Motivering

Utskottet anser att propositionen är motiverad och tillstyrker den utan ändringar.

Syftet med propositionen är att ändra bestämmelserna om beskattningen av förvärvsinkomst för begränsat skattskyldiga så att de fullt ut motsvarar den gällande EU-rätten.

Bakgrund

Bakgrunden till propositionen är en skrivelse och en formell underrättelse från kommissionen våren 2012. Kommissionen fäste i dem uppmärksamhet vid sammanlagt fyra punkter där den gällande lagstiftningen i Finland står i konflikt med EU-rätten. Det är fråga om situationer där bestämmelserna i lagen om beskattning av begränsat skattskyldig för inkomst, dvs. källskattelagen, kan leda till att en begränsat skattskyldig beskattas strängare än en allmänt skattskyldig med samma inkomst. Kommissionen anser att detta begränsar den fria rörligheten för arbetstagare. Eftersom begränsningarna inte kan motiveras av tvingande skäl av allmänintresse är det i praktiken nödvändigt att ändra bestämmelserna.

Kommissionens anmärkningar gäller den fasta inkomstskattesatsen på 35 procent, schablonmässiga och fasta avdrag för inkomstens förvärvande (510 euro/mån. eller 17 euro/dag), den likviditetsnackdel som den rigida förskottsuppbörden medför för begränsat skattskyldiga som tjänar minst 75 procent av sin totalinkomst i Finland och ojämlik behandling i fråga om ersättning för vissa kostnader. Bestämmelserna har möjliggjort en schablonartad slutlig beskattning vid inkomstens källa och även medfört mindre skyldigheter för inkomsttagaren. Att förfarandet varit enkelt och effektivt kan dock inte motivera en ojämlik behandling i skattehänseende av boende inom EU och EES.

Utskottets allmänna bedömning

De lösningar regeringen föreslår är konsekventa och väl avvägda. Lösningarna tar hänsyn till den begränsat skattskyldiges rättigheter på ett sätt som i praktiken eliminerar diskrimineringen i relation till allmänt skattskyldiga som är bosatta i Finland, men som inte heller placerar begränsat skattskyldiga i en bättre ställning är de som är bosatta här.

Propositionen är också motiverad och godtagbar till den del som den går utöver vad EU-rätten kräver. Det gäller bl.a. bestämmelsernas räckvidd, som enligt förslaget ska sträcka sig också till personer bosatta i stater eller områden med vilka Finland har ett gällande avtal om handräckning eller informationsutbyte. Detta motiveras med en strävan efter ett så enkelt förfarande som möjligt och med att arbetstagarna ska behandlas lika. Viktigt är också att myndigheterna vid behov kan begära och få uppgifter inom det område som begränsningen gäller. Utskottet delar dessa åsikter.

En icke-diskriminerande behandling säkerställs å sin sida genom att en begränsat skattskyldigs förvärvsinkomster beskattas enligt lagen om beskattningsförfarande, om den skattskyldige kräver det. Skatten fastställs då enligt den allmänna inkomstskatteskalan, och vid beräkningen av den skattskyldiges inkomst godkänns samma avdrag som vid beskattningen av allmänt skattskyldiga. Detta avses gälla även person- och familjespecifika avdrag oberoende av hur stor del av sina inkomster den skattskyldige får i Finland. Trots att förslaget också till denna del sträcker sig längre än EU-rätten förutsätter, är det enligt utskottet motiverat med tanke på tydligheten i systemet. Lösningen förenklar förfarandet för alla parter och har i praktiken ingen inverkan på skatteintäkterna.

Med tanke på kravet på icke-diskriminering är det dessutom väsentligt att en beskattning enligt lagen om beskattningsförfarande i fortsättningen är möjlig redan i samband med förskottsuppbörden. Behandlingen i skattehänseende är alltså också till denna del densamma som för allmänt skattskyldiga, även om det kräver viss aktivitet av den skattskyldige själv. För att beskattningen ska kunna verkställas är det i praktiken nödvändigt att den skattskyldige lämnar uppgifter bl.a. om avdrag och om inkomster i andra länder än Finland. Också i det hänseendet är propositionen befogad.

Utskottet ser heller ingen anledning att ändra förslaget om att en genomsnittlig skattesats tillämpas på begränsat skattskyldiga i fråga om kommunalskatten. I regel bestäms kommunalskatten utifrån personens hemkommun och varierar därför kommunvis. Eftersom en begränsat skattskyldig inte är bosatt i Finland kan inte samma förfarande tillämpas. Det kan ge utslag i enskilda fall, men i grunden är det fråga om en annan situation. Det finns heller inte något avgörande i saken från EU-domstolen, och det har därför inte krävts till exempel att man i beskattningen ska tillämpa den lägsta kommunalskattesatsen. Också de sakkunniga som utskottet hört menar att förslaget kan godkännas. Den säkerställer att beskattningen av en begränsat skattskyldigs förvärvsinkomster är rättvis på EU-nivå på ett sätt som motsvarar EU-rättens nuvarande utvecklingsfas.

Ytterligare synpunkter

Regeringen strävar alltså genom propositionen efter att beskattning enligt lagen om beskattningsförfarande inte heller ska bli mer förmånlig för en begränsat skattskyldig än beskattningen av dem som är bosatta i Finland. Utskottet anser att detta är nödvändigt med hänsyn till likabehandlingen. Detta säkras genom en bestämmelse om hur inkomster i utlandet påverkar progressionen i beskattningen. Skattesatsen för skattepliktig förvärvsinkomst i Finland påverkas alltså i regel också av de inkomster personen får i andra länder. I vissa fall, där beskattningsnivån redan är tillräckligt hög, tillämpas denna bestämmelse dock inte. Så blir fallet bl.a. när en person bosatt i ett EES-land får minst 75 procent av nettoförvärvsinkomsterna från Finland. Inkomster som förvärvats någon annanstans beaktas inte heller när inkomsterna från Finland enbart utgörs av pensionsinkomster, som också enligt gällande lag beskattas enligt lagen om beskattningsförfarande. Dessa begränsningar är motiverade och säkerställer med enkla medel en icke-diskriminerande behandling.

Tidigare nämndes att beskattning enligt lagen om beskattningsförfarande förutsätter en skyldighet att tillförlitligt redogöra för alla inkomster oavsett ursprung och för avdrag som hänför sig till dessa inkomster. Det automatiska utbytet av information är inte tillräckligt omfattande ens mellan EU- och EES-länderna och utgör åtminstone inte ännu något fungerande alternativ. Det enda sättet att nå ett korrekt resultat är att den skattskyldige kan lämna en tillförlitlig utredning över uppgifterna. Med hänsyn till detta är förslaget motiverat. Det föreslagna förfarandet är dessutom flexibelt på så sätt att den skattskyldige kan begära beskattning enligt lagen om beskattningsförfarande i olika stadier av beskattningen — i samband med förskottsuppbörden, när beskattningen verkställs eller i efterhand genom begäran om omprövning. Därigenom säkerställs det att den begränsat skattskyldige om han eller hon så önskar kommer att beskattas enligt lagen om beskattningsförfarande.

Den föreslagna modellen innebär också att källbeskattning av förvärvsinkomsterna är möjlig även i fortsättningen. Det är enligt utskottet motiverat, eftersom källbeskattning är ett enkelt och effektivt sätt att beskatta inkomst som uppstår i källstaten. I vissa fall kan även det ha betydelse att valet av beskattningsförfarande enligt förslaget är slutligt. Den skattskyldige kan alltså inte välja den beskattningsform som är mest gynnsam varje enskilt år. Förslaget är således i sin helhet ändamålsenligt, även om valmöjligheten i sig inte hindrar att källbeskattningen kan strida mot EU-rätten i enskilda fall.

Om propositionens konsekvenser

Vid bedömningen av propositionens konsekvenser tittade man på 2006 års reformering i fråga om pensionsinkomster för begränsat skattskyldiga, då de betalda källskatterna på pensionsinkomster halverades. Om det upprepas nu kommer skatteinkomsterna att minska med cirka 16—18 miljoner euro per år. Samtidigt är det känt att merparten av de pensioner som betalas till personer i utlandet är relativt låga och att beskattningen av små pensionsinkomster är avsevärt lindrigare än den fasta källbeskattningen. Så är inte nödvändigtvis fallet i fråga om andra förvärvsinkomster. Konsekvenserna för skatteinkomsterna kan alltså vara mindre än vad som uppskattades ovan, i synnerhet då den skattskyldige har kvar möjligheten att överklaga beskattningsförfarandet, vilket inte är fallet när det gäller beskattningen av pensionsinkomster.