Allmän motivering

Utskottet tillstyrker propositionen med vissa smärre ändringar.

Propositionen om höjning av punktskatten på läskedrycker bygger på programmet för statsminister Jyrki Katainens regering och de skattepolitiska riktlinjerna i rambeslutet våren 2013. Syftet med höjningen från nästa års början är att den ska öka skatteinkomsterna med 55 miljoner euro årligen.

Höjningen ska i enlighet med rambeslutet endast gälla läskedrycker. Punktskatten för andra produkter som omfattas av lagen om punktskatt på sötsaker, glass och läskedrycker förblir med andra ord oförändrad. Läskedryckernas genererade i fjol närapå hälften av intäkterna av punktskatt på sötsaker, dvs. 88 miljoner euro av totalt 197 miljoner euro. Målet när det gäller extra intäkter är alltså relativt högt satt i relation till inflödet.

Regeringen vill med propositionen också få människor att börja välja läskedrycker med låg sockerhalt. Finländarnas sockerintag överskrider nämligen rekommendationerna i så gott som alla åldersgrupper. Även om det finns ett komplext samband mellan kost och hälsa bör det observeras att sockerhaltiga drycker av olika slag utgör den primära sackaroskällan för barn, ungdomar och män. Valet av skatteobjekt är alltså motiverat.

Höjningseffekten dämpas samtidigt av att punktskatten framöver föreslås vara graderad i två nivåer och att höjningen bara gäller sockerhaltiga produkter. Sockerfriheten bestäms utifrån Europaparlamentets och rådets gällande förordningEuropaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1924/2006 av den 20 december 2006 om näringspåståenden och hälsopåståenden om livsmedel.. Ett påstående om att produkten är sockerfri kan enligt förordningen göras bara om den innehåller högst 0,5 gram socker per 100 gram eller 100 milliliter.

Det är med andra ord bara priset på sockerhaltiga läskedrycker som påverkas av skattehöjningen. Punktskatten på sådana drycker höjs från 11 till 22 cent per liter färdig dryck. Dessutom höjs punktskatten på andra än sockerfria dryckesingredienser från 95 cent till 1,4 euro per kilogram. Ändringen tros minska konsumtionen av läskedrycksskattepliktiga drycker med cirka fem procent. Bedömningen inbegriper också antagandet att människor även övergår till lindrigare beskattade produkter. Man räknar med att resandeinförseln inte ska påverkas särskilt mycket.

Utskottet anser att propositionen på det hela taget är ett steg i rätt riktning och fyller sin plats. Till detta bidrar också att man vid beredningen tagit hänsyn till sockerskattearbetsgruppens rapport och slutsatserSokeriverotyöryhmän loppuraportti, Finansministeriets publikationer 3/2013.. Även social- och hälsovårdsutskottet har tillstyrkt propositionen utan ändringar. Utlåtandeutskottet anser det vara extra angeläget att också försöka påverka barns och ungas kostvanor med hjälp av beskattningen.

Finansutskottet tar i det här sammanhanget inte någon generell ställning till den aktuella lagens räckvidd eller möjligheten att utnyttja skattestyrning i hälsopolitiskt syfte. Frågan har tagits upp bl.a. i sockerskattearbetsgruppens rapport och enligt slutsatserna behövs det nya framforskade rön. Faktum är dessutom att informationssystemet för punktbeskattningen håller på att ses över och att det inte går att föra in nya skatter i det förrän tidigast 2015. Det blir således aktuellt med eventuella principiella eller strukturella förändringar först senare.

Utskottet anser det angeläget att man ger akt på hur punktskatten på sötsaker påverkar konsumtionen och priserna. Utifrån uppföljningen kan man göra en uppskattning av skatteeffekterna för bl.a. näringslivet och gråimporten. Förändringar i konsumtionen signalerar också indirekt skattens eventuella hälsoeffekter. Rönen gör det även möjligt att diskutera om beskattningen kunde vidareutvecklas för att styra in konsumtionen på produkter som exempelvis innehåller mindre socker, mättade fetter och salt.

Lagmotionerna

Utskottet föreslår att motionerna förkastas.