden. Den föreliggande tredje tilläggsbudgeten föreslås på grund av behandlingsordningen bli ändrad till en andra tilläggsbudget och därför har utskottet i sitt betänkande korrigerat inkomsterna och utgifterna samt nettoamorteringarna i budgeten för 2001 i enlighet med detta.

Största delen av utgiftsökningen, dvs. 3 159 000 000 mk kommer sig av att statens deltagande i en ökning av Sonera Abp:s aktiekapital. Beloppet svarar mot statens ägarandel på 52,8 procent av den fulla emissionen.

Aktieemissionen till ägarna av Sonera Abp utgör ett väsentligt led i bolagets nya strategi för affärsverksamheten. Avsikten är förbättra bolagets finansiella situation och att bidra till att bolaget kan bibehålla sin kreditvärdighet på nuvarande nivå och därmed också till att låneadministrerings- och räntekostnaderna kan hållas under kontroll. Enligt sin nya strategi är Sonera Abp fortfarande ett tillväxtbolag som åtar sig att utnyttja sitt kapital på ett disciplinerat sätt enligt de nya strategiska riktlinjerna. Utskottet anser att aktieemissionen till ägarna därför är en välmotiverad och positiv åtgärd med tanke såväl på bolaget och marknaden som ägarna.

Finansutskottet tog förra gången ställning till Sonera Abp:s ägarskap under det senaste riksmötet då det behandlade en proposition om att statsrådet helt kunde avstå från sitt ägarskap i Sonera Abp. Finansutskottet godkände för sin del överlåtelsefullmakterna, men ansåg att det ingalunda betydde att staten helt borde avstå från sitt innehav. Utskottet hade den uppfattnignen att det i första hand var placeringens värde och avkastning som var betydelsefulla med tanke på ägarskapet. Vidare menade utskottet att staten fortfarande borde bedriva en aktiv ägarpolitik som kunde trygga värdestegringen på statens innehav (FiUB 12/2000 rd — RP 47/2000 rd).

Statens deltagande i emissionen ger enligt utskottets mening också mot denna bakgrund prov på en ansvarsfull ägarpolitik. I sin egenskap av största aktieinnehavare i bolaget har staten fortfarande ansvaret för bolagets utveckling. Risken för försämrad kreditklassificering och ökade finansiella kostnader förutsatte således också enligt utskottets mening att en omsorgsfull ägare reagerade.

Insatserna för att förstärka bolaget är speciellt aktuella och motiverade också därför att terrordåden i Förenta staterna i september generellt har skapat stora spänningar på finans- och kreditmarknaderna och försvårat kreditgivnings- och finansieringsmöjligheterna inte minst för bolag som hanterar stora risker.

Utskottet anser att de händelser som lett till den aktuella beslutssituationen och olika faser i bolagets historia motiverar särskilda överväganden av statens ägarpolitiska roll, med andra ord en hur stor ägarandel för staten i ett börsbolag som över lag är tillrådlig och hur staten i framtiden bör förvalta sina majoritetsinnehav. Om staten vill frigöra sig från verksamheten i ett bolag som det äger, bör det enligt utskottets mening ske genom minskat aktieinnehav och inte genom att det tar avstånd från beslutsfattandet i bolaget. Staten bör därmed alltid ha en fungerande förbindelse åtminstone med styrelsen för de bolag den är majoritetsägare i.

Vidare ser utskottet det som viktigt att statsrådet agerar enhälligt då det i sin egenskap av ägare drar upp riktlinjer för enskilda börsbolag.