FINANSUTSKOTTETS BETÄNKANDE 28/2013 rd

FiUB 28/2013 rd - RP 106/2013 rd

Granskad version 2.0

Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 § i lagen om rundradioskatt

INLEDNING

Remiss

Riksdagen remitterade den 24 september 2013 regeringens proposition med förslag till lag om ändring av 2 § i lagen om rundradioskatt (RP 106/2013 rd) till finansutskottet för beredning.

Beredning i delegation

Ärendet har beretts i finansutskottets skattedelegation.

Sakkunniga

Delegationen har hört

lagstiftningsråd Jukka Vanhanen, finansministeriet

chefsjurist Matti Merisalo, Skatteförvaltningen

verkställande direktör Lauri Kivinen, Rundradion Ab

riksdagsledamot Petteri Orpo, ordförande för samlingspartiets riksdagsgrupp, riksdagen

ordförande för Rundradions förvaltningsråd, riksdagsledamot  Ilkka Kantola, riksdagen

Dessutom har skriftligt yttrande lämnats av

  • kommunikationsministeriet
  • Mediernas Centralförbund rf
  • Kommunikationsverket.

PROPOSITIONEN

I propositionen föreslås det att lagen om rundradioskatt ändras i fråga om rundradioskatt för personer så att minimibeloppet på skatt som debiteras höjs från 50 till 51 euro och skattens maximibelopp höjs från 140 till 143 euro.

Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2014 och avses bli behandlad i samband med den.

Lagen avses träda i kraft den 1 januari 2014 och den ska tillämpas första gången vid beskattningen för år 2014.

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

Motivering

Utskottet tillstyrker propositionen utan ändringar.

Höjningsförslaget

Förslaget gäller endast rundradioskatt för personer där en smärre ändring föreslås i minimi- och maximibeloppet. Grunderna för skatten och skattesatsen (0,68 %) ändras däremot inte. Också grunderna för rundradioskatt för samfund förblir oförändrade

Minimibeloppet på skatt som debiteras höjs från 50 till 51 euro och skattens maximibelopp från 140 till 143 euro. Den föreslagna ändringen kommer att öka skatteintäkterna med ca 10 miljoner euro 2014. Ökningen kan täcka de tilläggsintäkter på 8 miljoner euro som behövs för att den utbetalning till televisions- och radiofonden som ingår i nästa års budgetproposition ska gå att genomföra. Anslaget ingår under moment 31.40.60 under vilket det föreslås sammanlagt 510,5 miljoner euro. Motsvarande anslag i årets budget är 500 miljoner euro.

Bakgrund till höjningen

Höjningen bottnar i en ändring av lagen om statens televisions- och radiofond ( — RP 29/2012 rd), som godkändes som ett led i finansieringssystemet för Rundradion Ab:s allmännyttiga verksamhet. Genom ändringen fastställdes inte bara Rundradions finansieringsmodell utan också finansieringens indexbundenhet. Med stöd av den justeras anslaget i budgeten årligen enligt fluktuationerna i kostnadsnivån. Indexet består till en tredjedel av levnadskostnadsindexet och till två tredjedelar av förtjänstnivåindexet.

Behovet att ändra lagen om rundradioskatt följer således av den föreslagna höjningen av anslaget. Även om det inte finns någon direkt koppling mellan skatteintäkterna och fondöverföringen till Rundradion är målet att de ska motsvara varandra åtminstone på längre sikt. Enligt propositionen kommer nästa års skatteinflöde enligt nuvarande skattegrunder uppskattningsvis att bli ca 8 miljoner euro lägre än det anslag som föreslås för 2014. Det handlar således om att täcka detta underskott. Av tillgängliga alternativ har man valt det som drabbar skattebetalarna så rättvist som möjligt.

Utskottets allmänna ställningstagande

Utskottet tillstyrker förslaget till höjning. Höjningen av maximibeloppet gäller ca 2,5 miljoner personer. För dem blir höjningen således tre euro per år, dvs. 25 cent per månad. Ändringen blir mindre för dem som nu betalar 50—140 euro. Det gäller omkring 1,5 miljoner personer, eftersom antalet inkomsttagare vars skattebelopp understiger minimibeloppet är cirka 400 000. Skyldighet att betala rundradioskatt uppstår efter höjningen i praktiken när årsinkomsterna överstiger 7 500 euroMed inkomster avses nettoförvärvsinkomsten och nettokapitalinkomsten under skatteåret, med andra ord den inkomst som minskats med de naturliga avdragen och de avdrag i stats- och kommunalbeskattning som görs på tjänstens vägnar.. Maximibeloppet betalas i sin tur av dem som tjänar minst 21 029 euro per år.

Utskottet anser att höjningarna per person är synnerligen små. Ändå räcker de för att säkerställa att den färska finansieringsmodellen fungerar och för att trygga Rundradions uppgift och det tillhörande ansvaret att fullgöra ett allmännyttigt uppdrag. Sett mot den bakgrunden är höjningarna motiverade. Det är också viktigt att komma ihåg att syftet med fjolårets finansieringsmodell var att ta fram en finansierings- och förvaltningsmodell som långsiktigt garanterar att Rundradions allmännyttiga verksamhet utvecklas och är oavhängig i nuvarande utsträckning. Likaså är det värt att observera att den nya rundradioskatten för de flesta innebar lättad eller så gott som oförändrad avgiftsbörda tack vare det breda betalarunderlaget.

Index

Propositionen har väckt debatt framför allt på grund av att det relaterade anslaget är bundet till index. Det har bl.a. ifrågasatts om höjningen är motiverad samtidigt som de kommersiella medierna befinner sig i ett omfattande brytningsskede i fråga om både ekonomi och verksamhet.

Utskottet har hört bl.a. Rundradions verkställande direktör samt ordföranden för både förvaltningsrådet och den största riksdagsgruppen. De redogjorde bl.a. för hur tilläggsfinansieringen enligt planerna ska allokeras i nästa års budget och påpekade dessutom att effekterna av en frysning av indexhöjningen ska utredas och bedömas. Eftersom ärendet har väckt allmänt intresse ger utskottet en kort beskrivning av nyckelpunkterna i den erhållna redogörelsen.

Rundradion har själv för avsikt att upphandla mer hos externa inhemska aktörer och utveckla samarbetet med den kreativa sektorn. Det ska bl.a. handla om att köpa mer av oberoende producenter, s.k. indieproducenter. På så sätt vill man höja nivån på den finländska audiovisuella företagsverksamheten, öka möjligheterna att exportera finländska dramafilmer och barnprogram och stödja den inhemska filmbranschen. Också Svenska Yle ska få en ökad del i de oberoende produktionerna. Vidare ska nästa års budgetmedel styras också till partnerskap med Mediapolis och Böle Studior. Dessutom planeras två nya och omfattande samhällsprojekt, t.ex. satsningen Unga.Nu. Samarbete kring mediepedagogik ska bedrivas med grundskolorna med BBC:s School Report som modell.

Utfrågningen visade också att Rundradion har köpt fler inhemska program redan i år och att ökningen såsom ovan sagts kommer att fortsätta också nästa år. De planerade upphandlingarna uppgår till 24,6 miljoner euro medan uppskattningen för i år är 23,4 och 2012 års utfall 16,7 miljoner euro. Bolaget håller i övrigt fast vid sin strama ekonomiska linje och utökar inte sin egen produktion eller sin arbetskraft.

Rundradions förvaltningsråd har för sin del beslutat be bolagets styrelse om en uppskattning av vilka effekter frysningen av indexhöjningen kommer att ha 2015. Utredningen ska vara färdig i mars nästa år då förvaltningsrådet sammanträder nästa gång. Informationen ska genom medlemmarna i förvaltningsrådet förmedlas också till riksdagen. Tanken är att också riksdagsgruppernas ordförande i samråd ska bedöma resultaten av utredningen. — Vid utfrågningen betonades också att förvaltningsrådet beslutar varken om indexhöjningen eller om skattelagstiftningen. Men det kan ge en bedömning om de allmänna villkoren för Rundradions verksamhet och om resultaten av vårens undersökning bl.a. i ljuset av det.

Utskottet anser att tilläggsutredningen talar för att propositionen kan godkännas. Det är befogat att Rundradion utnyttjar sin goda ställning för inhemsk programproduktion och stöder dess verksamhetsförutsättningar samtidigt som den kan sköta sin primära uppgift.

Samtidigt är det motiverat att också beakta att den nya finansieringsmodellen nu producerar en indexhöjning för första gången. Därför bör man först senare utvärdera hur den fungerar.

Att ta fram finansierings- och förvaltningsmodellen för Rundradion var allmänt taget en besvärlig process, och processen föregicks av ett valperiodsövergripande samarbete mellan alla riksdagsgrupper. Det är följdriktigt att vidmakthålla det uppnådda resultatet som godkändes av riksdagen först i fjol våras.

Utskottets förslag till beslut

Riksdagen

godkänner lagförslaget utan ändringar

Helsingfors den 29 november 2013

I den avgörande behandlingen deltog

  • vordf. Pentti Kettunen /saf
  • medl. Pertti Hemmilä /saml (delvis)
  • Jouko Jääskeläinen /kd
  • Timo Kalli /cent
  • Anneli Kiljunen /sd
  • Mika Lintilä /cent (delvis)
  • Kari Rajamäki /sd (delvis)
  • Markku Rossi /cent
  • Matti Saarinen /sd (delvis)
  • Sari Sarkomaa /saml
  • Jouko Skinnari /sd
  • Kauko Tuupainen /saf
  • Kari Uotila /vänst
  • Ville Vähämäki /saf
  • ers. Johanna Karimäki /gröna
  • Esko Kurvinen /saml
  • Riitta Myller /sd (delvis)
  • Raimo Piirainen /sd (delvis)
  • Eero Reijonen /cent
  • Anne-Mari Virolainen /saml

Sekreterare i delegationen var

utskottsråd Maarit Pekkanen

RESERVATION

Motivering

Regeringens proposition med förslag till lag om ändring av 2 § i lagen om rundradioskatt höjer skattens maximibelopp och sänker den nedre gränsen för debitering. Genom dessa åtgärder tänker sig regeringen få extra inkomster på cirka 10 miljoner euro. Summan ska gå direkt till Rundradions omkostnader. Genom denna så kallade Yle-skatt får man redan nu in över en halv miljard euro årligen till Rundradion.

Ändringarna i betalningsgrunderna ger i och för sig upphov till marginella belopp för den enskilde, men sannfinländarna ser en principiell motsättning i frågan. Skatteändringarna motiveras som en indexhöjning. Det skulle ha varit ett bra skäl, om statens ekonomiska situation var mera stabil. Vi sannfinländare vill påminna om att regeringen redan tidigare med hänvisning till ekonomiska orsaker har frusit indexhöjningen av barnbidrag.

Vi vill inte förringa Rundradions ställning som ett betydande finländskt massmedium. Rundradion har makt i sin egenskap av statligt radio- och TV-bolag, men också ett stort ansvar.

Vi anser ändå inte att en finansiell ändring på två procent i ena eller andra riktningen kommer att förbättra, för att inte tala om försämra programinnehållet. En jämkning på två procent kräver bara lednings- och organisationsförmåga, något som nu krävs i större utsträckning än någonsin.

Förslaget

Vi föreslår

att riksdagen förkastar lagförslaget.

Helsingfors den 29 november 2013

  • Ville Vähämäki /saf
  • Kauko Tuupainen /saf
  • Pentti Kettunen /saf